Anna Stenbäck, trivdes under den andra föreställningen i Tammerfors tillsammans med sina föräldrar Jan- Erik och Aulikke. Anna som är 13 år och väl bevandrad i dansens värld har dansat i nästan hela sitt liv. Hon började när hon var tre år.
– Det är jättefint med många färger och koreografin är väldigt bra. Man ser också att dansarna har övat mycket och när dom gör piruetter ser man att de har ”hittat punkten”, säger Anna.
Hon menade också att det märks tydligt om en i gruppen gör fel så det var viktigt att koncentrera sig på gruppen och inte bara på sig själv.
– Man lär sig hur det är att vara proffsdansare, man förstår att det är ganska jobbigt. Jag tyckte särskilt om när männen dansade, men alla numren var bra var och en på sitt sätt och helheten var också väldigt bra.
Pappa Janne som arbetar som ADB-konsult, tyckte att det var en mycket intressant föreställning.
– Det är första gången jag ser något kinesiskt. Under ett nummer gick jag så djupt in i den lugnande musiken så jag nästan somnade. Men annars var trummorna min favorit.
– Jag tyckte bäst om den mongoliska skåldansen. Flickorna, de dansade jättebra, säger mamma Aulikke.
Janne tycker att situationen i Kina är oroväckande, särskilt med tanke på vad som händer i Tibet just nu.
– Jag vill inte åka till Kina, man blir lite orolig för det är så dåligt med de mänskliga rättigheterna. Det är precis på samma sätt som i gamla Ryssland eller Sovjet. Det var ju ganska politiskt det här, med ett starkt budskap. Men det var bra, verkligen bra, säger han.
