Regeringens utredare föreslår att mönstringsplikten ska gälla från den 1 juli 2017 och skyldigheten att fullgöra grundutbildning med värnplikt ska gälla från den 1 januari 2018.
Sommaren 2010 avskaffades värnplikten, som då hade funnits i 109 år. I stället övergick Sverige till en frivillig försvarsmakt, baserad på anställd personal.
En ny typ av värnplikt kan i framtiden komma att omfatta kanske ett par tusen ungdomar varje år. Försvaret ska även i framtiden huvudsakligen bygga på frivillighet, och kontinuerligt och tidvis tjänstgörande soldater med anställningskontrakt, enligt utredaren Annika Nordgren Christensen som i dag presenterar förslag för att trygga försvarets personalbehov.
Födda 1999-2000
Utredaren föreslår att regeringen under första kvartalet 2017 beslutar att totalförsvarspliktiga ska vara skyldiga att genomgå mönstring respektive fullgöra värnplikt. Mönstringsplikt införs den 1 juli 2017 och värnpliktsskyldighet den 1 januari 2018.
Individer som är födda 1999 och 2000 blir de första att beröras av mönstrings- och grundutbildning med plikt.
Antalet personer som kallas till mönstring och värnplikt beror på hur många som frivilligt söker sig till försvaret. ”Det antal individer som kallas till mönstring avgörs av hur många som året innan anmälde sig frivilligt till mönstring och därefter gick vidare in i värnpliktssystemet”, skriver utredaren.
Moderaterna öppna
Utredningen bedömer att försvarsmakten behöver utbilda 4 000 soldater 2018 och lika många 2019. 2020 ökar behovet till 5 000 och 2021 till 6 000 för att sedan stabiliseras på 8 000 för perioden 2022-2025.
Utredningens förslag får, enligt direktiven, inte kräva lagändringar utan ska utgå från den totalförsvarsplikt som finns sedan 1995. Den omfattar alla svenskar mellan 16 och 70 år och kan innebära både militär värnplikt och civila insatser till exempel inom räddningstjänsten. Sedan 2010 är dock totalförsvarsplikten i stort vilande.
Moderaterna håller med om att försvaret måste stärkas och är beredda att diskutera värnpliktsinslag. Partiledaren Anna Kinberg Batra vill dock inte gå tillbaka till det gamla värnpliktssystemet.
– Det är ingen lösning att drömma sig tillbaka, men vi är beredda att diskutera hur man utifrån dagens system kan förbättra rekryteringen till försvaret, säger hon.
Båda könen
Regeringen kan redan i dag själv besluta om att aktivera delar av totalförsvarsplikten, inklusive mönstring och militär värnplikt. Så skedde i december 2014 då Försvarsmakten fick möjlighet att kalla in krigsplacerade, som gjort den gamla värnplikten, för repövningar.
På senare år har det kommit flera rapporter om att försvaret är underbemannat och utredarens eventuella bedömningar av hur många värnpliktiga som behövs blir därför särskilt intressant.
Regeringen vill nu få förslag på hur en utökad användning av totalförsvarsplikten ska kunna trygga försvarets personalbehov. Eftersom totalförsvarsplikten sedan 2010 är könsneutral kommer förslagen på en ny typ av värnplikt gälla både kvinnor och män.
Redan i dag måste alla 18-åringar svara på frågor på Rekryteringsmyndighetens hemsida om bland annat sin hälsa och fysik. Det så kallade beredskapsunderlaget ska användas för att göra urval om mönstringsplikten införs igen.
(TT)
