loadingNikotinet ger långvariga förändringar på hjärnan, där vissa effekter bara blir värre och värre med tiden, säger Julia Morud Lekholm, doktorand inom beroendemedicin vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg.
(Foto: Elin Lindström Claessen/Sahlgrenska akademin)
Nikotinet ger långvariga förändringar på hjärnan, där vissa effekter bara blir värre och värre med tiden, säger Julia Morud Lekholm, doktorand inom beroendemedicin vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg. (Foto: Elin Lindström Claessen/Sahlgrenska akademin)
Hälsa & Livsstil

Nikotin påverkar hjärnan hela livet

Epoch Times

Det är svårt att sluta röka. Och det handlar inte bara om viljan.

– Nikotinet ger långvariga förändringar på hjärnan, där vissa effekter bara blir värre och värre med tiden, säger Julia Morud Lekholm, doktorand inom beroendemedicin vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg.

Ett forskarteam har studerat hur råttor reagerade när de inte längre fick nikotin. Man upptäckte att långt efter den förväntade abstinensen så dök det upp nya beteenden. Något man tidigare inte varit medveten om.

– Vi såg hur signaleringen i hjärnans belöningssystem förändrades, säger Julia Morud Lekholm som leder studien.

Kaskad av effekter

– Nikotinet tycks skapa en kaskad av effekter som bara blir värre och värre med tiden, ett slags drogminne. Effekterna är troligen livslånga.

Råttorna började ta risker som under naturliga förhållanden skulle försatt deras liv i fara. Ett risktagande som helt saknades hos kontrollgruppen. Försöken upprepades flera gånger med samma resultat.

Nervkretsarna i hjärnans belöningssystem är mycket lika hos råttor och människor. Observationerna tros därför ha giltighet också på människan.

Att stå emot röksuget är en livslång kamp. Julia Morud Lekholm, doktorand inom beroendemedicin vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg.

Att stå emot röksuget är en livslång kamp, säger Julia Morud Lekholm, doktorand inom beroendemedicin vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg. (Foto: Elin Lindström Claessen/Sahlgrenska akademin)

Försvagad impulskontroll

Slutsatsen blir att den som brukar nikotin får en försvagad impulskontroll. Och det finns ingen skillnad på om man röker och snusar. Man tänker inte efter lika mycket, man har ett ökat risktagande. Och det blir det svårare att handskas med utmanade situationer i vardagen.

Därför är det också svårare att stå emot impulsen av att vilja röka igen.

– Det finns också en koppling mellan rökning och att använda andra droger senare i livet. Till exempel dricker rökare ofta större mängder alkohol, säger Julia Morud Lekholm.

Livslång kamp

Särskilt orolig är hon för tonåringar. Många börjar röka eller testa snus i tonåren. Under den perioden har man redan en försämrad impulskontroll. Nikotinet kan spä på det ytterligare.

– Att försöka få ungdomar att inte testa nikotin tycker jag är något man borde vara ännu tydligare med, menar Morud Lekhom.

Forskningen ger också en ökad förståelse för hur svårt det är att sluta röka eller snusa.

– Det är jättesvårt att klara av att stå emot suget under lång tid. säger Morud Lekholm.

– Det är en livslång kamp.

(TT)

Så många svenskar röker och snusar
Svenska folkets tobaksvanor 2016.
14 % röker (14 % kvinnor, 14 % män)
13 % snusar (5 % kvinnor, 21 % män)
23 % av svenskarna är före detta rökare (24 % kvinnor, 22 % män)
63 % har aldrig rökt (62 % kvinnor, 64 % män)
Källa: Folkhälsoinstitutet

Mest lästa

Rekommenderat

loadingNikotinet ger långvariga förändringar på hjärnan, där vissa effekter bara blir värre och värre med tiden, säger Julia Morud Lekholm, doktorand inom beroendemedicin vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg.
(Foto: Elin Lindström Claessen/Sahlgrenska akademin)
Nikotinet ger långvariga förändringar på hjärnan, där vissa effekter bara blir värre och värre med tiden, säger Julia Morud Lekholm, doktorand inom beroendemedicin vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg. (Foto: Elin Lindström Claessen/Sahlgrenska akademin)
Hälsa & Livsstil

Nikotin påverkar hjärnan hela livet

Epoch Times

Det är svårt att sluta röka. Och det handlar inte bara om viljan.

– Nikotinet ger långvariga förändringar på hjärnan, där vissa effekter bara blir värre och värre med tiden, säger Julia Morud Lekholm, doktorand inom beroendemedicin vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg.

Ett forskarteam har studerat hur råttor reagerade när de inte längre fick nikotin. Man upptäckte att långt efter den förväntade abstinensen så dök det upp nya beteenden. Något man tidigare inte varit medveten om.

– Vi såg hur signaleringen i hjärnans belöningssystem förändrades, säger Julia Morud Lekholm som leder studien.

Kaskad av effekter

– Nikotinet tycks skapa en kaskad av effekter som bara blir värre och värre med tiden, ett slags drogminne. Effekterna är troligen livslånga.

Råttorna började ta risker som under naturliga förhållanden skulle försatt deras liv i fara. Ett risktagande som helt saknades hos kontrollgruppen. Försöken upprepades flera gånger med samma resultat.

Nervkretsarna i hjärnans belöningssystem är mycket lika hos råttor och människor. Observationerna tros därför ha giltighet också på människan.

Att stå emot röksuget är en livslång kamp. Julia Morud Lekholm, doktorand inom beroendemedicin vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg.

Att stå emot röksuget är en livslång kamp, säger Julia Morud Lekholm, doktorand inom beroendemedicin vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg. (Foto: Elin Lindström Claessen/Sahlgrenska akademin)

Försvagad impulskontroll

Slutsatsen blir att den som brukar nikotin får en försvagad impulskontroll. Och det finns ingen skillnad på om man röker och snusar. Man tänker inte efter lika mycket, man har ett ökat risktagande. Och det blir det svårare att handskas med utmanade situationer i vardagen.

Därför är det också svårare att stå emot impulsen av att vilja röka igen.

– Det finns också en koppling mellan rökning och att använda andra droger senare i livet. Till exempel dricker rökare ofta större mängder alkohol, säger Julia Morud Lekholm.

Livslång kamp

Särskilt orolig är hon för tonåringar. Många börjar röka eller testa snus i tonåren. Under den perioden har man redan en försämrad impulskontroll. Nikotinet kan spä på det ytterligare.

– Att försöka få ungdomar att inte testa nikotin tycker jag är något man borde vara ännu tydligare med, menar Morud Lekhom.

Forskningen ger också en ökad förståelse för hur svårt det är att sluta röka eller snusa.

– Det är jättesvårt att klara av att stå emot suget under lång tid. säger Morud Lekholm.

– Det är en livslång kamp.

(TT)

Så många svenskar röker och snusar
Svenska folkets tobaksvanor 2016.
14 % röker (14 % kvinnor, 14 % män)
13 % snusar (5 % kvinnor, 21 % män)
23 % av svenskarna är före detta rökare (24 % kvinnor, 22 % män)
63 % har aldrig rökt (62 % kvinnor, 64 % män)
Källa: Folkhälsoinstitutet

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024