Nordea har lånat ut miljardbelopp, via ett upplägg i skatteparadis, till en oligark som står Kazakstans diktatoriske president nära, rapporterar SVT:s Uppdrag granskning.
Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) ser med oro på uppgifterna.
– Banken har anledning att se över sin företagskultur, säger han till TT.
När de omtalade Panamadokumenten blev kända i söndags, rapporterade Uppdrag granskning att Nordea flitigt hjälpt kunder med att upprätta brevlådeföretag i skatteparadis – ett vanligt sätt att undkomma skatt. Det skedde via den stora advokatbyrån Mossack Fonseca i Panama, vars gigantiska kundregister läckt.
Nordea hävdar att sådan verksamhet tillhör det förflutna, i princip fram till 2009. Men i onsdagens Uppdrag granskning avslöjas större suspekta transaktioner av senare märke. De senaste åren har storbanken lånat ut tre miljarder kronor till ett byggprojekt i Moskva.
Avancerat upplägg
Pengarna har enligt Uppdrag granskning gått via en kedja av brevlådeföretag till den kazakiske oligarken Serzjan Zjumasjov, som står president Nursultan Nazarbajev nära. Nazarbajev har styrt Kazakstan sedan 1989 och fick 98 procent av rösterna i presidentvalet i fjol. Landet anses utomordentligt korrupt.
– Det ringer ju varningsklockor på alla håll. Både när det gäller upplägget, men också när det gäller den slutliga låntagaren, säger Jakob König, bankexpert hos Sveriges konsumenter, i programmet.
Utlåningen sker ju med pengar som vanliga kunder satt in på sina konton, fortsätter han.
– Det tror jag inte att det är många kunder som vill att deras pengar ska användas till.
”Kan inte bli värre”
Även Aktiespararnas Albin Rännar reagerar kraftigt på avslöjandet.
– Man sätter kaffet i vrångstrupen. Det här är så illa det kan bli, säger han.
– Enskilda människor ska med stort förtroende och god tillit kunna sätta in sina pengar och veta att de sköts på bästa sätt, är säkra och används till sunda saker, säger han.
Att Nordea bryter med advokatfirman Mossack Fonseca först nu tycker Rännar är anmärkningsvärt.
– Det skulle de ha gjort 2009. Det var väl det de lovade? När det nu visar sig att de fortsatt med detta, det är ju fruktansvärt, säger han.
Bör granskas
Alecta är en av storägarna i Nordea och deras ägaransvarige Ramsay Brufer säger till TT att han förutsätter att bankens revisorer och tillsynsmyndigheter nu tittar på den utlåning som ska ha gjorts till brevlådeföretag.
– Jag vet att det finns många komplicerade låneupplägg i en bank. Jag kan inte bedöma om det här är lagligt eller inte lagligt. I första hand utgår jag från att bankens revisorer och tillsynsmyndigheterna tittar på det här. Det är de som har möjlighet att gå in på detaljer och se om det skett några fel eller inte.
Myndigheter utreder
Nordea kommenterar inte uppgifterna med hänvisning till banksekretessen, men banken sade i måndags att den bryter med Mossack Fonseca.
Omkring 400-500 svenskar figurerar i Panama-materialet, såväl företagare som brottslingar och andra. Sedan läckan med uppgifterna blivit känd ska Finansinspektionen (FI) granska Nordea närmare – igen. I maj 2015 beslutade FI om sanktioner mot storbanken för att den hade brustit i att följa penningtvättsföreskrifterna.
Skatteverket ska också granska uppgifterna för att se om svenskar har smitit undan skatt.
Ministern oroad
Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) säger att Nordeas arbetssätt med brevlådeföretag ”ger anledning till oro”, och att han utgår från att uppgifterna kommer att ingå i Finansinspektionens pågående granskning av Nordeas koppling till Panamadokumenten.
– Det här är inte det första tillfället som Nordea har blivit ifrågasatt, utan man har också tidigare fått sanktioner för att man inte har skött sitt arbete mot penningtvätt till exempel. Jag tycker att det är en stark signal att banken har anledning att se över sin företagskultur och vilka arbetsmetoder man använder, säger Bolund.
Regeringen är redo att skärpa lagstiftningen.
– Vi har redan regelverk på plats som ska motverka penningtvätt och att brottsligt inhämtade pengar tvättas vita. De regelverken ska självklart följas, men vi lyssnar och har en nära dialog med ansvariga myndigheter. Upptäcker man problem eller kryphål i lagstiftningen eller regelverken är vi självklart redo att åtgärda det, säger Bolund.
Stöder regim
Enligt Kathleen McCaughey, sakkunnig på Amnesty om företag och mänskliga rättigheter, finns det en uppenbar risk att man via det här lånet stödjer en regim.
– Regimen i Kazakstan gör sig skyldig till kränkningar av mänskliga rättigheter. Det handlar om tortyr och det handlar om straffrihet för tortyr. Det sker också kränkningar av yttrandefriheten och mötesfriheten. Det är dokumenterat varje år i vår årsrapport, säger hon till TT.
Nordeas vd Casper von Koskull har avböjt en intervju.
| Avkastning skattepliktig |
| Sverige har sedan några år tillbaka varken förmögenhets- eller arvsskatt. Men privatpersoner och företag kan ändå ha skattemässiga skäl att gömma pengar utomlands. Avkastningen på kapitalet är skattepliktigt. Genom att etablera ett så kallat brevlådeföretag döljs ägarna till företaget/kapitalet. Det blir svårare att följa pengaströmmarna, vilket försvårar skattekontroll. Att ha pengar utomlands är i sig förstås inte olagligt, det är först när pengarna ger avkastning i någon form som de ska deklareras. Källa: Skatteverket. |
