Theresa May har kastat sin tärning. Storbritannien lämnar EU:s inre marknad, tar hellre inget avtal alls än en dålig deal och kommer att låta sitt parlament ha sista ordet, lyder buden i den brittiska premiärministerns stora tal om brexit.

Inom två år ska EU-utträdet vara klart.

– Jag vill vara tydlig med en sak: vad jag föreslår innebär inte medlemskap i den inre marknaden, fastslog May inför EU-länders ambassadörer i London – och lade därmed tydligt ut orden om vad som kallats för en ”hård” brexit.

Den brittiska premiärministern hoppas nå bästa möjliga frihandelsavtal med EU i framtiden. Men hon konstaterar också att Londons önskemål om total gränskontroll och frihet i förhandlingar med andra inte går att kombinera med EU:s krav.

– Vi kommer alltid att välkomna individuella migranter och deras familjer. Men brexit måste innebära full kontroll över våra gränser och så kommer det att bli, sade May.

Parlamentet säger sitt

Talet har varit länge efterlängtat och klargör en rad av de frågor som stötts och blötts ända sedan det brittiska folkets EU-nej i somras.

Både över- och underhuset ska få säga sitt om det slutliga avtalet.

Britterna strävar efter en uppgörelse inom två år från att utträdesönskemålet formellt lämnas i mars.

May vill inte ha något ”klippkantsfall” över en natt, men heller inte övergångsregler som varar ”för evigt”.

Samtidigt betonade premiärministern att om EU tänker sig att straffa britterna med en dålig överenskommelse kommer London helt sonika att kliva av.

– Hellre ingen uppgörelse alls för Storbritannien än en dålig uppgörelse, sade May.

Framgång för EU?

Till skillnad mot USA:s tillträdande president Donald Trump, som hoppas få se fler länder lämna EU, uttalar Theresa May sitt stöd för unionen.

– Jag vet att många är rädda för att det här ska bli början på ett större sammanbrott för EU. Men låt mig göra en sak klar: jag vill inte att det händer. Det ligger i Storbritanniens nationella intresse att EU lyckas, sade premiärministern i sitt tal.

– Vårt val att lämna EU var inte ett avvisande av de värderingar vi delar. Det var inte ett försök att skada EU självt eller något av dess medlemsländer. Det var en röst för att återskapa vår parlamentariska demokrati, sade May, som avslutade talet med hopp om att EU-utträdet ska gynna kommande brittiska generationer.

– De kommer att se att vi skapade en bättre framtid för dem – att vi byggde ett bättre Storbritannien.

Pundet stärktes

Talet i London är ytterligare ett steg på vägen till den formella utträdesansökan som May utlovat till i mars i år. Därefter är det tänkt att den komplicerade förhandlingsprocessen kan inledas.

Pundet stärktes av Mays besked. Vid klockan 15 kostade ett pund drygt 1:23 dollar, mer än två procent över gårdagens stängningskurs. Mot kronan hade pundets stärkts med nära 20 öre, till 10:97 kronor.

Pundet började klättra något redan tidigare under dagen, sedan nya siffror visat på högre inflation i Storbritannien, samtidigt som den amerikanska valutan försvagats generellt.

(TT)

Vann med god marginal

Brexitförespråkarna i Storbritannien vann folkomröstningen den 23 juni med 51,9 procent av rösterna, medan 48,1 procent röstade för att stanna i EU. Resultatet innebär att lämna-sidan vann med mer än en miljon röster. Det officiella valdeltagandet var 72,2 procent. Det överraskande beskedet sände chockvågor ut i världen, bland annat rasade världens aktiemarknader. Och bara ett par timmar efter valresultatet meddelade premiärminister David Cameron att han skulle avgå. Cameron ersattes i juli som partiledare och premiärminister av Theresa May, som tidigare var inrikesminister.

 

Vägen vidare mot brexit

23 juni 2016: Storbritannien röstar i en folkomröstning för att lämna EU, med 51,9 procent av rösterna mot 48,1. Mars 2017: Premiärminister Theresa May väntas formellt ansöka om utträde i enlighet med EU-fördragets artikel 50. Därefter väntas utträdesförhandlingar under EU-kommissionens ledning kunna inledas ”inom några veckor”. EU:s chefsförhandlare blir förre kommissionären Michel Barnier. Oktober 2018: EU-kommissionen hoppas att en uppgörelse kring utträdet kan vara klar, så att övriga EU-länder ska hinna godkänna avtalen i tid till. . . . . . mars 2019: Två år efter att ha lämnat in utträdeshandlingarna kan Storbritannien välja att lämna EU, oavsett hur förhandlingarna gått. Parterna kan även enas om att förlänga förhandlingstiden.