Måndagen den 6 oktober meddelade Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet att John O’Keefe får ena hälften av Nobelpriset i fysiologi eller medicin, den andra hälften går till makarna May-Britt Moser och Edvard I Moser. Priset utdelas för upptäckter av celler som utgör ett positioneringssystem i hjärnan.
Norge har sedan tidigare tre Nobelpristagare i litteratur och en i kemi samt en fredspristagare. Nu kommer vårt broderland att få två nya Nobelpristagare: det äkta paret May-Britt Moser och Edvard I Moser.
När den norska tidningen Verdens Gang, VG, kontaktade May-Britt Moser på telefon var hon mycket glad över priset.
”Det bubblar av glädje, jaaa! Detta är sååå fantastiskt”, sade hon.
Tänkte inte svara
Hon berättar för VG att när Nobelinstitutet ringde henne funderade hon på om hon skulle svara eller inte, då numret var obekant för henne:
”Så hörde jag att det var Göran K Hansson och tänkte ‘hjälp’. Tårarna började strömma nedför kinderna.”
Maken kunde inte nås eftersom han satt på flyget till München. När han anlände blev han mottagen med blommor, champagne och ett ”Gratulerar till priset”.
Hann inte fylla 80
Edvard Moser hade tänkt på möjligheten att en gång bli Nobelpristagare. Nu kom den tidigt i livet.
”Jag hade tänkt att om det skulle hända så skulle de ske när jag var 80, men jag hade aldrig tänkt att det skulle ske i år”, sade han.
Vad de tre pristagarna har upptäckt är att det finns ett positioneringssystem i hjärnan, en slags ”inre GPS”.
Samverkande celler
O’Keefe fann år 1971 att när en råtta rörde sig i ett rum aktiverades olika nervceller beroende på var i rummet djuret befann sig, så han drog slutsaten att ”platscellerna” i hjärnan bildade en slags inre karta av rummet.
30 år senare identifierade paret Moser en typ av nervceller, rutnätsceller, som skapar ett koordinatsystem för positionsbestämning. De olika celltyperna samverkar och gör det möjligt för oss att orientera oss i rummet.
