loadingEn investerare bevakar utvecklingen för ett aktieindex den 3 juli 2008 i Changchun i Jilinprovinsen i Kina. Analytiker menar att kaos väntar på den kinesiska börsen. (Foto: China Photos/Getty Images)
En investerare bevakar utvecklingen för ett aktieindex den 3 juli 2008 i Changchun i Jilinprovinsen i Kina. Analytiker menar att kaos väntar på den kinesiska börsen. (Foto: China Photos/Getty Images)
Utrikes

Nedåtgående spiral för kinesiska börsen

Epoch Times

Olympiaden i Peking är bara några dagar bort och människorättsaktivisternas protester beträffande mänskliga rättigheter i Kina ökar. Ett mindre välkänt problem är det kaos som den kinesiska börsen står inför.

Kinaexperten Sujia Gong diskuterade nyligen de problem som den kinesiska börsen hamnat i och dess påverkan på Kinas ekonomi.

Problemet med den kinesiska börsen härrör enligt Gong från dess begynnelse på tidigt 90-tal. Börsen utformades ursprungligen för att passa in i ett socialistiskt samhälle med en kapitalistisk ekonomi.

– Ledarna i det kinesiska kommunistpartiet [KKP] ville inte förlora kontrollen över ekonomin. När de lade ut ett statligt ägt företag på börsen var de således tvungna att äga en stor majoritet av aktierna, säger Gong.

Ett typiskt förfarande från de kinesiska myndigheterna var att undanhålla mer än 90 procent av aktierna i ett enskilt företag och låta resterande 10 procent handlas med på marknaden. Aktien delades sedan in i två kategorier: utbytbara och icke utbytbara. De utbytbara aktierna säljs på marknaden medan icke utbytbara aktier försvann i händerna på den kinesiska regimen.

– I fallet med [kinesiska aktier], även om man roffar åt sig samtliga aktier så har man ändå inte kontroll på bolaget eftersom staten innehar majoriteten, säger Gong.

– Det innebär i grund och botten att om man lägger ut samtliga 100 procent av aktierna på marknaden så skulle varje aktie säljas för 1 dollar, säger Gong. Men [i Kina] finns bara 10 procent [på marknaden] så varje aktie kostar nu istället 10 dollar.

Gong säger att avsaknaden av tillgängliga aktier har fått priserna att skena, och påpekar att företag på senare år, på order av den kinesiska regimen, har börjat släppa de aktier som tidigare undanhölls, efter att efterfrågan på tillgängliga aktier har skjutit i höjden. Aktieägare som betalat det pris som sattes när bara 10 procent av aktierna var tillgängliga har tvingats betala mer för de sist släppta aktierna – mer än marknadspriset.

Gong anger China Petroleum and Chemical Corporation som ett bra exempel på företag som profiterat på den senaste aktieemissionen. År 2005 värderades företaget till 48 yuan per aktie. Efter att fler aktier har släppts på marknaden har emellertid företagets kapital mer än fördubblats.

– När staten äger mer än 90 procent av aktierna kan de vanliga aktieägarna köpa [aktierna] till ett extremt lågt pris – ibland så lågt som 0,1 yuan. Nu är aktien värd 10-15 yuan, säger Gong.

– När [staten] släpper ut fler aktier kan de inkassera mycket pengar från marknaden och från människors plånböcker.

Den snabba ökningen av priserna på aktier har skapat en nedgång i antalet kinesiska investerare. I en undersökning som gjordes av den statligt ägda tidningen ”People’s daily” tillfrågades aktieägarna hur det stod till med deras investeringar. Svaret var överväldigande negativt. 92 procent menade att de hade gjort en nettoförlust på sina aktier medan tre procent hade gått jämnt upp. Bara fyra procent av alla aktieägare rapporterade en nettovinst.

Det finns omkring 100 miljoner aktieinvesterare i Kina. Förra året rapporteras marknaden ha tappat 50 000 miljarder yuan i aktievärde, det vill säga mer än 50 000 yuan [ca 45 000 kr] per investerare. Siffran motsvarar tre årslöner för en genomsnittlig kines.

– Förra året var det många människor som placerade pengar på börsen. De lånade pengar, sålde sina hus och bilar och lånade från sina vänner för att investera på aktiemarknaden. Och nu är allt borta. De blev av med mycket pengar och har inte längre råd att betala tillbaka, säger Gong.

Som botemedel för de problem den kinesiska börsen står inför har enligt Gong myndigheterna tagit fram handlingsprogram för att stimulera marknaden. De pengasummor som regimen pumpar in är emellertid ingenting jämfört med de belopp som redan förlorats.

Den kinesiska regeringen känner att de måste få börsindex att stiga för att visa folk att de är framgångsrika. Problemet är att de inte har tillräckligt med pengar för att göra det. Det enda de kan göra är att ta fram handlingsprogram, säger Gong.

Att stabilisera den kinesiska
ekonomin har alltmer fått högsta prioritet av den kinesiska regimen, speciellt då olympiaden i Peking bara är en vecka bort.

– Den kinesiska regeringen vill visa upp för hela världen att deras ekonomi är mycket bra. Det kinesiska folket vet att myndigheterna bryr sig om detta och försöker hålla skenet uppe. Regeringen kommer att skjuta till pengar på börsen precis innan spelen, säger Gong.

Den kinesiska ekonomin hålls för närvarande uppe av det utländska inflödet av kontanter, i synnerhet efter att olympiaden 2008 gick till Peking. De utländska företagens investeringar i Kina har fått valutan yuan att stiga i värde med i genomsnitt 10 procent om året. Effekten av detta har dock två sidor. Å ena sidan gör de utländska investeringarna det möjligt för den kinesiska ekonomin att överleva. Å andra sidan gör den starkare valutan att Kina tappar konkurrenskraft i handeln.

Huvuddelen av Kinas ekonomi utgörs av export, menar Gong. När valutan stiger i värde blir produkterna allt dyrare att producera. I staden Dongguan i Guanzhouprovinsen har mer än 10 000 fabriker tvingats stänga på grund av ökade produktionskostnader.

– Det är anledningen till att
jag är så pessimistisk beträffande den kinesiska börsen, säger Gong.

På en konferens i Frankrike nämnde Kinas handelsminister Bo Xilai att det krävs mer än 800 miljoner par skor och t-shirts för att kunna köpa ett enda Boeing-flygplan.

– Vad säger detta oss? Marginalerna för produkter tillverkade i Kina är väldigt, väldigt små. När valutan stiger i värde förlorar Kina pengar. Det är anledningen till att många fabriker läggs ner. Till och med i Zhejiangprovinsen, som ligger mycket nära Shanghai, börjar fabriker läggas ned. Det är tydligt att då valutan stiger i värde så tappar Kina sin konkurrenskraft, säger Gong.

En kollaps av den kinesiska ekonomin skulle vara förödande för den kinesiska regeringens kontroll av samhället, menar Gong. Besvikna investerare protesterar redan nu i allt större skala mot den orättvisa hanteringen av aktiemarknaden, i synnerhet på Internet.

Översatt från: http://en.epochtimes.com/n2/china/china-stock-market-1493.html

Mest lästa

Rekommenderat

loadingEn investerare bevakar utvecklingen för ett aktieindex den 3 juli 2008 i Changchun i Jilinprovinsen i Kina. Analytiker menar att kaos väntar på den kinesiska börsen. (Foto: China Photos/Getty Images)
En investerare bevakar utvecklingen för ett aktieindex den 3 juli 2008 i Changchun i Jilinprovinsen i Kina. Analytiker menar att kaos väntar på den kinesiska börsen. (Foto: China Photos/Getty Images)
Utrikes

Nedåtgående spiral för kinesiska börsen

Epoch Times

Olympiaden i Peking är bara några dagar bort och människorättsaktivisternas protester beträffande mänskliga rättigheter i Kina ökar. Ett mindre välkänt problem är det kaos som den kinesiska börsen står inför.

Kinaexperten Sujia Gong diskuterade nyligen de problem som den kinesiska börsen hamnat i och dess påverkan på Kinas ekonomi.

Problemet med den kinesiska börsen härrör enligt Gong från dess begynnelse på tidigt 90-tal. Börsen utformades ursprungligen för att passa in i ett socialistiskt samhälle med en kapitalistisk ekonomi.

– Ledarna i det kinesiska kommunistpartiet [KKP] ville inte förlora kontrollen över ekonomin. När de lade ut ett statligt ägt företag på börsen var de således tvungna att äga en stor majoritet av aktierna, säger Gong.

Ett typiskt förfarande från de kinesiska myndigheterna var att undanhålla mer än 90 procent av aktierna i ett enskilt företag och låta resterande 10 procent handlas med på marknaden. Aktien delades sedan in i två kategorier: utbytbara och icke utbytbara. De utbytbara aktierna säljs på marknaden medan icke utbytbara aktier försvann i händerna på den kinesiska regimen.

– I fallet med [kinesiska aktier], även om man roffar åt sig samtliga aktier så har man ändå inte kontroll på bolaget eftersom staten innehar majoriteten, säger Gong.

– Det innebär i grund och botten att om man lägger ut samtliga 100 procent av aktierna på marknaden så skulle varje aktie säljas för 1 dollar, säger Gong. Men [i Kina] finns bara 10 procent [på marknaden] så varje aktie kostar nu istället 10 dollar.

Gong säger att avsaknaden av tillgängliga aktier har fått priserna att skena, och påpekar att företag på senare år, på order av den kinesiska regimen, har börjat släppa de aktier som tidigare undanhölls, efter att efterfrågan på tillgängliga aktier har skjutit i höjden. Aktieägare som betalat det pris som sattes när bara 10 procent av aktierna var tillgängliga har tvingats betala mer för de sist släppta aktierna – mer än marknadspriset.

Gong anger China Petroleum and Chemical Corporation som ett bra exempel på företag som profiterat på den senaste aktieemissionen. År 2005 värderades företaget till 48 yuan per aktie. Efter att fler aktier har släppts på marknaden har emellertid företagets kapital mer än fördubblats.

– När staten äger mer än 90 procent av aktierna kan de vanliga aktieägarna köpa [aktierna] till ett extremt lågt pris – ibland så lågt som 0,1 yuan. Nu är aktien värd 10-15 yuan, säger Gong.

– När [staten] släpper ut fler aktier kan de inkassera mycket pengar från marknaden och från människors plånböcker.

Den snabba ökningen av priserna på aktier har skapat en nedgång i antalet kinesiska investerare. I en undersökning som gjordes av den statligt ägda tidningen ”People’s daily” tillfrågades aktieägarna hur det stod till med deras investeringar. Svaret var överväldigande negativt. 92 procent menade att de hade gjort en nettoförlust på sina aktier medan tre procent hade gått jämnt upp. Bara fyra procent av alla aktieägare rapporterade en nettovinst.

Det finns omkring 100 miljoner aktieinvesterare i Kina. Förra året rapporteras marknaden ha tappat 50 000 miljarder yuan i aktievärde, det vill säga mer än 50 000 yuan [ca 45 000 kr] per investerare. Siffran motsvarar tre årslöner för en genomsnittlig kines.

– Förra året var det många människor som placerade pengar på börsen. De lånade pengar, sålde sina hus och bilar och lånade från sina vänner för att investera på aktiemarknaden. Och nu är allt borta. De blev av med mycket pengar och har inte längre råd att betala tillbaka, säger Gong.

Som botemedel för de problem den kinesiska börsen står inför har enligt Gong myndigheterna tagit fram handlingsprogram för att stimulera marknaden. De pengasummor som regimen pumpar in är emellertid ingenting jämfört med de belopp som redan förlorats.

Den kinesiska regeringen känner att de måste få börsindex att stiga för att visa folk att de är framgångsrika. Problemet är att de inte har tillräckligt med pengar för att göra det. Det enda de kan göra är att ta fram handlingsprogram, säger Gong.

Att stabilisera den kinesiska
ekonomin har alltmer fått högsta prioritet av den kinesiska regimen, speciellt då olympiaden i Peking bara är en vecka bort.

– Den kinesiska regeringen vill visa upp för hela världen att deras ekonomi är mycket bra. Det kinesiska folket vet att myndigheterna bryr sig om detta och försöker hålla skenet uppe. Regeringen kommer att skjuta till pengar på börsen precis innan spelen, säger Gong.

Den kinesiska ekonomin hålls för närvarande uppe av det utländska inflödet av kontanter, i synnerhet efter att olympiaden 2008 gick till Peking. De utländska företagens investeringar i Kina har fått valutan yuan att stiga i värde med i genomsnitt 10 procent om året. Effekten av detta har dock två sidor. Å ena sidan gör de utländska investeringarna det möjligt för den kinesiska ekonomin att överleva. Å andra sidan gör den starkare valutan att Kina tappar konkurrenskraft i handeln.

Huvuddelen av Kinas ekonomi utgörs av export, menar Gong. När valutan stiger i värde blir produkterna allt dyrare att producera. I staden Dongguan i Guanzhouprovinsen har mer än 10 000 fabriker tvingats stänga på grund av ökade produktionskostnader.

– Det är anledningen till att
jag är så pessimistisk beträffande den kinesiska börsen, säger Gong.

På en konferens i Frankrike nämnde Kinas handelsminister Bo Xilai att det krävs mer än 800 miljoner par skor och t-shirts för att kunna köpa ett enda Boeing-flygplan.

– Vad säger detta oss? Marginalerna för produkter tillverkade i Kina är väldigt, väldigt små. När valutan stiger i värde förlorar Kina pengar. Det är anledningen till att många fabriker läggs ner. Till och med i Zhejiangprovinsen, som ligger mycket nära Shanghai, börjar fabriker läggas ned. Det är tydligt att då valutan stiger i värde så tappar Kina sin konkurrenskraft, säger Gong.

En kollaps av den kinesiska ekonomin skulle vara förödande för den kinesiska regeringens kontroll av samhället, menar Gong. Besvikna investerare protesterar redan nu i allt större skala mot den orättvisa hanteringen av aktiemarknaden, i synnerhet på Internet.

Översatt från: http://en.epochtimes.com/n2/china/china-stock-market-1493.html

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024