loading


Den så kallade beskyddarinnan, "Badlands Guardian" i Alberta, Kanada.
Den så kallade beskyddarinnan, "Badlands Guardian" i Alberta, Kanada.
Vetenskap

När klippor tar mänsklig form

Leonardo Vintiñi

“Människor hänger upp sina skyltar som visar på deras respektive hantverk; skomakare hänger upp en jättesko; juvelerare en enorm klocka, och tandläkaren hänger upp en guldtand; men i bergen i New Hampshire har den allsmäktige Guden hängt upp en skylt för att visa att här gör Han människor.” – Daniel Webster (1782–1852), amerikansk statsman.

Enligt gammal kinesisk tradition existerade himlens gudar inte helt i ett separat verklighetsplan, de hade också en materiell motsvarighet på jorden. De forntida människorna trodde att stora klippor, berg eller föränderliga landreliefer var delar av en cyklisk rörelse genom vilken gudarna levde och fick näring. Så varje gång en av bilderna föll betydde det att livscykeln för den guden hade kommit till ända.

Bortom myterna eller sanningarna om universums öde kan dessa visuella underverk hittas över hela planeten och även bortom. Fast vår nutida kultur inte ger oss sådana praktfulla förklaringar till stenstrukturer fångar dessa ovanliga formationer ändå vår fantasi och de blir ofta uppskattade attraktioner i parker och naturvårdsområden.

Mänskligt huvud med hörlurar

The Badlands Guardian, som finns i sydöstra Alberta, i Kanada, är ett stort geologiskt underverk som bara kan ses från ovan. Dess mänskliga detaljer är imponerande när man betänker att mänskliga händer inte var delaktiga i skapandet av denna stora klippmassa. Många har liknat den vid ett mänskligt huvud iklätt både en inhemsk huvudbeklädnad och en iPod. Profilen formades av erosionen av regnvatten på flera lager av jord rik på lera.

Hörlurarnas sladdar utgörs av en grusväg och hörsnäckan formas av en oljebrunn där vägen tar slut. Dock ger dessa av människan skapade extra detaljer bara en intressant vinkel; de är inte nödvändiga för att skapa identitet åt figuren.

De ger en modern anda till detta ansikte som verkar malplacerat med den inhemska stilen i sin ursprungsform. Andra namn som getts till beskyddarinnan ”the Guardian” är ”Super Granny”, ”Cliff”, “Hickox’s Head”, “In Plains View”, “The Listening Rock,” och “Napi.”

Den gamle mannen

New Hampshires klipporträtt smulades bort 2003, men denna bild visar hur den ståtliga profilen såg ut. ”Old Man of the Mountain” uppskattas till ungefär 12 meters höjd och 7,6 meters bredd. Bild: Rob Gallagher

I New Hampshire fanns tidigare ett fascinerande porträtt i sten; en mäktig syn en gång i tiden. Från haka till panna uppskattas att profilen av ”Old Man of the Mountain” var ungefär 12 meter hög och 7,6 meter bred.

Man tror att glaciärer och en följd av flera geologiska fenomen för runt 200 miljoner år sedan påbörjade skapandet av denna naturligt förekommande skulptur. I årtionden har den beundrats av turister som en ståtlig symbol för New Hampshire.

Fast gamla legender från regionens infödda berättar hur man genom att följa floden Merrimack River kunde hitta till berget med ett stenansikte, är den första skrivna redogörelsen över “Old Man of the Mountain” från 1805.

Under de senaste hundra åren har man använt många anordningar för att förhindra granitmonumentet från att falla. Bara några år innan fallet hade man använt kablar och epoxylim (tvåkomponentslim) men så småningom fick det mytomspunna huvudet ge vika för de naturkrafter som hade skapat det. Starka vindar tillsammans med kraftiga regn och minusgrader ledde till kollapsen av det gigantiska ansiktet tidigt en morgon 3 mars 2003.

Bortom de världskända “Old Man of the Mountain” och “Badlands Guardian” kan även många avlägsna platser på jorden ståta med sina egna tankeväckande naturliga skulpturer. “The Seven Sisters”, “The Praying Monk”, eller Rumäniens “Sphinx” är bara ett fåtal av de tusentals naturligt förekommande monoliter som kan hittas i nästan varje land i världen. Troligtvis väntar många av dessa skulpturer fortfarande i tystnad på att upptäckas.

"Ansiktet på Mars"

Men jorden är inte den enda planeten med sådana ombytliga formationer. När foton på det ökända citadellet Cydonia Mensae på Mars offentliggjordes 1976 utlöste det en mängd debatter. Bilder av dessa förmodade formationer närde fantasin hos tusentals som hoppades att intelligenta varelser med en avancerad teknologi kanske befolkar den röda planeten.

Medan tjänstemän vid NASA insisterar på att de första bilderna av “Face on Mars” (som också är en del av Cydonia) helt enkelt uppstod som en slumpartad illusion av ljus och skuggor, så är andra övertygade om att dessa foton uppenbarar en häpnadsväckande osagd historia hos vår röde granne.

Det beryktade “Ansiktet på Mars” som finns i planetens Cydonia-region. Bild: NASA

Kanske den mest frispråkige av dessa personer är den kontroversielle forskaren Richard C Hoagland. Eftersom placeringen av dessa egendomliga strukturer på Mars har en anmärkningsvärd likhet med jordens egyptiska pyramider har Hoagland lagt fram en vågad teori som kopplar samman de som skapade den berömda egyptiska Sfinxen och detta gåtfulla Marsansikte.

Med de nya satellitbilderna på ”Ansiktet på Mars” tagna år 2006 föll för många ansiktets rykte som antingen ett ingenjörskonstens underverk eller en mirakulös naturlig formation. Men, år 2008 uppdagade marslandskapet ännu ett fotografiskt mysterium: uppenbarelsen av en sittande figur bland klipporna. Fotot togs av marsproben Spirit och liksom det tidigare ”Ansiktet på Mars” har det här fotot övertygat ett antal forskare om att Mars kanske ändå inte är så obeboeligt.

Oavsett om marsiansk teknologi och kultur verkligen existerar så kan ingen förneka att dessa strukturer, liksom de som hittats på jorden, har lyckats fånga vår fantasi. Mänskligheten har sedan länge berörts av att få se sin avbild ristad i sten. Men när dessa skulpturer hittas mejslade av moder naturs egen hand får klippan en ännu större anda av mysterium över sig.

I dessa stunder verkar naturen bjuda på en avbild av oss själva. Naturens värld producerar ett ansikte som vi lätt kan relatera till.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss. 

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading


Den så kallade beskyddarinnan, "Badlands Guardian" i Alberta, Kanada.
Den så kallade beskyddarinnan, "Badlands Guardian" i Alberta, Kanada.
Vetenskap

När klippor tar mänsklig form

Leonardo Vintiñi

“Människor hänger upp sina skyltar som visar på deras respektive hantverk; skomakare hänger upp en jättesko; juvelerare en enorm klocka, och tandläkaren hänger upp en guldtand; men i bergen i New Hampshire har den allsmäktige Guden hängt upp en skylt för att visa att här gör Han människor.” – Daniel Webster (1782–1852), amerikansk statsman.

Enligt gammal kinesisk tradition existerade himlens gudar inte helt i ett separat verklighetsplan, de hade också en materiell motsvarighet på jorden. De forntida människorna trodde att stora klippor, berg eller föränderliga landreliefer var delar av en cyklisk rörelse genom vilken gudarna levde och fick näring. Så varje gång en av bilderna föll betydde det att livscykeln för den guden hade kommit till ända.

Bortom myterna eller sanningarna om universums öde kan dessa visuella underverk hittas över hela planeten och även bortom. Fast vår nutida kultur inte ger oss sådana praktfulla förklaringar till stenstrukturer fångar dessa ovanliga formationer ändå vår fantasi och de blir ofta uppskattade attraktioner i parker och naturvårdsområden.

Mänskligt huvud med hörlurar

The Badlands Guardian, som finns i sydöstra Alberta, i Kanada, är ett stort geologiskt underverk som bara kan ses från ovan. Dess mänskliga detaljer är imponerande när man betänker att mänskliga händer inte var delaktiga i skapandet av denna stora klippmassa. Många har liknat den vid ett mänskligt huvud iklätt både en inhemsk huvudbeklädnad och en iPod. Profilen formades av erosionen av regnvatten på flera lager av jord rik på lera.

Hörlurarnas sladdar utgörs av en grusväg och hörsnäckan formas av en oljebrunn där vägen tar slut. Dock ger dessa av människan skapade extra detaljer bara en intressant vinkel; de är inte nödvändiga för att skapa identitet åt figuren.

De ger en modern anda till detta ansikte som verkar malplacerat med den inhemska stilen i sin ursprungsform. Andra namn som getts till beskyddarinnan ”the Guardian” är ”Super Granny”, ”Cliff”, “Hickox’s Head”, “In Plains View”, “The Listening Rock,” och “Napi.”

Den gamle mannen

New Hampshires klipporträtt smulades bort 2003, men denna bild visar hur den ståtliga profilen såg ut. ”Old Man of the Mountain” uppskattas till ungefär 12 meters höjd och 7,6 meters bredd. Bild: Rob Gallagher

I New Hampshire fanns tidigare ett fascinerande porträtt i sten; en mäktig syn en gång i tiden. Från haka till panna uppskattas att profilen av ”Old Man of the Mountain” var ungefär 12 meter hög och 7,6 meter bred.

Man tror att glaciärer och en följd av flera geologiska fenomen för runt 200 miljoner år sedan påbörjade skapandet av denna naturligt förekommande skulptur. I årtionden har den beundrats av turister som en ståtlig symbol för New Hampshire.

Fast gamla legender från regionens infödda berättar hur man genom att följa floden Merrimack River kunde hitta till berget med ett stenansikte, är den första skrivna redogörelsen över “Old Man of the Mountain” från 1805.

Under de senaste hundra åren har man använt många anordningar för att förhindra granitmonumentet från att falla. Bara några år innan fallet hade man använt kablar och epoxylim (tvåkomponentslim) men så småningom fick det mytomspunna huvudet ge vika för de naturkrafter som hade skapat det. Starka vindar tillsammans med kraftiga regn och minusgrader ledde till kollapsen av det gigantiska ansiktet tidigt en morgon 3 mars 2003.

Bortom de världskända “Old Man of the Mountain” och “Badlands Guardian” kan även många avlägsna platser på jorden ståta med sina egna tankeväckande naturliga skulpturer. “The Seven Sisters”, “The Praying Monk”, eller Rumäniens “Sphinx” är bara ett fåtal av de tusentals naturligt förekommande monoliter som kan hittas i nästan varje land i världen. Troligtvis väntar många av dessa skulpturer fortfarande i tystnad på att upptäckas.

"Ansiktet på Mars"

Men jorden är inte den enda planeten med sådana ombytliga formationer. När foton på det ökända citadellet Cydonia Mensae på Mars offentliggjordes 1976 utlöste det en mängd debatter. Bilder av dessa förmodade formationer närde fantasin hos tusentals som hoppades att intelligenta varelser med en avancerad teknologi kanske befolkar den röda planeten.

Medan tjänstemän vid NASA insisterar på att de första bilderna av “Face on Mars” (som också är en del av Cydonia) helt enkelt uppstod som en slumpartad illusion av ljus och skuggor, så är andra övertygade om att dessa foton uppenbarar en häpnadsväckande osagd historia hos vår röde granne.

Det beryktade “Ansiktet på Mars” som finns i planetens Cydonia-region. Bild: NASA

Kanske den mest frispråkige av dessa personer är den kontroversielle forskaren Richard C Hoagland. Eftersom placeringen av dessa egendomliga strukturer på Mars har en anmärkningsvärd likhet med jordens egyptiska pyramider har Hoagland lagt fram en vågad teori som kopplar samman de som skapade den berömda egyptiska Sfinxen och detta gåtfulla Marsansikte.

Med de nya satellitbilderna på ”Ansiktet på Mars” tagna år 2006 föll för många ansiktets rykte som antingen ett ingenjörskonstens underverk eller en mirakulös naturlig formation. Men, år 2008 uppdagade marslandskapet ännu ett fotografiskt mysterium: uppenbarelsen av en sittande figur bland klipporna. Fotot togs av marsproben Spirit och liksom det tidigare ”Ansiktet på Mars” har det här fotot övertygat ett antal forskare om att Mars kanske ändå inte är så obeboeligt.

Oavsett om marsiansk teknologi och kultur verkligen existerar så kan ingen förneka att dessa strukturer, liksom de som hittats på jorden, har lyckats fånga vår fantasi. Mänskligheten har sedan länge berörts av att få se sin avbild ristad i sten. Men när dessa skulpturer hittas mejslade av moder naturs egen hand får klippan en ännu större anda av mysterium över sig.

I dessa stunder verkar naturen bjuda på en avbild av oss själva. Naturens värld producerar ett ansikte som vi lätt kan relatera till.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss. 

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024