Något måste göras åt miljöförstöringen snabbt, och det finns även lösningar på klimatförändringarna, tror många. Lösningar måste genomföras snabbt, men till dem krävs kunskap behövs, bland annat inom politiken.
– Politiken borde vara kunskapsbaserad, som den var under upplysningstiden, det ansåg Lena Sommerstad (S) tidigare miljöminister, under en av Almedalsveckans debatter.
Problemet är bara att forskare och politiker inte utbyter erfarenheter trots att vi aldrig har haft så många med kunskap som idag. Ett annat problem är att forskarna inte har klart för sig vad för slags kunskap politiker behöver i dessa stora ämnen.
– Det här är svåra frågor som handlar om genomgripande förändringar. Hur gör vi? Förstår vi inte att det här är på liv och död, sade Lena Sommerstad.
– Vi har haft miljöförstöring förr på jordklotet, men då fanns det fortfarande jungfruliga marker till skillnad från nu, sade Anders Wijkman (KD) ordförande i expertkommittén till den internationella kommissionen för klimat och utveckling.
– Massor av saker har inget värde, utan vi tar dem för givna. Naturkapitalet måste värderas. Vi måste få ett annat sätt att leva, sade Wijkman.
Idag tittar många på BNP, bruttonationalprodukten, som ett mått på välfärden, men det är inget välfärdsmått. Som exempel nämnde Anders Wijkman Kina: Om landets naturkapital räknas in får Kina negativ BNP och inte den höga plussiffran.
Eftersom lösningar kring miljö- och klimatfrågor tvingar människor att förändra sina liv, kan detta bli ett säkerhetsproblem, menade Anders Wijkman.
Hur kan man då genomföra snabba förändringar som berör människors livsstil. En Köpenhamnsforskare har sagt: ”Demokratin kommer inte att klara det här utan det krävs diktaturlösningar.”
Det innebär dock ett stort risktagande och därför ”måste vi ställa upp för demokratin”, menade debattdeltagarna. Ändå måste det till radikala förändringar, för det här är inte en fråga som bara berör västvärlden, även u-länder måste inse att de inte kan göra som vi och leva som vi gör.
– Radikala förändringar hos oss, ska få dem i u-länderna att fundera; varför gör de så där, och sedan förändrar de sig, trodde Björn Malbert professor i uthållig samhällsbyggande.
Kanske är det en folkbildningsfråga. Som ett exempel nämndes Samsö-projektet. Ön Samsö i Danmark har genomfört stora förändringar. Ön har nu 21 vindkraftverk och fjärrvärmeverken eldas med halm och flis och öborna arbetar på att ersätta olja med biogas, rapsolja och elbilsteknik
Före dess genomförande såg man till att alla på ön var delaktiga och man började med två års utbildning.