I århundraden har man känt till väldigt lite om de europeiska ålarnas (Anguilla anguilla) 500 mil långa maratonsimning från Europas kust tillbaka till deras födelseplats i Sargassohavet, söder om Bermudasöarna i Atlanten.
Bland alla ålsorter är det de europeiska ålarna som gör den längsta resan till den plats där de lägger sina ägg – upp till 640 mil. Som jämförelse förflyttar sig de amerikanska ålarna 300 till 400 mil, medan japanska ålar förflyttar sig 100 mil.
– Vi vet vad som händer när de befinner sig i sötvatten. Vi känner också till deras yngel. Sedan lämnar de Europas kust och därefter vet vi ingenting. De försvinner i princip, säger Kim Aarestrup, erfaren forskare på Technical University of Denmark’s National Institute of Aquatic Resources (DTU Aqua).
Det tar ungefär två till tre år för ynglen att bäras med av golfströmmen till Europa och den nordatlantiska strömmen. På hösten mellan deras sjätte och 30:e födelsedag, beroende på kön och tillväxtförhållanden, försvinner ålarna iväg på sin resa tvärs Atlanten till födelseplatsen.
Tillsammans med sina kollegor har Aarestrup spårat de första 130 milen på resan med satellitteknologi, och kommit närmare en fullständig förståelse av ålarnas livscykel.
Han säger att de sätter på små märken som registrerar och lagrar ljus, djup och temperatur som ska dyka upp till ytan ett visst datum och överföra data till en satellit.
Under det senaste decenniet har märkningen mestadels använts på stora havsdjur som hajar och tonfisk. Trots att märkningen har förminskats till 40 gram är den fortfarande för tung för de flesta ålar.
Bland de 100 000 europeiska ålar som forskarna studerade var det bara 22, som vägde drygt 2 kg, fem gånger tyngre än en normal ål, som valdes ut för uppdraget att bära märkningen.
– Vi tog de största ålarna vi kunde hitta, säger Aarestrup. Motivet till att välja större ålar är att märkningen nästan inte har någon effekt. När vi märker ålar med den här tyngden är vi säkra på att de honor, eftersom hanar knappt överstiger 40 till 50 centimeter.
Efter upp till 120 dagars observation fann Aarestrup att ålarna dyker djupt ner i havet under dagarna, förmodligen för att undvika rovdjur och för att fördröja mognaden av deras könskörtel. De tar sig sedan upp nära ytan på natten och dyker och stiger därmed 600 meter varje dag.
De upptäckte också att ålarna färdas långsammare längre söderut än vad man förväntade sig. Ålarna förflyttade sig mellan fem och 25 kilometer dagligen, mycket långsammare än de 35 kilometer man trodde, för att nå sin slutdestination där de lägger ägg. Forskarna menar att de söker sig så långt söderut för att följa den ström i västlig riktning som senare kommer att förflytta dem fortare.
Aarestrup säger att märkningen nu fortsätter i ett nytt EU-projekt (www.eeliad.com) som pågår till 2012. Förutom satellitmärkningen, som de kommer att lämna kvar på fisken mycket längre – upp till två efter märkningen – använder man en annan teknik där mycket mindre märkning används för att lagra data i de stora ålarna.
Aarestrup säger att den nya märkningen också registrerar temperatur och djup, men med en mycket mindre vikt – omkring sex gram.
– Den största fördelen är att det inte är något som hindrar dem, säger Aarestrup.
Den nya märkningen har ingen satellitenhet. När den lösgörs från fisken flyter den iland. Därför designas den i klara färger och därmed kan hittas och återlämnas till forskarna mot belöning.
Den europiska ålen är starkt utrotningshotad och enligt Aarestrup är återväxten av yngel nere under fem procent, vissa områden under en procent, jämfört med återväxten för 40 år sedan. Det är därför mer nödvändigt än någonsin att fullständigt förstå ålens livscykel för att förhindra utrotning.
Aarestrup säger att den europeiska ålen nuförtiden hotas av vattenkraftverk, fiske, introducerade parasiter från japanska ålar, avlopp som förstör deras boendemiljö, blockering av deras resrutt och dödliga gifter från nedsmutsning.
För att läsa Kim Aarestrup vetenskapliga artikel, gå in på
http://www.sciencemag.org/cgi/content/abstract/325/5948/1660
http://www.theepochtimes.com/n2/content/view/23365/
