Flera av de talarna vid seminariet ”Det sluttande planet – hoten mot pressfriheten” i Bonniers konsthall i Stockholm nämnde att det på dagen var 20 år sedan Berlinmuren föll och att händelsen var mycket viktig för pressfriheten. Under 2000-talet har dock situationen försämrats vad gäller just yttrandefriheten i världen.
– Det är inte någon stor försämring. Det är en gradvis försämring som faktiskt berör alla världsdelar, sade Sveriges Unescoambassadör, Mats Ringborg.
Han hänvisade till frivilligorganisationer som Freedom House och Reportrar utan gränsers årliga rapporter.
Från januari till september i år har 72 journalister dödats. Mexiko leder 2009 års dystra siffror och därefter följer Pakistan och Irak, Filippinerna, Ryssland och Somalia, enligt en annan frivilligorganisation, Press Emblem Campaign (PEC). Av alla de journalister som arbetar under farliga förhållanden är det just de lokala journalisterna som löper störst risk för att bli våldsoffer.
Enligt Commitee to Protect Journalists-analys är 85 procent av de dödade lokala journalister. I analysen bekräftas även att en fjärdedel av alla dödade journalister under de senaste 15 åren har bevakat politiska frågor och en femtedel av de dödade har avslöjat korruption. Nära 80 procent av mördarna har aldrig ställts inför rätta.
Anledningen till seminariet var även invigningen av fotoutställningen ”Safety of Journalists” (Journalisters säkerhet) som visas i entréhallen i Bonnierhuset från och med den 9 november och en vecka framåt. Utställningen har två huvudteman: det ena är att synliggöra journalisters utsatthet i världen och det andra att stödja pressfriheten genom att visa vinnarna av UNESCOS Guillermo Cano World Press Freedom Prize, vars syfte är att hylla en individ, organisation eller institution som arbetat för fri press, framförallt under svåra förhållanden.
När det gäller pressfrihetspriset berättar Unescoambassadör Ringborg:
– Kineserna är väldigt upprörda när någon kines får priset. Likaså är till exempel Venezuela och Iran. Den nya generaldirektören för UNESCO måste därför stå på sig och inte ge efter för påtryckningar.
Påtryckningarna innebär oftast att man åberopar suveränitet, tolerans, respekt för kulturell mångfald och det finns en tendens att försvara eller att legitimera ofriheten. Moderatorn för seminariet, Reportrar utan gränsers ordförande, Jesper Bengtsson, spinner vidare på frågan och undrar om UNESCO då känner att kritiken ändå biter.
– Det krävs mycket för att de ska ändra sin politik och vi har ännu inte de instrument för påverkan och ansvarsgivande som skulle krävas för att verkligen påverka ett land i rätt riktning. Det finns ingen domstol där man kan anklaga dem för löftesbrott, svarade Mats Ringborg.
Han syftar på den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948 som i princip alla länder har skrivit under och där det i Artikel 19 står att: ”Envar har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet.”
Med orden ”Hotet emot journalistisk skyldighet och yttrandefrihet är globalt” fortsatte journalisten Arne Ruth därefter sitt tal och lyfte fram en mängd andra brister ute i världen när det gäller pressfrihet. Till exempel gav han exempel på att i vissa delar av världen kan ett företag använda sig av landets lagar för att slippa bli granskat. Dessutom blir stora företag en maktfaktor.
Seminariet avslutades på eftermiddagen med att fotoutställningen ”Safety of Journalists” invigdes av högskole- och forskningsminister Tobias Kranz.
Mats Ringborg, Sveriges Unescoambassadör. (Foto: Jens Almroth)
Arne Ruth, journalist. (Foto: Jens Almroth)
