loadingMozi den stora kinesiske tänkaren för fred och kärlek illustrerad av Zona Yeh, Epoch Times
Mozi den stora kinesiske tänkaren för fred och kärlek illustrerad av Zona Yeh, Epoch Times
Traditionell kinesisk kultur

Mozi - den stora kinesiske tänkaren för fred och kärlek

David Wu & Barbro Plogander, Epoch Times

Mozi som levde mellan 470-391 f. Kr. föddes efter Lao Zi och Konfucius (Kongzi), vid den tid när Vår- och höstperioden och De stridande staterna existerade (770-222 f. Kr.). Det var en mycket mörk tid präglad av grymhet.

I detta ögonblick av kaos var alla, inklusive kungar, angelägna om att hitta duktiga människor som kunde ge dem lämpliga metoder att förvalta en stat väl. Det var mot denna bakgrund som många filosofiska läror dök upp för att ta itu med alla sociala problem, bland annat hur man disciplinerar människors beteende och moral.

Mozis riktiga namn var Mo Di. Han var entusiastisk och en humanist som ville rädda världen. Han grundade den moistiska skolan vars teori kallas ”universell kärlek och ingen kamp”. Han är känd som en av Kinas stora tänkare.

Det viktigaste skälet som ledde världen i kaos, sett ur Mozis synvinkel, var människans egennytta och själviskhet. De hindrar människor från att bli mer medkännande och kärleksfulla mot varandra. När den tiden kommer då alla kan älska andra som de älskar sig själva, behandla andra som sina egna släktingar,  värdesätta andra stater som sina egna stater och helt släppa det själviska tankesättet, då skulle världen inte längre ha krig och den sanna freden kommer att uppnås.

När Mozi presenterade teorin om ”ingen kamp” menade han att krig var orättvist och en tragedi för människor. Varje krig förstörde oräkneliga egendomar, liv och familjer. Därför var Mozi emot krig och han uppmanade att de skulle stoppas.

Förutom teorin om ”universell kärlek och ingen kamp” introducerade Mozi också sina idéer för att välja en vis och kapabel person som skulle inneha ämbeten och arbeta för stater, oberoende av sin familjebakgrund och sociala status. Alla korrupta tjänstemän skulle avskedas så snart som möjligt.

Mozi var emellertid emot
storslagna begravningar och musik som aktivitet på fritiden, eftersom han trodde att de var slöseri med material och tid. Dessa idéer stod i strid med Konfucius idéer och  var svåra för kineser att acceptera.

Mozis trägna och hängivna arbete för världsfreden var magnifik. Hans idé om ”universell kärlek och ingen kamp” omkring år 350 f. Kr. är fortfarande giltig och har stark aktualitet idag.

Mest lästa

Rekommenderat

loadingMozi den stora kinesiske tänkaren för fred och kärlek illustrerad av Zona Yeh, Epoch Times
Mozi den stora kinesiske tänkaren för fred och kärlek illustrerad av Zona Yeh, Epoch Times
Traditionell kinesisk kultur

Mozi - den stora kinesiske tänkaren för fred och kärlek

David Wu & Barbro Plogander, Epoch Times

Mozi som levde mellan 470-391 f. Kr. föddes efter Lao Zi och Konfucius (Kongzi), vid den tid när Vår- och höstperioden och De stridande staterna existerade (770-222 f. Kr.). Det var en mycket mörk tid präglad av grymhet.

I detta ögonblick av kaos var alla, inklusive kungar, angelägna om att hitta duktiga människor som kunde ge dem lämpliga metoder att förvalta en stat väl. Det var mot denna bakgrund som många filosofiska läror dök upp för att ta itu med alla sociala problem, bland annat hur man disciplinerar människors beteende och moral.

Mozis riktiga namn var Mo Di. Han var entusiastisk och en humanist som ville rädda världen. Han grundade den moistiska skolan vars teori kallas ”universell kärlek och ingen kamp”. Han är känd som en av Kinas stora tänkare.

Det viktigaste skälet som ledde världen i kaos, sett ur Mozis synvinkel, var människans egennytta och själviskhet. De hindrar människor från att bli mer medkännande och kärleksfulla mot varandra. När den tiden kommer då alla kan älska andra som de älskar sig själva, behandla andra som sina egna släktingar,  värdesätta andra stater som sina egna stater och helt släppa det själviska tankesättet, då skulle världen inte längre ha krig och den sanna freden kommer att uppnås.

När Mozi presenterade teorin om ”ingen kamp” menade han att krig var orättvist och en tragedi för människor. Varje krig förstörde oräkneliga egendomar, liv och familjer. Därför var Mozi emot krig och han uppmanade att de skulle stoppas.

Förutom teorin om ”universell kärlek och ingen kamp” introducerade Mozi också sina idéer för att välja en vis och kapabel person som skulle inneha ämbeten och arbeta för stater, oberoende av sin familjebakgrund och sociala status. Alla korrupta tjänstemän skulle avskedas så snart som möjligt.

Mozi var emellertid emot
storslagna begravningar och musik som aktivitet på fritiden, eftersom han trodde att de var slöseri med material och tid. Dessa idéer stod i strid med Konfucius idéer och  var svåra för kineser att acceptera.

Mozis trägna och hängivna arbete för världsfreden var magnifik. Hans idé om ”universell kärlek och ingen kamp” omkring år 350 f. Kr. är fortfarande giltig och har stark aktualitet idag.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024