En märkvärdig historia utspelade sig nyligen i Hongkong och Fastlandskina. Aktörer är det värdsledande kosmetikaföretaget L’Oréal, kommunistpartiets tidning Global Times och den kantonesiska popsångerskan Denise Ho.
Kina var under 2015 den näst största marknaden för det franska kosmetikaföretaget L’Oréal. ”I ett land som genomgår stora och snabba förändringar anpassar sig L’Oréal och kan använda alla fördelar från omvandlingarna på marknaden”, skrev företaget i en finansiell rapport.
VIDEO: 9 saker kinesiska turister inte får göra – China Uncensored
Så när Global Times, Kinesiska kommunistpartiets provokativa nationalistiska tabloidtidning, gav sig på en popsångerska från Hongkong som skulle framträtt på en konsert arrangerad av L’Oréals dotterbolag Lancôme, verkar de ansvariga på L’Oréal tagit det som en vink om Kinas officiella inställning och agerat därefter: konserten ställdes in.
Det Global Times anklagade den populära Hongkong-artisten och demokratianhängaren Denise Ho för var att propagera för självständighet för de delvis autonoma regionerna Hongkong och Tibet.
”Konserten med den kantonesiska popsångerskan Denise Ho skulle ha hållits den 19 juni i Hongkong, men Lancôme ställde in konserten dagen efter att Global Times attackerade Ho på sitt Weibo-konto den 4 juni.”
Den inställda konserten ledde till stor upprördhet och bojkott, och L’Oréals aktiekurs rasade rejält, ett fall som kan komma att fortsätta. Det här kunde ha undvikits om företaget inte hade lyssnat på den aggressivt patriotiska och statligt drivna Global Times.
Hur det gick överstyr
Konserten med den kantonesiska popsångerskan Denise Ho skulle ha hållits den 19 juni i Hongkong, men Lancôme ställde in konserten dagen efter att Global Times attackerade Ho på sitt Weibo-konto den 4 juni.
I ett kort uttalande på Facebook förklarade företaget den avblåsta konserten med ”säkerhetsskäl”. Ett uttalande på kinesiska sociala medier sade dock mer än så: ”Den i Kinas Hongkong-region kända Denise Ho är inte talesperson för Lancôme.”
Självcensur, tyckte Ho, liksom grupper för människorätts- och demokratigrupper samt internetanvändare från både Hongkong och det kinesiska fastlandet.
– Jag är chockad över att ett globalt varumärke som Lancôme … ger efter för påtryckningar från kinesiska tabloidmedier eller den kinesiska marknaden, sade Ho i en intervju med BBC.
Bojkott
Den 6 juni startades ett upprop på internet för bojkott av Lancômes produkter, initierat av den pensionerade franska filosofiläraren Beatrice Desgranges.
Två dagar senare tvingades Lancôme att stänga sina butiker i Hongkongs lyxigare butikskvarter, efter protester mot företagets självcensur och rop på bojkott av alla produkter från L’Oréal.
Uppmaningarna om att sätta L’Oréal på plats visade sig vara effektiva. På mindre än en vecka (mellan 7 och 13 juni och bara en vecka efter beslutet att ställa in konserten) hade L’Oréal tappat 4,68 miljarder dollar i marknadsvärde.
”Sensmoralen är väl att internationella företag bör undvika att ta Global Times hätska påhopp som om de vore viktiga budskap från högsta ort.”
Om Lancôme bara hade vetat att Global Times huvudsakliga roll är att hetsa upp allmänheten, inte att informera, hade man inte så bryskt behövt ta avstånd från Denise Ho, och också sluppit det omedelbara bakslaget.
Feltolkning
I mikrobloggposten på Sina Weibo som drog igång incidenten hade Global Times bara bett kinesiska internetanvändare att kommentera Lancômes och Listerines beslut att använda Ho vid olika reklamevent, eftersom hon, med deras ord, är ”Hongkong-gift… Tibet-gift.” På kinesiska är orden ”oberoende” och ”gift” homofoner, alltså orden uttalas likadant.
Visst har Ho träffat Dalai Lama och tillhör Hongkongs demokratiläger. Men faktum är att hon inte har krävt ett oberoende Tibet och ännu mindre ett självständigt Hongkong.
VIDEO: Expertens snabba tips om att göra affärer i Kina – Del 1: Mästare på pokerface
Och att göra en korrekt avläsning av stämningarna bland det kinesiska folket utifrån Global Times kommentarsfält är i stort sett omöjligt; tidningen är känd för att vara nationalchauvinistisk och drar också till sig sådana läsare, som alltid är redo att kasta sig över dem som inte uppvisar tillräcklig ”patriotism”.
Sensmoralen är väl att internationella företag bör undvika att ta Global Times hätska påhopp som om de vore viktiga budskap från högsta ort. Kunskap om det rådande politiska klimatet är dessutom ett bra sätt för multinationella företag att undvika sådana här bekymmer.