Det fosterskadande läkemedlet talidomid, känt som Neurosedyn, skall börja användas igen. Thalidomide Pharmion, som är fabrikatnamnet, kommer att användas för behandling av tumörsjukdomen multipelt myelom (MM) som är en sällsynt form av benmärgscancer.
Det är det europeiska expertorganet CHMP som rekommenderade vid sitt januarimöte att det omdiskuterade läkemedlet bör godkännas i hela EU- området för detta specifika behandlingsområde.
Substansen talidomid ger redan i små doser fosterskador och orsakade på 1950- och 60-talet att barn föddes med svåra missbildningar efter det att mammorna använt Neurosedyn som sömnmedel under graviditeten.
Medlet rekommenderades dessutom som särskilt lämpligt till gravida kvinnor. Man talade om den så kallade Neurosedynkatastrofen och preparatet förbjöds i Sverige.
Nu kommer talidomid att användas under licens i Europa i behandligen av terapiresistent multipelt myelom. Man kommer för säkerhets skull att göra graviditetstest på kvinnor i fertil ålder före, under och efter behandlingen med talidomid. Tanken är att talidomid i första hand skall användas till patienter som är äldre än 65 år eller inte går att behandla med höga doser av kemoterapi.
1998 godkändes talidomid i USA vilket innebär att det får förskrivas av läkare. I Sverige får talidomid däremot bara användas på licens.
I föreningen för de neurosedynskadade, FfdN, har medlemmarna länge oroligt följt hur användningen av talidomid ökar. Ett brittiskt tv-team, vars dokumentär sändes i svensk tv 1994, hittade ett antal barn i Brasilien med typiska neurosedynskador. De visade också att medlet såldes receptfritt.
Talidomid ingår också i WHO:s regi mot sjukdomen lepra.
Fakta om talidomid
Talidomid utvinns ur stenkolstjära och är ett billigt läkemedel. Patentet har gått ut och det tillverkas i dag av bland andra Chemie Grünenthal i Tyskland, Celgene i USA, Alan Pharmaceuticals i Storbritannien samt flera läkemedelsbolag i Brasilien.
Att talidomid har effekt på cancer beror på att det hämmar tillväxten av de små blodkärl som växer in i tumören och ger näring till den, men exakt hur läkemedlet verkar har ingen forskare lyckats visa.
Ingen forskare har inte heller lyckats visa exakt vad det är i läkemedlet som orsakar fosterskadorna.
Källa: Dagens medicin, Läkemedelsvärlden.
