I Maranhão i Brasilien finns ett av naturens mest spektakulära underverk. Föreställ er att ni vandrar i öknen under den stekande solen. Plötsligt stöter ni på det mest surrealistiska landskap: träsk, sjöar och laguner mitt i öknen! En hägring?
Nationalparken Lençóis Maranhão är belägen några kilometer utanför delstatshuvudstaden Sao Luis och tycks vid en första anblick vara en typisk öken. Om man tittar närmare på sanddynerna finner man emellertid den lika välkomnande som oväntade närvaron av vatten.
Delstaten Maranhão ligger i landets nordöstra del och gränsar mot Atlanten. Det speciella geografiska läget gör att området jämfört med andra liknande öknar har en hög frekvens av stormar. Mellan 100 och 150 centimeter regn faller varje år (som jämförelse kan det falla mindre än 10 cm per år i Sahara).
Resultatet är ett mycket ovanligt landskap – en öken med stora källor blågrönt vatten året runt. Den bästa tiden för att observera dessa ökensjöar är mellan juni och september då det är som mest frodigt.
Maranhão har ett överflöd av rinnande vatten. Floderna Tocantins, Gurupi, Parnaiba, Pindare, Mearim, Itapecuru och Turiacu rinner samtliga i regionen och nationalparken är belägen precis utanför Amazonassänkan. Maranhão-öknen var en gång hemvist för Caetéindianerna, som enligt lokala sägner en dag vaknade upp och upptäckte att deras by var täckt av sand.
Parkens laguner är till stort nöje för simmare som varje år kommer för att njuta av det otroliga landskapet och sola sig i denna oväntade lyx. Området används dock inte bara av turister. Åretruntboende i parken arbetar som fiskare under de blötaste månaderna och hittar andra sysselsättningar resten av året.
Trots de storslagna ökensjöarna är ekonomin i Lençóis Maranhenses, som fått nationalparksstatus för att skydda det unika naturlivet, inte i huvudsak baserat på turism utan på metallindustrin och jordbruket.
Där det finns vatten blomstrar det liv och Maranhãoöknen, som omfattar ett nästan 100 km långt och 50 km brett området, är inget undantag. Fiskar, musslor och sköldpaddor är bara några av de arter som bebor ökenträsken under den vattenrika perioden, även om de ibland försvinner under torrperioder.
Men som i andra öknar återvänder livet med varje regn och de ägg som begravts förra säsongen befruktas och skapar ännu en generation i Lençóis Maranhenses.
Det sägs att gränsen till öknen är det bästa området i landet för fågelskådning. En rad exotiska fåglar bor i områdets stora mangroveskogar.
Även om man inte lyckas få syn på dessa fåglar lär man dock bli hänförd av själva parkens osedvanliga skönhet.
Översatt från: http://www.theepochtimes.com/n2/content/view/17528/
