Ny svensk forskning visar att hög status inte gör ungdomar mer harmoniska. Tvärtom så ökar risken för våld och depression bland unga med högre social bakgrund. Bäst mår de sociala medelmåttorna.
Beteendevetaren Cecilia Åslund, från Centrum för klinisk forskning på Landstinget Västmanland, presenterade denna för många överraskande slutsatsen vid sin doktorsdisputation den 10 december i Västerås.
5396 ungdomar har ingående studerats, syftet har varit att se sambandet mellan social status och känslor av skam och aggressivt beteende och depression. Enligt forskning som gjorts tidigare har högre status en skyddande effekt så därför är Cecilia Åslund själv förvånad över resultaten.
– Ja, enligt tidigare forskning kunde man förvänta sig att högre status skulle ha en skyddande effekt, men det är resultat man fått fram hos vuxna. Det sambandet verkar inte stämma när det gäller ungdomar, säger hon i ett pressmeddelande från Landstinget i Västmanland.
Det är främst bland de unga flickorna som det visar sig särskilt markant. Depression och risk för våldsamt beteende är större bland dem med låg eller hög status och starka skamkänslor.
Vad har då hög status för påverkan på den unga individen? Enligt Cecilia Åslunds teori, fungerar hög status som en bräcklig sköld. Det är lätt att gömma sig bakom den men om någon knuffar undan skölden blir frustrationen desto större, förklarar hon.
– Den med hög status har mer att förlora. Att hålla uppe sin högstatussköld är krävande och stressande, säger Cecilia Åslund.
För de unga är det viktigt att smälta in i gruppen och därför mår man bäst när man tillhör den ”grå massan”.
– De i mellangruppen har inte så mycket att förlora varken uppåt eller neråt. Man kan leva ganska lugnt och tryggt i den gruppen.
Västmanlandsforskaren har också studerat sambandet mellan gener och svåra barndomsupplevelser. Hon har kommit fram till att en svår barndom i kombination med vissa gener ökar risken för att bli deprimerad senare i livet, det resultat stöder tidigare forskningsresultaten vid Centrum för klinisk forskning i Västerås.
– Har man varit lyckosam och dragit vinstlotten i genlotteriet har man en större chans att må bra trots en besvärlig barndom, menar Cecilia Åslund
– Forskningen visar att genetik påverkar hur vi hanterar stress. Att känna skam eller kämpa för sin status handlar också om stress. Nästa steg i forskningen blir att undersöka om vi har en medfödd nivå av känslighet när det gäller status och skam.
Cecilia Åslund tror att hennes forskning kan ha betydelse när det gäller hur man ska behandla sociala problem.
