loadingIndianstammen North Dakota Sioux och aktivister har protesterat sedan april 2016 mot att oljeledningen Dakota Access Pipeline ska dras nära indianreservatet. Oceti Sakowin Camp, vid reservatet 4 december 2016. Foto: Jim Watson/AFP/Getty Images
Indianstammen North Dakota Sioux och aktivister har protesterat sedan april 2016 mot att oljeledningen Dakota Access Pipeline ska dras nära indianreservatet. Oceti Sakowin Camp, vid reservatet 4 december 2016. Foto: Jim Watson/AFP/Getty Images
Miljö

Nordea drar sig ur omstridd oljeledning i USA

Eva Sagerfors

Nu säljer Nordea sitt innehav i företagen bakom oljeledningen Dakota Access Pipeline, USA. Oljeledningen berör både ursprungsbefolkningens rättigheter och miljöfrågor, och Greenpeace hoppas nu att Nordeas utträde ger ringar på vattnet.

Department of Army meddelade den 7 februari att dragningen av oljeledningen Dakota Access Pipeline under sjön Lake Oahe vid indianstammen Standing Rock Siouxs reservat godkänns. Någon ytterligare miljökonsekvensbeskrivning kommer inte heller att göras, enligt Washington Post.

Nordea, som har investeringar i de tre bolagen bakom oljeledningen har försökt förhandla om en ny dragning av ledningen, men har inte fått gehör. Därför drar de sig nu ur och säljer sina andelar i bolagen, enligt deras pressmeddelande.

Nordea utreder koppling till Standing Rock

Indianstammen har protesterat mot att ledningen dras på helig mark och hotar deras vattenförsörjning. Om ledningen byggs färdig lovar de att stänga ned den, skriver Washington Post.

Svenska banker inblandade

I november gick Fair Finance Guide ut med att våra sju största banker har investeringar i företagen bakom oljeledningen. Nordea stod för tre fjärdedelar av beloppet. Därför valde Greenpeace att fokusera på att påverka Nordea att dra sig ur.

Sverigechefen för Greenpeace, Frode Pleym, är glad över beslutet.

– Det är fantastiskt! Det är något som vi har sett fram emot. Det är viktigt nu att använda det att Nordea har dragit sig ur för att sätta press på till exempel norska DNB och amerikanska Citibank, som är andra finansiärer av projektet.

Frode Pleym tf Chef för Greenpeace Sverige. Foto: Greenpeace

Frode Pleym, tf chef för Greenpeace i Sverige. Foto: Greenpeace

Klimatfrågan kräver hållbart ställningstagande

Greenpeace ser det som mycket positivt att Nordea drar sig ur och vad det innebär också i ett större perspektiv. För att lösa klimatfrågan räcker det inte att skriva på Parisavtalet. Frode Pleym menar att det handlar om att finanssektorn måste börja investera på ett mer hållbart sätt. Därför ser han Nordea som en föregångare.

– Det här är viktigt, finanssektorn måste ändra sig på längre sikt. Både i Sverige och globalt.

När det gäller Dakota Access Pipeline och dragningen vid indianreservatet är han fortfarande optimistisk.

– Det finns eventuellt fortfarande möjlighet till rättsliga åtgärder för att överklaga beslutet, säger han. Men även om Nordea var en relativt liten aktör i projektet, så är det en så pass stor aktör att det läggs märke till i resten av finanssektorn.

Om flera banker går samma väg kan det göra skillnad, tror han.

Ingen av våra svenska banker har lånat ut pengar direkt till projektet utan investerat i form av till exempel obligationer i företagen bakom oljeledningen, säger Jakob König, talesman för Fair Finance Guide.

Förhoppningen hos Greenpeace är nu att de andra stora bankerna i Sverige, som Swedbank, Länsförsäkringar, Skandia, Handelsbanken, Danske Bank och SEB också tar ställning och släpper sina investeringar i företagen. Fair Finance Guide kommer att följa upp frågan under våren.

Mest lästa

Rekommenderat

loadingIndianstammen North Dakota Sioux och aktivister har protesterat sedan april 2016 mot att oljeledningen Dakota Access Pipeline ska dras nära indianreservatet. Oceti Sakowin Camp, vid reservatet 4 december 2016. Foto: Jim Watson/AFP/Getty Images
Indianstammen North Dakota Sioux och aktivister har protesterat sedan april 2016 mot att oljeledningen Dakota Access Pipeline ska dras nära indianreservatet. Oceti Sakowin Camp, vid reservatet 4 december 2016. Foto: Jim Watson/AFP/Getty Images
Miljö

Nordea drar sig ur omstridd oljeledning i USA

Eva Sagerfors

Nu säljer Nordea sitt innehav i företagen bakom oljeledningen Dakota Access Pipeline, USA. Oljeledningen berör både ursprungsbefolkningens rättigheter och miljöfrågor, och Greenpeace hoppas nu att Nordeas utträde ger ringar på vattnet.

Department of Army meddelade den 7 februari att dragningen av oljeledningen Dakota Access Pipeline under sjön Lake Oahe vid indianstammen Standing Rock Siouxs reservat godkänns. Någon ytterligare miljökonsekvensbeskrivning kommer inte heller att göras, enligt Washington Post.

Nordea, som har investeringar i de tre bolagen bakom oljeledningen har försökt förhandla om en ny dragning av ledningen, men har inte fått gehör. Därför drar de sig nu ur och säljer sina andelar i bolagen, enligt deras pressmeddelande.

Nordea utreder koppling till Standing Rock

Indianstammen har protesterat mot att ledningen dras på helig mark och hotar deras vattenförsörjning. Om ledningen byggs färdig lovar de att stänga ned den, skriver Washington Post.

Svenska banker inblandade

I november gick Fair Finance Guide ut med att våra sju största banker har investeringar i företagen bakom oljeledningen. Nordea stod för tre fjärdedelar av beloppet. Därför valde Greenpeace att fokusera på att påverka Nordea att dra sig ur.

Sverigechefen för Greenpeace, Frode Pleym, är glad över beslutet.

– Det är fantastiskt! Det är något som vi har sett fram emot. Det är viktigt nu att använda det att Nordea har dragit sig ur för att sätta press på till exempel norska DNB och amerikanska Citibank, som är andra finansiärer av projektet.

Frode Pleym tf Chef för Greenpeace Sverige. Foto: Greenpeace

Frode Pleym, tf chef för Greenpeace i Sverige. Foto: Greenpeace

Klimatfrågan kräver hållbart ställningstagande

Greenpeace ser det som mycket positivt att Nordea drar sig ur och vad det innebär också i ett större perspektiv. För att lösa klimatfrågan räcker det inte att skriva på Parisavtalet. Frode Pleym menar att det handlar om att finanssektorn måste börja investera på ett mer hållbart sätt. Därför ser han Nordea som en föregångare.

– Det här är viktigt, finanssektorn måste ändra sig på längre sikt. Både i Sverige och globalt.

När det gäller Dakota Access Pipeline och dragningen vid indianreservatet är han fortfarande optimistisk.

– Det finns eventuellt fortfarande möjlighet till rättsliga åtgärder för att överklaga beslutet, säger han. Men även om Nordea var en relativt liten aktör i projektet, så är det en så pass stor aktör att det läggs märke till i resten av finanssektorn.

Om flera banker går samma väg kan det göra skillnad, tror han.

Ingen av våra svenska banker har lånat ut pengar direkt till projektet utan investerat i form av till exempel obligationer i företagen bakom oljeledningen, säger Jakob König, talesman för Fair Finance Guide.

Förhoppningen hos Greenpeace är nu att de andra stora bankerna i Sverige, som Swedbank, Länsförsäkringar, Skandia, Handelsbanken, Danske Bank och SEB också tar ställning och släpper sina investeringar i företagen. Fair Finance Guide kommer att följa upp frågan under våren.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024