Nato förlänger sin insats i Libyen med ytterligare tre månader meddelade Natos generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen den 1 juni. Sverige är inte medlem i Nato men efter ett riksdagsbeslut deltar Sverige i Natos insats i Libyen med flygspaning och lufttankning.
Utrikesminister Carl Bildt skrev på sin blogg den 31 maj att vi snart måste ta ställning till ”om vi är beredda att på ett eller annat sätt fortsätta att bidra till de militära ansträngningarna att stödja FN-resolutionen 1973”. Det nuvarande riksdagsmandatet går ut den 22 juni.
Statsminister Fredrik Reinfeldt bekräftar till SR att Rasmussen bett Sverige om fortsatt hjälp med luftspaning och lufttankning. Natochefen vill även att Sverige utvidgar sitt åtagande med soldater som kan borda fartyg.
Dessutom vill Rasmussen att de svenska Gripenplanen ska börja attackera markmål, vilket inte är aktuellt, klargjorde Reinfeldt, enligt SR.
Enligt statsministern pågår samtal med de partier som ursprungligen godkände Sveriges deltagande i Libyen. Ett nytt beslut måste fattas innan den 22 juni.
Socialdemokraterna vill emellertid inte förlänga åtagandet, utan istället säger partiet utrikespolitiske talesman Urban Ahlin till SR:
– Vi vill bredda insatsen till att gälla även humanitärt stöd och bistånd och till tiden efter Gadaffi.
Anders Fogh Rasmussen tror enligt Reuters att slutet för Gadaffi nalkas.
– Det kan ta ytterligare en viss tid, men det kan också hända i morgon.
När FN:s säkerhetsråd antog resolution 1973 (2011) gällde den upproret i Libyen och syftet var att skydda Libyens civilbefolkning. En av punkterna i resolutionen var att en flygförbudszon skulle upprättas, vilket blev Sveriges uppgift.
Sverige har skickat åtta Gripenplan och ett Herculesplan för lufttankning samt spanings- och stödresurser. Cirka 130 personer deltar varav 20 är specialister enligt Försvarsmaktens hemsida.
