loadingDemokrati: En bybo står på en stenhög och talar om korruptionen bland ledarna för bykommittén vid ett möte i byn Taishi i Guangdongprovinsen i Kina den 21 juli 2005. (Foto: China Photos/Getty Images)
Demokrati: En bybo står på en stenhög och talar om korruptionen bland ledarna för bykommittén vid ett möte i byn Taishi i Guangdongprovinsen i Kina den 21 juli 2005. (Foto: China Photos/Getty Images)
Opinion

"Lokala val" innebär inga politiska reformer

D.J. McGuire

Nedräkningen mot den 20:e årsdagen för massakern på Himmelska fridens torg har börjat. Detta är bara en av årsdagarna detta år vilka kommer att kulminera med sextioårsdagen av kommunistregimens grundande i oktober.

Partitopparna vill förstås desperat få både vänner och fiender utomlands att tala om vad som helst utom den blodiga massakern av den prodemokratiska rörelsen. De har därför tagit till en välbeprövad tidningsanka, ”lokala val”.

Som John Pomfret påpekar i sin blogg i Washington Post: ”Det senaste året har det återigen pratats om att partiet är intresserat av politiska reformer. Vissa experter har citerat den kinesiske presidenten Hu Jintao och förutspått att partiet är intresserat av en ”partiintern demokrati” till att börja med, vilket innebär att man är villiga att experimentera med att låta partimedlemmar rösta i riktiga val beträffande platser i betydelsefulla partikommittéer som kontrollerar distrikt mm. Likt Buyun har det funnits en del experiment, Och likt Buyun har kinesiska tjänstemän haussat upp dem för vänner utomlands.”

Buyun var det distrikt som först höll lokala val på den nivån i kommunistkina (byar hade, som Pomfret också påpekar, haft val före det, men är ”inte heller del av Kinas ledande struktur”). Det råkar vara så att Buyun höll sitt val 1999 – vilket gör 2009 till tioårsdagen för det första distriktsval som KKP tillät.

Det är här som KKP stöter på problem igen. Buyun var det första distriktsvalet, men var också nära att bli det sista. Dessutom, vilket Pomfret redogör för i detalj: ”Efter två små och mindre ambitiösa distriktsomröstningar stoppades distriktsvalen. Inga attacker från allmänheten på omröstningarna förekom; resultaten tilläts gälla. Det blev bara inga fler exempel.”

”Det som hände därnäst var emellertid underligt och illustrativt för hur Kina – på vissa sätt – har blivit klokt i sina relationer med allmänheten. Trots det faktum att den här typen av experimenterande var förbi fortsatte kinesiska statstjänstemän att haussa upp Buyun och andra val för sina utländska besökare, vilket gav prominenta amerikaner intrycket att demokratiska reformer fortfarande stod på agendan. Efter valet i Buyun hörde jag den här typen av prat rutinmässigt från kinesiska tjänstemän.”

”Det tydligaste exemplet kom dock när premiärminister Wen Jiabao var värd för en amerikansk delegation i oktober 2006. I en reserapport av John Thornton, styrelseordförande i Brookings Institution, citerades Wen när han förutspådde att direktval skulle gå från bynivå upp till distrikt, sedan län och sedan till och med provinser.”

Enda problemet var att Hu ljög så att han nästan trodde sig själv (Pomfret igen):

”I en artikel 30 augusti 2006 i en av de mest auktoritativa av partiets publikationer, Seeking Truth, konstaterade Sheng Huaren, generalsekreterare i Nationella folkkongressens stående kommitté, att direktvalen av distriktets ledare bröt mot konstitutionen och att detta i kommande val skulle vara förbjudet.”

Hoppsan!

Naturligtvis var ”valen” en skam även utan denna uppenbara undanflykt. Val i byar förekommer på vissa ställen, men händelserna i Taishi nyligen har gjort det ganska klart att de artiga fraser som vanligen hör ihop med val – verklig makt, väljarnas ansvar och så vidare – inte existerar där KKP har kontrollen.

På sensommaren och tidiga hösten 2005 var byborna i Taishi uppretade över att det saknades 12 miljoner dollar av offentliga medel och försökte avsätta ledaren i byn. När de upptäckte att han försökte ändra i byns räkenskapsböcker för att dölja stölden började byborna vakta böckerna.

KKP möttes av massprotester efter ett försök att skrämma enskilda bybor till att ta bort sina namn från petitionen men började då kidnappa de drivande i protesterna mot ledaren i byn. Detta ledde till ytterligare protester från byn, varpå KKP svarade upp med 500 kravallpoliser.

Byborna fortsatte dock att bevaka räkenskapsböckerna. Den 12 september satte KKP in 1000 poliser med vattenkanoner för att skingra folkmassan och beslagta böckerna. Advokaten som hade gett råd till byborna, Guo Feixiong, greps och sitter än idag i fängelse.

Byborna insisterade på att genomföra ett val den 16 september, men de kandidater de valde avgick efter att ha hotats av KKP-kadrar.

Händelserna i Taishi visar att man kan rösta i lokala val, kandidera i lokala val och till och med vinna lokala val, så länge man lyder order från partiet. Annars byts ens tid på befattningen ut mot ett fängelsestraff.

I ett försök att få folk att glömma hur de bemötte en nationell demokratirörelse med vapen har kommunisterna förflyttat uppmärksamheten till de gånger de bemött lokala demokratirörelser med, ja just det, vapen. Kadrerna behärskar helt tydligt fortfarande PR-konsten.

Detta är också ännu en påminnelse om att för det kinesiska kommunistpartiet är ingenting viktigare än att hålla sig kvar vid makten – inte goda relationer med sina grannar, inte exportmarknaden i USA, ingenting. Ju tidigare ledarna i den demokratiska världen förstår detta, desto fortare kommer de att genomskåda charader om ”val”, förstå den fara som KKP utgör och sätta igång med att hjälpa det kinesiska folket att återta sitt land.

D.J. McGuire är grundare av China e-Lobby och författare till boken Dragon in the Dark: How and Why Communist China Helps Our Enemies in the War on Terror.

Översatt från: http://www.theepochtimes.com/n2/content/view/16990/

Mest lästa

Rekommenderat

loadingDemokrati: En bybo står på en stenhög och talar om korruptionen bland ledarna för bykommittén vid ett möte i byn Taishi i Guangdongprovinsen i Kina den 21 juli 2005. (Foto: China Photos/Getty Images)
Demokrati: En bybo står på en stenhög och talar om korruptionen bland ledarna för bykommittén vid ett möte i byn Taishi i Guangdongprovinsen i Kina den 21 juli 2005. (Foto: China Photos/Getty Images)
Opinion

"Lokala val" innebär inga politiska reformer

D.J. McGuire

Nedräkningen mot den 20:e årsdagen för massakern på Himmelska fridens torg har börjat. Detta är bara en av årsdagarna detta år vilka kommer att kulminera med sextioårsdagen av kommunistregimens grundande i oktober.

Partitopparna vill förstås desperat få både vänner och fiender utomlands att tala om vad som helst utom den blodiga massakern av den prodemokratiska rörelsen. De har därför tagit till en välbeprövad tidningsanka, ”lokala val”.

Som John Pomfret påpekar i sin blogg i Washington Post: ”Det senaste året har det återigen pratats om att partiet är intresserat av politiska reformer. Vissa experter har citerat den kinesiske presidenten Hu Jintao och förutspått att partiet är intresserat av en ”partiintern demokrati” till att börja med, vilket innebär att man är villiga att experimentera med att låta partimedlemmar rösta i riktiga val beträffande platser i betydelsefulla partikommittéer som kontrollerar distrikt mm. Likt Buyun har det funnits en del experiment, Och likt Buyun har kinesiska tjänstemän haussat upp dem för vänner utomlands.”

Buyun var det distrikt som först höll lokala val på den nivån i kommunistkina (byar hade, som Pomfret också påpekar, haft val före det, men är ”inte heller del av Kinas ledande struktur”). Det råkar vara så att Buyun höll sitt val 1999 – vilket gör 2009 till tioårsdagen för det första distriktsval som KKP tillät.

Det är här som KKP stöter på problem igen. Buyun var det första distriktsvalet, men var också nära att bli det sista. Dessutom, vilket Pomfret redogör för i detalj: ”Efter två små och mindre ambitiösa distriktsomröstningar stoppades distriktsvalen. Inga attacker från allmänheten på omröstningarna förekom; resultaten tilläts gälla. Det blev bara inga fler exempel.”

”Det som hände därnäst var emellertid underligt och illustrativt för hur Kina – på vissa sätt – har blivit klokt i sina relationer med allmänheten. Trots det faktum att den här typen av experimenterande var förbi fortsatte kinesiska statstjänstemän att haussa upp Buyun och andra val för sina utländska besökare, vilket gav prominenta amerikaner intrycket att demokratiska reformer fortfarande stod på agendan. Efter valet i Buyun hörde jag den här typen av prat rutinmässigt från kinesiska tjänstemän.”

”Det tydligaste exemplet kom dock när premiärminister Wen Jiabao var värd för en amerikansk delegation i oktober 2006. I en reserapport av John Thornton, styrelseordförande i Brookings Institution, citerades Wen när han förutspådde att direktval skulle gå från bynivå upp till distrikt, sedan län och sedan till och med provinser.”

Enda problemet var att Hu ljög så att han nästan trodde sig själv (Pomfret igen):

”I en artikel 30 augusti 2006 i en av de mest auktoritativa av partiets publikationer, Seeking Truth, konstaterade Sheng Huaren, generalsekreterare i Nationella folkkongressens stående kommitté, att direktvalen av distriktets ledare bröt mot konstitutionen och att detta i kommande val skulle vara förbjudet.”

Hoppsan!

Naturligtvis var ”valen” en skam även utan denna uppenbara undanflykt. Val i byar förekommer på vissa ställen, men händelserna i Taishi nyligen har gjort det ganska klart att de artiga fraser som vanligen hör ihop med val – verklig makt, väljarnas ansvar och så vidare – inte existerar där KKP har kontrollen.

På sensommaren och tidiga hösten 2005 var byborna i Taishi uppretade över att det saknades 12 miljoner dollar av offentliga medel och försökte avsätta ledaren i byn. När de upptäckte att han försökte ändra i byns räkenskapsböcker för att dölja stölden började byborna vakta böckerna.

KKP möttes av massprotester efter ett försök att skrämma enskilda bybor till att ta bort sina namn från petitionen men började då kidnappa de drivande i protesterna mot ledaren i byn. Detta ledde till ytterligare protester från byn, varpå KKP svarade upp med 500 kravallpoliser.

Byborna fortsatte dock att bevaka räkenskapsböckerna. Den 12 september satte KKP in 1000 poliser med vattenkanoner för att skingra folkmassan och beslagta böckerna. Advokaten som hade gett råd till byborna, Guo Feixiong, greps och sitter än idag i fängelse.

Byborna insisterade på att genomföra ett val den 16 september, men de kandidater de valde avgick efter att ha hotats av KKP-kadrar.

Händelserna i Taishi visar att man kan rösta i lokala val, kandidera i lokala val och till och med vinna lokala val, så länge man lyder order från partiet. Annars byts ens tid på befattningen ut mot ett fängelsestraff.

I ett försök att få folk att glömma hur de bemötte en nationell demokratirörelse med vapen har kommunisterna förflyttat uppmärksamheten till de gånger de bemött lokala demokratirörelser med, ja just det, vapen. Kadrerna behärskar helt tydligt fortfarande PR-konsten.

Detta är också ännu en påminnelse om att för det kinesiska kommunistpartiet är ingenting viktigare än att hålla sig kvar vid makten – inte goda relationer med sina grannar, inte exportmarknaden i USA, ingenting. Ju tidigare ledarna i den demokratiska världen förstår detta, desto fortare kommer de att genomskåda charader om ”val”, förstå den fara som KKP utgör och sätta igång med att hjälpa det kinesiska folket att återta sitt land.

D.J. McGuire är grundare av China e-Lobby och författare till boken Dragon in the Dark: How and Why Communist China Helps Our Enemies in the War on Terror.

Översatt från: http://www.theepochtimes.com/n2/content/view/16990/

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024