loadingEn oljepalmsplantering på gränsen mot urskog på Borneo. Produktion av palmolja är en stor orsak till skövling av skog i Indonesien och Malaysia, och sprider sig snabbt till många andra länder. (Rhett A. Butler)
En oljepalmsplantering på gränsen mot urskog på Borneo. Produktion av palmolja är en stor orsak till skövling av skog i Indonesien och Malaysia, och sprider sig snabbt till många andra länder. (Rhett A. Butler)
Vetenskap

Lokalbefolkningen betalar priset för palmoljan

John C. Cannon, news.mongabay.com

Det råder ingen tvekan om att användningen av palmolja ökar snabbt runt om i världen, och därmed behovet av miljontals hektar av mark för att odla oljepalmer. Resultatet kan bli förödande för de lokala samhällena som är beroende av jordbruken och skogarna som finns på dessa marker.

Det här har fått den ideella organisationen Grain att katalogisera de frågor som uppstår genom utökningen av oljepalmer i en rapport med titeln ”Planet Palm Oil”.

– De flesta av de här samhällena har traditionella system för att sköta marken, som ofta sträcker sig århundraden tillbaka”, säger Devlin Kuyek, forskare hos Grain som arbetat mycket med rapporten.

– De här [systemen] är hotade och de ignoreras.

Kuyek har tillsammans med ett globalt team av kollegor dokumenterat exempel på hur traditionella ekonomier och de som har markrättigheter har råkat ut för markstölder, ofta från utländska företag som har intressen i industrialiserade jordbruk med oljepalmer.

Efterfrågan på billigt fett – palmolja

Efterfrågan på billig mat i livsmedelsbutikerna i väst har fått företagen att leta efter det billigaste fettet. De senaste decennierna har detta inneburit palmolja. Dessutom har ökad efterfrågan på processad mat och billig matolja i länder som Indien och Kina drivit på markruschen, speciellt i länder som Indonesien och Malaysia.

Kuyek säger att markomställningen i dessa länder till industriella oljepalmsplantager ibland har skett genom ”något som i praktiken är militariserade ockupationer”, där bedrägliga taktiker och tvång har använts för att tvinga lokala samhällen bort från sin mark, till förmån för ett fåtal.


En man visar hur man använder en kvarn för palmolja i Lodja, Demokratiska republiken Kongo. Förutom att odla ris, bananer, ananas och tilapia har många familjer också oljepalmer på sin mark. De skördar nötterna och producerar röd palmolja för matlagning och försäljning vid lokala marknader. (John C. Cannon)

En man visar hur man använder en kvarn för palmolja i Lodja, Demokratiska republiken Kongo. Förutom att odla ris, bananer, ananas och tilapia har många familjer också oljepalmer på sin mark. De skördar nötterna och producerar röd palmolja för matlagning och försäljning vid lokala marknader. (John C. Cannon)

Upptrappningen av investeringar i oljepalmsplantager från företagen beror delvis på en fundamental förändring i synsättet på palmolja, enligt Kuyek.

– Palmolja betraktas som en global handelsvara, säger han.

Men i Afrika – där oljepalmen har sitt ursprung – är det inte en växt man handlar med utan mycket mer än så, menar han.

Oljepalmerna – en viktig del i samhället

Förutom att den har dussintals lokala användningsområden i mat och läkemedel så är också småskalig palmoljeproduktion ett stöd för de lokala produktionssystemen som involverar många människor i samhällena, speciellt kvinnor. Dessutom innebär sällan det traditionella oljepalmsbruket i Väst- och Centralafrika en storskalig kalhuggning av skogarna.

Sociala och ekologiska konsekvenser av sojaodling i Sydamerika


En titt ner i palmoljekvarnen. (John C. Cannon)

En titt ner i palmoljekvarnen. (John C. Cannon)

Istället har familjerna ofta några träd vid sidan av andra grödor, eller också skördar de palmnötter för olja från halvvilda platser, vilket (åtminstone i viss utsträckning) möjliggör fortsatt naturlig mångfald. Av denna orsak är skörden per hektar i Afrika klart lägre än i Asien.

Större spridning av skövlandet

– Stora företag har också insett nyttan av palmolja. Industrin använder den som ett slags substitut för allting, och det spelar egentligen ingen roll var den kommer ifrån, så länge priset är lågt, säger Kuyek.

Och nu har det intresset spridit sig bortom centrumet för storskalig palmoljeproduktion i Sydostasien till tropiska länder i Afrika, Oceanien och Central- och Sydamerika. I Papua Nya Guinea, till exempel, ”roffar man ohejdat åt sig mark och det sker för öppen ridå”, säger Rosa Koian, koordinator för informations- och kommunikationsprogrammet inom Bismarck Ramu Group.

Landet har upplevt en snabb prishöjning på mark som skiftat från lokal till statlig kontroll, från 97 procent traditionellt markägande 2009 till 85 procent 2014. Men snarare än ett resultat av illegal omvandling har många av förändringarna av kontrollen uppmuntrats genom statliga strategier, där man med fast beslutsamhet har omvandlat jordbruksområden – där 85 procent av invånarna i Papua Nya Guinea lever – till industriella farmer för oljepalmer och andra grödor. Myndigheterna har som mål att minska andelen traditionellt ägande till 80 procent år 2030.

– Papua Nya Guinea vill komma ifatt den utvecklade delen av världen. Som myndigheterna ser det är bästa sättet att göra det att lösa upp det sedvanliga markägandet. Ekonomisk tillväxt är myndigheternas prioritet för närvarande, säger Rosa Koian.

Också när markanskaffningen ses som illegal säger lokalbefolkningen i Papua Nya Guniea att företagen ogärna ger ifrån sig marken, vilket för närvarande sker nära Collingwood Bay i sydöstra delen av landet. Data från Global Forest Watch visar påtagliga mönster av minskande täckning med träd i området. Mer än 15 000 hektar har förlorats sedan 2006.


Regionen kring Collingwood och Dyke Ackland Bays i Papua Nya Guinea har förlorat mer än 15 000 hektar skog mellan 2006 och 2012. (Kartan används med tillstånd från Global Forest Watch)

Regionen kring Collingwood och Dyke Ackland Bays i Papua Nya Guinea har förlorat mer än 15 000 hektar skog mellan 2006 och 2012. (Kartan används med tillstånd från Global Forest Watch)

Förlorad mark – förlorad trygghet

Kuala Lumpur Kepong Berhad, ett palmoljeföretag i Malaysia, håller kontrollen över ett område som ägs av stammen Wo Ari Kawo, trots det faktum att deras arrende har avbrutits. Mongabay.com har varit i kontakt med representanter från Kuala Lumpur Kepong Berhad, men fick ingen kommentar innan pressläggning.

Koian påpekade att man genom att avlägsna människor från sina stödsystem – det vill säga marken på vilken de lever – tycks motverka målet att minska fattigdomen. Plantagerna kan ge jobb, men hon säger att det människor får ut av de här jobben vanligtvis är otillräckligt, speciellt med hänsyn till att jobben ges på bekostnad av den mark som en gång försåg dem med tillräckliga mängder mat. Resultatet av handelsgrödorna är att livsmedelstryggheten förloras.

På liknande vis kämpar länder i Afrika med den ekonomiska utvecklingen, säger Kuyek, ofta på grund av att de policys som Världsbanken och andra internationella organ etablerat med avsikt att öppna upp marken för industriell omvandling har lett till det nuvarande markrofferiet på kontinenten.

Första mötet med urbefolkning i Amazonas regnskog


Området för Atama Plantations oljepalmskoncession (gul rektangel) i Republiken Kongo. Området omfattar mer än 500 000 hektar av tidigare mestadels intakt skog – ungefär lika stort som delstaten Delaware i USA. Området är redan allvarligt påverkat av kalhuggning, och andelen förlorad skog som visas på kartan uppgår till omkring 300 000 hektar från 2001 till 2012. (Kartan används med tillstånd från Global Forest Watch)

Området för Atama Plantations oljepalmskoncession (gul rektangel) i Republiken Kongo. Området omfattar mer än 500 000 hektar av tidigare mestadels intakt skog – ungefär lika stort som delstaten Delaware i USA. Området är redan allvarligt påverkat av kalhuggning, och andelen förlorad skog som visas på kartan uppgår till omkring 300 000 hektar från 2001 till 2012. (Kartan används med tillstånd från Global Forest Watch)

Företag som tidigare inte har verkat inom palmoljeindustrin har således kommit att äga stora markområden. Data från Global Forest Watch visar att Atama-plantagen, som författaren till en rapport om jordbruksomvandling publicerad av Forest Trends tidigare i år sade, såg ut som om ”någon hade skjutit med en hagelbössa genom skogen i Kongo.”

Tragedin, säger Kuyek, är att samhällena blir av med marken de lever på i den ekonomiska utvecklingens namn, också när de auktoriseras genom initiativ som Roundtable on Responsible Palm Oil (RSPO). På grund av den skadliga effekt som de här plantagerna har på lokalsamhällena och ekonomierna, tillägger Kuyek, ”är det inte möjligt att på något sätt se det som ansvarsfullt och hållbart.”

Ann gör skulpturer för godhet och fred

Citat:
Hansen, M. C., P. V. Potapov, R. Moore, M. Hancher, S. A. Turubanova, A. Tyukavina, D. Thau, S. V. Stehman, S. J. Goetz, T. R. Loveland, A. Kommareddy, A. Egorov, L. Chini, C. O. Justice, and J. R. G. Townshend. 2013. “UMD Tree Cover Loss and Gain Area.” University of Maryland and Google. Accessed through Global Forest Watch on 4 September 2014.
“Oil Palm.” World Resources Institute. Accessed through Global Forest Watch on 4 September 2014. www.globalforestwatch.org.

 

Mest lästa

Rekommenderat

loadingEn oljepalmsplantering på gränsen mot urskog på Borneo. Produktion av palmolja är en stor orsak till skövling av skog i Indonesien och Malaysia, och sprider sig snabbt till många andra länder. (Rhett A. Butler)
En oljepalmsplantering på gränsen mot urskog på Borneo. Produktion av palmolja är en stor orsak till skövling av skog i Indonesien och Malaysia, och sprider sig snabbt till många andra länder. (Rhett A. Butler)
Vetenskap

Lokalbefolkningen betalar priset för palmoljan

John C. Cannon, news.mongabay.com

Det råder ingen tvekan om att användningen av palmolja ökar snabbt runt om i världen, och därmed behovet av miljontals hektar av mark för att odla oljepalmer. Resultatet kan bli förödande för de lokala samhällena som är beroende av jordbruken och skogarna som finns på dessa marker.

Det här har fått den ideella organisationen Grain att katalogisera de frågor som uppstår genom utökningen av oljepalmer i en rapport med titeln ”Planet Palm Oil”.

– De flesta av de här samhällena har traditionella system för att sköta marken, som ofta sträcker sig århundraden tillbaka”, säger Devlin Kuyek, forskare hos Grain som arbetat mycket med rapporten.

– De här [systemen] är hotade och de ignoreras.

Kuyek har tillsammans med ett globalt team av kollegor dokumenterat exempel på hur traditionella ekonomier och de som har markrättigheter har råkat ut för markstölder, ofta från utländska företag som har intressen i industrialiserade jordbruk med oljepalmer.

Efterfrågan på billigt fett – palmolja

Efterfrågan på billig mat i livsmedelsbutikerna i väst har fått företagen att leta efter det billigaste fettet. De senaste decennierna har detta inneburit palmolja. Dessutom har ökad efterfrågan på processad mat och billig matolja i länder som Indien och Kina drivit på markruschen, speciellt i länder som Indonesien och Malaysia.

Kuyek säger att markomställningen i dessa länder till industriella oljepalmsplantager ibland har skett genom ”något som i praktiken är militariserade ockupationer”, där bedrägliga taktiker och tvång har använts för att tvinga lokala samhällen bort från sin mark, till förmån för ett fåtal.


En man visar hur man använder en kvarn för palmolja i Lodja, Demokratiska republiken Kongo. Förutom att odla ris, bananer, ananas och tilapia har många familjer också oljepalmer på sin mark. De skördar nötterna och producerar röd palmolja för matlagning och försäljning vid lokala marknader. (John C. Cannon)

En man visar hur man använder en kvarn för palmolja i Lodja, Demokratiska republiken Kongo. Förutom att odla ris, bananer, ananas och tilapia har många familjer också oljepalmer på sin mark. De skördar nötterna och producerar röd palmolja för matlagning och försäljning vid lokala marknader. (John C. Cannon)

Upptrappningen av investeringar i oljepalmsplantager från företagen beror delvis på en fundamental förändring i synsättet på palmolja, enligt Kuyek.

– Palmolja betraktas som en global handelsvara, säger han.

Men i Afrika – där oljepalmen har sitt ursprung – är det inte en växt man handlar med utan mycket mer än så, menar han.

Oljepalmerna – en viktig del i samhället

Förutom att den har dussintals lokala användningsområden i mat och läkemedel så är också småskalig palmoljeproduktion ett stöd för de lokala produktionssystemen som involverar många människor i samhällena, speciellt kvinnor. Dessutom innebär sällan det traditionella oljepalmsbruket i Väst- och Centralafrika en storskalig kalhuggning av skogarna.

Sociala och ekologiska konsekvenser av sojaodling i Sydamerika


En titt ner i palmoljekvarnen. (John C. Cannon)

En titt ner i palmoljekvarnen. (John C. Cannon)

Istället har familjerna ofta några träd vid sidan av andra grödor, eller också skördar de palmnötter för olja från halvvilda platser, vilket (åtminstone i viss utsträckning) möjliggör fortsatt naturlig mångfald. Av denna orsak är skörden per hektar i Afrika klart lägre än i Asien.

Större spridning av skövlandet

– Stora företag har också insett nyttan av palmolja. Industrin använder den som ett slags substitut för allting, och det spelar egentligen ingen roll var den kommer ifrån, så länge priset är lågt, säger Kuyek.

Och nu har det intresset spridit sig bortom centrumet för storskalig palmoljeproduktion i Sydostasien till tropiska länder i Afrika, Oceanien och Central- och Sydamerika. I Papua Nya Guinea, till exempel, ”roffar man ohejdat åt sig mark och det sker för öppen ridå”, säger Rosa Koian, koordinator för informations- och kommunikationsprogrammet inom Bismarck Ramu Group.

Landet har upplevt en snabb prishöjning på mark som skiftat från lokal till statlig kontroll, från 97 procent traditionellt markägande 2009 till 85 procent 2014. Men snarare än ett resultat av illegal omvandling har många av förändringarna av kontrollen uppmuntrats genom statliga strategier, där man med fast beslutsamhet har omvandlat jordbruksområden – där 85 procent av invånarna i Papua Nya Guinea lever – till industriella farmer för oljepalmer och andra grödor. Myndigheterna har som mål att minska andelen traditionellt ägande till 80 procent år 2030.

– Papua Nya Guinea vill komma ifatt den utvecklade delen av världen. Som myndigheterna ser det är bästa sättet att göra det att lösa upp det sedvanliga markägandet. Ekonomisk tillväxt är myndigheternas prioritet för närvarande, säger Rosa Koian.

Också när markanskaffningen ses som illegal säger lokalbefolkningen i Papua Nya Guniea att företagen ogärna ger ifrån sig marken, vilket för närvarande sker nära Collingwood Bay i sydöstra delen av landet. Data från Global Forest Watch visar påtagliga mönster av minskande täckning med träd i området. Mer än 15 000 hektar har förlorats sedan 2006.


Regionen kring Collingwood och Dyke Ackland Bays i Papua Nya Guinea har förlorat mer än 15 000 hektar skog mellan 2006 och 2012. (Kartan används med tillstånd från Global Forest Watch)

Regionen kring Collingwood och Dyke Ackland Bays i Papua Nya Guinea har förlorat mer än 15 000 hektar skog mellan 2006 och 2012. (Kartan används med tillstånd från Global Forest Watch)

Förlorad mark – förlorad trygghet

Kuala Lumpur Kepong Berhad, ett palmoljeföretag i Malaysia, håller kontrollen över ett område som ägs av stammen Wo Ari Kawo, trots det faktum att deras arrende har avbrutits. Mongabay.com har varit i kontakt med representanter från Kuala Lumpur Kepong Berhad, men fick ingen kommentar innan pressläggning.

Koian påpekade att man genom att avlägsna människor från sina stödsystem – det vill säga marken på vilken de lever – tycks motverka målet att minska fattigdomen. Plantagerna kan ge jobb, men hon säger att det människor får ut av de här jobben vanligtvis är otillräckligt, speciellt med hänsyn till att jobben ges på bekostnad av den mark som en gång försåg dem med tillräckliga mängder mat. Resultatet av handelsgrödorna är att livsmedelstryggheten förloras.

På liknande vis kämpar länder i Afrika med den ekonomiska utvecklingen, säger Kuyek, ofta på grund av att de policys som Världsbanken och andra internationella organ etablerat med avsikt att öppna upp marken för industriell omvandling har lett till det nuvarande markrofferiet på kontinenten.

Första mötet med urbefolkning i Amazonas regnskog


Området för Atama Plantations oljepalmskoncession (gul rektangel) i Republiken Kongo. Området omfattar mer än 500 000 hektar av tidigare mestadels intakt skog – ungefär lika stort som delstaten Delaware i USA. Området är redan allvarligt påverkat av kalhuggning, och andelen förlorad skog som visas på kartan uppgår till omkring 300 000 hektar från 2001 till 2012. (Kartan används med tillstånd från Global Forest Watch)

Området för Atama Plantations oljepalmskoncession (gul rektangel) i Republiken Kongo. Området omfattar mer än 500 000 hektar av tidigare mestadels intakt skog – ungefär lika stort som delstaten Delaware i USA. Området är redan allvarligt påverkat av kalhuggning, och andelen förlorad skog som visas på kartan uppgår till omkring 300 000 hektar från 2001 till 2012. (Kartan används med tillstånd från Global Forest Watch)

Företag som tidigare inte har verkat inom palmoljeindustrin har således kommit att äga stora markområden. Data från Global Forest Watch visar att Atama-plantagen, som författaren till en rapport om jordbruksomvandling publicerad av Forest Trends tidigare i år sade, såg ut som om ”någon hade skjutit med en hagelbössa genom skogen i Kongo.”

Tragedin, säger Kuyek, är att samhällena blir av med marken de lever på i den ekonomiska utvecklingens namn, också när de auktoriseras genom initiativ som Roundtable on Responsible Palm Oil (RSPO). På grund av den skadliga effekt som de här plantagerna har på lokalsamhällena och ekonomierna, tillägger Kuyek, ”är det inte möjligt att på något sätt se det som ansvarsfullt och hållbart.”

Ann gör skulpturer för godhet och fred

Citat:
Hansen, M. C., P. V. Potapov, R. Moore, M. Hancher, S. A. Turubanova, A. Tyukavina, D. Thau, S. V. Stehman, S. J. Goetz, T. R. Loveland, A. Kommareddy, A. Egorov, L. Chini, C. O. Justice, and J. R. G. Townshend. 2013. “UMD Tree Cover Loss and Gain Area.” University of Maryland and Google. Accessed through Global Forest Watch on 4 September 2014.
“Oil Palm.” World Resources Institute. Accessed through Global Forest Watch on 4 September 2014. www.globalforestwatch.org.

 

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024