Biologen Mats Karström utvecklade metoden ”Steget före” för att hitta och bevara svensk urskog. Hittills har han räddat runt 140 urskogar från avverkning. Ibland är han stolt och glad över det, men ibland känns det som ett misslyckande, säger han. Staten borde själva ha drivit den här frågan, och inte förlitat sig på ideella krafter i 30 år.

Mats Karström är precis inkommen från skogen när han svarar i telefonen från sitt hem i Vuollerim utanför Jokkmokk. Han har matat fåglarna, berättar han. Det var något han började med för några år sedan, när han höll på att gå in i väggen. Att kämpa mot stora skogsbolag är ett tufft och ensamt jobb.

Johan Öberg driver unikt rättsfall mot Boliden

– Jag sitter där i skogen och så kommer fåglarna och landar på huvudet och på händerna, och det är underbart. Det är så uppenbart att de gillar mig. Det var det jag behövde då när det var så många konflikter, säger han.

Förra året tog Mats Karström emot Världsnaturfondens pris Årets miljöhjälte, som delades ut av kungen. Priset ges till personer ”som har gjort väsentlig skillnad för miljön på frivillig basis utanför arbetstid”.

”Det måste nästan vara jobb eller kvinna för att man ska flytta hit.”

– Mats Karström, biolog och skapare till Steget före

1986 utvecklade Mats metoden Steget före, för att ligga just steget före de stora skogsbolagen, och hindra dem från att avverka 8 000 år gamla urskogar. I dem lever ibland djur och växter så sällsynta att man bara hittat dem på tio platser i världen.

Mats hade flyttat från Stockholm till en vit fläck på kartan.

– Det var en kvinna. Det måste nästan vara jobb eller kvinna för att man ska flytta hit. När jag läste på universitet lärde jag mig att det inte skulle finnas något här, speciellt när det gällde höga naturvärden. I böckerna när man visar djur och växter så hade biologerna farit till fjälls, men det var inga biologer som hade undersökt skogslandet.

I Jokkmokk förvandlas biologen, läraren och fältbiologen Mats från en konsument som lyssnade på andra, till att bli en producent. Plötsligt var han den enda biologen.

– Jag blev tillfrågad om att starta skogsgruppen väldigt snabbt. Jag träffade en massa folk som berättade att urskogarna försvann. Det fanns ingen metodik eller något bra sätt att få kvar dem.

Han är än idag förtjust och lite förundrad över den briljanta idé han kom på. Istället för att göra som han lärt sig på universitetet, att lära ut de vanligaste arterna först och sedan de lite ovanligare, så vände han på allting.

Han lärde ut de ovanligaste arterna först, för att skapa ett verktyg att snabbt hitta de ovanliga skogarna som dessa arter levde i. De här arterna hade han själv inte fått lära sig på universitetet, trots att han gick den allra grönaste utbildningen.

”Jag träffade en massa folk som berättade att urskogarna försvann ”

– Mats Karström, biolog och skapare av Steget före

Hittills har han lärt upp många tusen personer i Steget före, och hjälpt till att rädda sammanlagt runt 140 urskogar. En del är små, kanske 100 kvadratmeter. Andra, som den första och den största skogen som blev skyddad tack vare metoden, Jelka-Rimakåbbå, är 4–5 kvadratmil stor. Den sträcker sig ända fram till fjällen och rymmer arter som röd trolldruva, luddfingersvamp och ringlav.

Metodiken är väldigt konkret. Mats förstod att om han listade sina fynd och förklarade att den här arten finns si och så många av, och att den är utrotningshotad och kanske bara finns på 20 platser i världen, så skulle bolag och myndigheter lyssna på honom.

– Om man tittar på skogsbolag eller på en elräkning så är allting kvantifierat. Det är nästan bara siffror. Så jag förstod att om jag kvantifierar naturvärdena på ett väldigt noggrant sätt så har jag möjlighet att vinna.

Första året var han ute 200 dagar och letade efter de ovanliga arterna med lupp och kikare.

Ibland är Mats stolt och glad över vad han och andra har åstadkommit, men ibland känns det som ett misslyckande, säger han. Det är redan mycket som har förstörts, och egentligen borde Sverige själv ha klarat av det jobb som ideella krafter har ägnat sig åt de senaste 30 åren.

– Så man pendlar mellan de här ytterligheterna. Jag försöker se det positiva för att känna meningsfullhet, men egentligen borde det ha skett av sig själv. De berättelser som myndigheterna berättar när de bildar ett naturreservat handlar nästan aldrig om den där lilla människan som startade kampen, som skyddade skogen. De där berättelserna är så viktiga, så att man förstår vikten av att folk fortsätter att engagera sig, säger Mats.

Även om Sverige har visat framfötterna ibland när det gäller miljö, så är han inte så imponerad av hur myndigheterna hanterar naturskyddet. I många andra länder hade det varit förbjudet att leta malm i ett naturskyddsområde, men Sverige släpper in ett utländskt bolag att göra det.

Idag är det inte skogsindustrin som hotar Jelka-Rimakåbbå, utan gruvindustrin. Gruvbolaget som är intresserat av Kallak är där och letar malm, trots att området är skyddat. Bolaget vill bygga vägar och järnväg igenom skogen för att forsla ut Kallakmalmen.

”Miljöministrarna på senare tid har ofta varit väldigt ointresserade. De har ansett sig kunna väldigt mycket, det är pinsamt.”

– Mats Karström, biolog och skapare till Steget före

– Visst är det konstigt? Det är inte riktigt den självbild man vill ha av Sverige. Det är lite skämmigt, faktiskt.

En tjugondel av det som händer i Sverige händer i just Jokkmokk, säger Mats. För när det gäller ekologi så handlar det om yta, och Jokkmokks kommun är en tjugondel av Sveriges yta.

Politiker som reser dit borde vara intresserade av att träffa människor och få dem att berätta något, säger han. Som Anna Lind gjorde under sin korta tid som miljöminister.

– Hon kom upp till Jokkmokk och ville verkligen veta. Men situationen har blivit värre och värre. Miljöministrarna på senare tid har ofta varit väldigt ointresserade. De har ansett sig kunna väldigt mycket, det är pinsamt. Här finns det forskare och personer som vigt hela sitt liv åt dessa frågor. Självklart kan de mycket mer. Det hade varit jättekonstigt annars.

Mats ägnar minst en dag i veckan till att förhandla med skogsbolagen.

– Jag har varit väldigt diplomatisk och försökt förhandla och tro gott om motståndaren. Jag har fått med Sveaskog och Vattenfall på att göra skriftliga överenskommelser för att gå in och skydda natur.

Tre dagar undervisar han i natur- och miljökunskap på en gymnasieskola. Även i skolan är han ute och inventerar i skogen.

– När jag jobbar som lärare får jag vara lite försiktig när jag är ute med mina elever, så att de inte hamnar i konflikter med föräldrar som jobbar på skogsbolag. Jag måste vara jätteförsiktig.

Om hållbarhet: Ska samerna betala för framtidens energi?

Mats Karström har tänkt att ägna ytterligare fem år med Steget före.

– Jag ska knyta ihop säcken med att få skriftliga avtal, gå i mål med de här skogarna. Då hoppas jag ha skyddat 150. Jag vill skriva en bok och sammanfatta, sedan bara vara ute och vara ledig och leva ett enkelt liv. Lite som det jag gör när jag har fågelmatningarna.

Nedan följer en Youtube-film om hotet mot Jelka-Rimakåbbå, av fotografen och filmaren Tor Lundberg Tuorda: