Datorprogrammeringen har en mer romantisk och konstnärlig historia än man kunde ana. Det började med en märklig berättelse, med en berömd poet, en kortvarig kärlek, en dotter som tvingades förkasta sin fars konstnärliga sätt, och andra dramatiska detaljer.
Ada Byron föddes 1815 och var det enda äkta barnet till den berömde poeten Lord Byron. Hennes mamma separerade från Lord Byron bara veckor efter att Ada föddes. Lady Byron såg till att Ada utbildades i matematik, eftersom det kunde ”ge ett stabilt mentalt tillstånd och ett bra motgift mot den ’bekymmerslöshet, obetänksamhet, fåfänga, trolöshet och högfärd’ som Ada måste ha ärvt från sin omoraliske far”, skrev Clement Falbo, professor emeritus i matematik på Sonoma State University i sin bok ”Math Odyssey 2000”.
Det var en tid då intellektuella ambitioner bland adelskvinnor inte ofta uppmuntrades. Ada Byron lyckades dock ta sig in på föreläsningar på University of London under de få månader man öppnade för kvinnor 1830.
Hennes mors försök att ta poesin ur hennes själ misslyckades dock en aning. Ada träffade aldrig sin far, men hon ärvde hans fantasi och kreativitet. Även om hon riktade in sig på vetenskapen så talade hon om en ”poetisk vetenskap”. Hon betraktade sig själv som analytiker och metafysiker.
Hennes briljans i matematik och ingenjörskonst drog till sig uppmärksamhet från den berömde uppfinnaren Charles Babbage. De båda träffades första gången när Byron fortfarande var tonåring och de brevväxlade i många år därefter i en rad olika ämnen.
Byron gifte sig med Lord William King, som senare blev Earl av Lovelace, och hon blev därmed Ada Lovelace. 1843, nu med tre barn, översatte hon en artikel om Babbages ofullbordade uppfinning, analysmaskinen. De kommentarer hon skrev och som efter Babbages förslag bifogades till översättningen var längre än Babbages artikel och gjorde henne berömd.
”I dessa kommentarer sammanfattade hon de grundläggande idéerna till datorprogrammering, och hon beskrev de huvudsakliga element som skulle krävas i alla datorspråk”, skrev Falbo. Hon gav förslag på beräkningar som maskinen skulle kunna göra, och dessa förslag betraktas nu som det första datorprogrammet. Lovelace såg potentialen i det vi nu skulle kalla en vanlig dator.
Lovelace förutspådde också möjligheten till datorgenererad musik. 1979 uppkallade amerikanska försvarsdepartementet ett mjukvaruspråk efter henne: ”Ada”.
