Filippinernas auktoritäre president Rodrigo Duterte har fört in landet på en ny kurs under sitt första halvår vid makten. Hans hänsynslösa drogkrig väcker skarp kritik från omvärlden. Samtidigt får han visst beröm för fredssamtal med rebeller.

Sedan Rodrigo Duterte tillträdde som president i Filippinerna i slutet av juni har landet börjat figurera i utländsk medierapportering i långt högre grad än tidigare. Hans mycket hårdföra politik samt återkommande förolämpningar av dignitärer som USA:s president Barack Obama och påven har lett till braskande rubriker.

Rent politiskt har Dutertes krig mot droghandeln i landet vållat störst uppmärksamhet. Under valrörelsen hotade han att döda 100 000 kriminella och dumpa liken i Manilabukten.

Många beskrev honom som en typisk populist som väl på presidentposten troligen skulle tona ner sitt program. Men Duterte gick snabbt från ord till handling när han tillträdde, och tog med sig den brutala metod han tidigare tillämpat mot kriminalitet som borgmästare i staden Davao.

Tusentals döda

Genom att uppmana polisen att döda narkomaner och droghandlare, och utlova straffrihet även för andra som följer uppmaningen, har han dragit igång ett drogkrig i full skala. Hittills har över 2 000 misstänkta dödats i polisinsatser, enligt officiella uppgifter. Ännu fler, omkring 3 000, har dödats under oklara omständigheter eller av grupper som tagit lagen i egna händer, enligt myndigheterna.

Kritiken från människorättsorganisationer och omvärlden har varit hård och FN:s särskilda rapportör om utomrättsliga avrättningar, Agnes Callamard, har beslutat att inleda en utredning av drogkriget.

Farhågor har rests om att en del av offren – varav de allra flesta varit fattiga – i själva verket dödats för att dölja brott som polisen eller andra själva begått.

Duterte har avfärdat kritiken. Han säger att det bara är de som vägrat lämna över sig till myndigheterna som dödas.
Samtidigt ska en inhemsk människorättskommission utreda, en andra gång, om Duterte själv dödat misstänkta narkomaner under sin tid som borgmästare – något han själv påstått.

Utrikespolitiskt skifte

Regeringsstyrkor har gått från dörr till dörr och besökt över 3,5 miljoner hem, enligt ett uppmärksammat reportage i tidningen Times som anger polisen som källa. Över 720 000 narkomaner och mer än 56 000 langare ska ha lämnat över sig. Fängelserna är överfulla och fångar turas om med att sova.

Duterte har även väckt uppmärksamhet för sina utrikespolitiska utspel, och särskilt sin avsikt att distansera sig från landets närmast allierade, USA. I stället har han flörtat intensivt med Kina. De upptinade relationerna ser nu ut att kunna resultera i en lösning på ländernas långa och bittra dispyt om territorialvatten i Sydkinesiska sjön. Bedömare betonar dock att man inte ska dra för stora växlar på hans hårda ton mot USA.

Fredstrevare

I kontrast till sitt hänsynslösa drogkrig finns det ett område där Dutertes arv möjligen kan bli mindre blodbefläckat än hans föregångares. Han har dragit igång fredssamtal med de maoistiska rebeller som staten länge legat i krig med och nått ett eldupphör. Och i slutet av november verkade han svänga i sin inställning till den islamistiska Abu Sayyaf-gerillan och uppmanade dem att komma till förhandlingsbordet.

(TT)

Dutertes första tid vid makten

Maj 2016: Duterte vinner presidentvalet och säger bland annat att han vill återinföra dödsstraff och ge polisen rätt att döda misstänkta brottslingar som inte ger upp. Juni: Redan innan Duterte tillträder börjar det rapporteras om en tydlig ökning av fall där poliser eller medborgargarden dödar misstänkta narkomaner eller langare. Augusti: Dutertes knarkkrig har tagit fart och presidenten börjar läsa upp listor med namn på poliser, militärer och domare som misstänks för inblandning i droghandeln. Regeringen når ett avtal om fredssamtal med kommunistpartiet och dess väpnade gren. September: USA:s president Barack Obama ställer in ett planerat möte med Duterte, efter att den senare anklagat USA för att lägga sig i Filippinernas inre angelägenheter. Duterte säger att USA måste dra tillbaka sina militära rådgivare från landet och aviserar stopp för gemensamma militärövningar. En milisman anklagar Duterte för att under sin borgmästartid ha uppmanat milismän att döda kriminella. Duterte säger att landets drogproblem är större än vad han trott och att drogkriget måste förlängas sex månader. Oktober: Internationella brottmålsdomstolens chefsåklagare uttrycker oro för drogkriget och säger att man kommer att följa utvecklingen. Duterte gör ett fyra dagar långt statsbesök i Kina och gör nya uttalanden om att han vill distansera sig från USA. November: Högsta domstolen ger grönt ljus till Dutertes beslut att ge landets förre diktator Ferdinand Marcos en statsbegravning, vilket utlöser protester. December: Duterte säger att han dödat misstänkta brottslingar som borgmästare i Davao. En medarbetare försöker tona ned uttalandet och säger att det inte ska tolkas ”bokstavligt”. Hela 85 procent av de tillfrågade i en undersökning säger att de stödjer presidentens drogpolitik – men nästan 8 av 10 oroar sig för att någon de känner kommer att drabbas av våldet. Källa: Utrikespolitiska institutet

Rodrigo Duterte

Rodrigo Duterte vann presidentvalet i Filippinerna i maj förra året. Han fick nästan 39 procent av rösterna och var mer än fem miljoner före sin närmaste konkurrent. Under valkampanjen gjorde han sig ett namn om hot om massavrättningar av misstänkta brottslingar. Många såg segern som en protest mot den politiska elitens oförmåga att ta itu med landets problem. Innan han tillträdde som president var Duterte borgmästare i staden Davao, där han gjorde sig känd för sina hårdföra metoder mot kriminalitet. Duterte kommer från en familj som gjort sig till något av en regional politisk dynasti. Hans pappa var guvernör i provinsen Davao, och satt senare i president Ferdinand Marcos regering. Dutertes dotter Sara Duterte efterträdde sin far på posten som borgmästare.