Den brittiska folkomröstningen skakade om de finansiella marknaderna. Det kan ta lång tid innan det går att bedöma de egentliga effekterna av brexit. Klart är att effekterna inte begränsar sig till Storbritannien och EU. Även Kinas globala handelsambitioner och investeringsmönster påverkas.

Under månaderna fram till den brittiska folkomröstningen uttryckte högt uppsatta ämbetsmän i Kina sin oro över möjligheten att Storbritannien lämnar EU. Denna oro visar att brexit kan skada kinesiska intressen i Europa och förändra hur kineser engagerar sig inom global handel.

Storbritanniens utträde ur EU innebär ytterligare ett bakslag för förhandlingarna om det omfattande frihandelsavtalet mellan EU och USA som kallas TTIP (Transatlantic Trade and Investment Partnership). Förhandlingarna om TTIP ligger redan på is, på grund av växande motstånd på båda sidor, och nu måste EU och dess 27 kvarvarande medlemsstater först förhandla fram nya handelsvillkor med Storbritannien.

Det huvudsakliga bekymret ligger annars i det faktum att Storbritannien har varit en viktig förespråkare för ett avtal med USA. Utan Storbritanniens stöd kan TTIP-förhandlingarna gå bakåt. Detta då det är mindre sannolikt att kvarvarande EU ger efter på vissa nyckelpunkter, särskilt de som gäller livsmedelssäkerhet och inflytande från amerikanska multinationella företag.

Men varför har detta betydelse för Kina? Ett förklaring ligger i hur skeendet i Europa påverkar det andra stora frihandelsavtalet som förhandlats fram, nämligen TPP (Trans-Pacific Partnership). TPP är ett handelsavtal mellan USA och elva andra länder i Stillahavsområdet.

Ett avtal påverkar ett annat

USA har alltid sett TTIP som ett kompletterande och åtföljande avtal till TTP. Om TTIP fördröjs eller går i sank är det inte säkert att TPP kommer att verkställas.

TPP-avtalet är en del av president Obamas plan att USA åter ska hävda sig i asiatiska handelsfrågor. Kina är, till synes och för närvarande, exkluderat från TPP. Kina arbetar istället på ett eget stort handelsavtal med länderna i Stillahavsasien som kallas RCEP (Regional Comprehensive Economic Partnership) och som exkluderar USA.

Storbritanniens entusiasm för Kina kom ofta i konflikt med Washington, och även med landets egna intressen.

Om TPP sätts ur spel, på grund av Storbritanniens utträde från EU, kommer Kina känna ett svagare tryck att liberalisera sin inhemska och globala handelspolitik. Detta då TPP innehåller mer USA-centrerade regler inom arbetsmarknad, miljö och immaterialrätt (upphovs-, patent- och varumärkesrätt). Kinas inflytande och auktoritet i handelsfrågor ökar i så fall bland de asiatiska länderna.

Ändrade spelregler

I ett slag har brexit dessutom förändrat spelreglerna för Kina gällande hållningen till EU. För närvarande är EU den största handelspartnern till Kina (USA är nummer två). Den bilaterala handeln direkt mellan Kina och Storbritannien står för mellan 10 och 15 procent av den totala handeln med EU.

I och med Storbritanniens utträde måste kineserna omvärdera sina investeringar och sin handel med både Storbritannien och övriga Europa, tills dess att viktiga frågor är klargjorda. Vilken status kommer London att få som ett finansiellt nav? Hur kommer framtida handelsavtal mellan Storbritannien och EU-länderna att se ut? Vad innebär detta för pundets och eurons stabilitet som viktiga världsvalutor. Kommer brexit att inspirera till liknande folkomröstningar i andra EU-länder?

Storbritannien har varit framträdande i sin vänskap med Kina. Den konservativa regeringen och premiärminister David Cameron satte hög prioritet på handels- och investeringsrelationer med Kina.

Cameron var den förste europeiske statschefen som drev på för att slutföra ett handelsavtal mellan Peking och EU. Han stödde även (precis som den svenska regeringen) idén att ge Kina marknadsekonomisk status (MES) inom EU – något som skulle försvåra för EU-länderna att tullbelägga billiga importprodukter. Storbritannien var också det första europeiska landet att gå med i Asian Infrastructure Investment Bank (AIIB) – Kinas konkurrent till Världsbanken.

Kina behöver ny försvarare

Storbritanniens entusiasm för Kina kom ofta i konflikt med Washington, och även med landets egna intressen. Trots de väldokumenterade problemen för Storbritanniens stålindustri blockerade Downing Street talrika förslag från EU-kommissionen att höja tulltaxorna gentemot den billiga stålimporten från Kina.

Kina behöver nu förhandla fram ett bilateralt handelsavtal med Storbritannien – och behöver även en ny huvudallierad inom EU. Och vid en snabb anblick är vare sig Tyskland eller Frankrike så ivriga att ta över rollen att försvara Kinas EU-intressen. Tyskland kritiserar ofta Kina gällande mänskliga rättigheter och Frankrike har länge varit emot att bevilja Kina marknadsekonomisk status (MES).

Med tanke på en framtida ekonomisk osäkerhet och volatilitet inom EU, vilket kommer att ge ett negativt tryck på euron, kommer Kinas export till Europa att minska i en liten eller kanske måttlig grad.

Investeringar påverkas

Oberoende av Londons status som ett globalt finansiellt centrum har Storbritannien varit en huvudmålet för kinesiska investeringar utomlands.

Direktinvesteringarna från Kina till Storbritannien har mellan åren 2000 och 2015 uppgått till 16,8 miljarder dollar. Detta är i Europa-topp och summan svarar för 25 procent av alla kinesiska investeringar inom EU (enligt en gemensam rapport från det amerikanska konsultföretaget Rhodium Group och Mercator Institute for China Studies i Berlin).

Wang Jianlin, Kinas rikaste man och ordförande för fastighetsutvecklaren Dalian Wanda, har i månader varnat för att ett brexit-scenario kan innebära att kinesiska företag drar sig ur Storbritannien.

Efter brexit och Storbritanniens osäkra relation med övriga kontinentala Europa inställer sig nu frågan hur lyckade de kinesiska investeringarna har varit. En situation där Storbritanniens tillgång till EU blir begränsad skulle vara ett förödande resultat för kinesiska multinationella företag som har sökt fotfäste i Europa – genom Storbritannien.