Göteborg Energi planerade att bygga vindkraftverk i norra delen av Göteborgs hamninlopp men fick nej av Miljödomstolen. Det byggs vindkraft på för många platser menar Stefan Edman författare och miljödebattör.
Göteborg Energi äger sedan tidigare flera vindkraftverk i Göteborgs hamninlopp. Ytterligare sju vindkraftverk skulle uppföras men miljödomstolen beslutade i dagarna att säga nej till utökandet av vindkraftsparken. Göteborg Energi beslutade då att lägga ner byggandet av det enda kraftverk vid hamninloppet som miljödomstolen har godkänt.
Enligt Sveriges Radio har staden ganska lite mark att bygga vindkraftverk på, så nu planerar Göteborg Energi vindkraftverk på platser ute i landet ”där man inte kommer i konflikt med natur- och miljöskyddade områden”.
Det byggs många vindkraftverk i Sverige, trots att vindkraftens effektivitet i snitt över sex år bara är 22 procent, enligt Vindkraftens Årsredovisning 2009. Vintern 2009-2010 levererades nästan ingen el alls under kalla dagar. I skogsbygd är den uppmätta effekten 19 procent av installerad effekt, skriver Jonny Fagerström för föreningen Svenskt Landskapsskydd och professor i nationalekonomi Marian Radetzki, i en opinionsartikel i SvD.
– Det är ingen tvekan om att det kommer kosta elkonsumenterna och skattebetalarna mer än bara elcertifikaten eftersom vindkraften kräver reservkraft, säger enligt flera källor Stefan Edman, sakkunnig i miljöfrågor hos statsminister Göran Persson och miljöminister Kjell Larsson.
Vindkraften kräver reservkraft eftersom vindkraft och solkraft inte är pålitliga källor, det blåser inte jämt, och solen lyser inte alltid. Sådana kraftkällor måste därför ha back-up, en stabil källa som kan producera elektricitet i deras ställe, när vindmöllans propeller står stilla eller när regnet öser ner och solpanelen ger noll el.
– Det finns ett missförstånd bland svenskar idag, att vi producerar el som påverkar klimatet. Det gör vi alltså inte. Så vi behöver inte bygga stora vindindustrier som står mot ett annat miljömål – det vackra landskapet vi har.
Byggandet av vindkraftverk påverkar vår livsmiljö och Stefan Edman som varit rådgivare i vindkraftsfrågor på regeringsnivå är kritisk till vindkraftsutbyggnaden.
– Det måste byggas stora vägar, man spränger och förändrar landskapet och det går inte att reparera. Vi ska också komma ihåg att vindkraftverken ger inga arbetstillfällen eller skatteinkomster.
I ttela.se är Edman kritisk till vindkraftsutbyggnaden där han menar att det är ”på tok för många områden som kan komma att bebyggas med vindkraftverk”.
De svenska skattebetalarna ska punga ut med 300 miljarder kronor för vindkraften fram till år 2035, har Marian Radetzki beräknat. Han och Jonny Fagerström skrev i SvD:
”Dagens subventioner, 35 öre/kwh, utgör mer än hälften av marknadspriset på el, en stödnivå som saknar motstycke i svensk industrihistoria och utan vilken inte ens befintlig vindkraft skulle överleva. Stödet som för närvarande uppgår till cirka en miljard kronor per år måste öka till mer än tio miljarder om den planerade utbyggnaden förverkligas. Summan av subventionerna fram till 2035 kan beräknas till över 300 miljarder kronor”.
Vad händer när nästa kris kommer? Kanske dras subventionerna till vindkraften in och då måste investerarna själva betala för underhållet av vindmöllorna. Risken finns att det blir som i USA, där står tusentals utrangerade vindkraftverk som monument över miljarder bortkastade dollar. De ville inte bekosta underhållet så nu står de där och förfaller, skriver Arne Brännmark engagerad i vindkraftsfrågor.
