Statsminister Löfven (S) pressades i KU om varför han inte varit tydligare med att vice statsminister Åsa Romson (MP) inte får gå in som ställföreträdande statsminister.
– Det var ingen medveten mörkning, säger han.
Genom media blev det förra sommaren känt att vice statsminister Åsa Romson inte ska gå in som ställföreträdande statsminister om Löfven får förhinder. En sådan roll för den vice statsministern fanns i den förra Alliansregeringen.
Statsministern hänvisar till att regeringsformen ger honom utrymme att inte utse en ställföreträdare och då är det statsrådet med längst tjänstgöringstid som träder in. I nuvarande regering är det utrikesminister Margot Wallström (S).
Enligt Löfven är det något som alla känner till. Han informerade dock riksdagens talman den 17 oktober om vem som ska träda in i hans ställe och han utgår från att även kungen fått den informationen.
Representativ roll
– Jag har valt att låta Åsa Romson i rollen som vice statsminister vid sidan av mig utföra representativa uppgifter. Åsa Romson har vid flera tillfällen avlastat mig på det här sättet, så väl vid utländska besök i Sverige som vid besök utomlands, säger Löfven.
Han medgav dock att han kunnat vara tydligare med hur det förhåller sig, men förnekar att det varit någon mörkning. Löfven uppger att han informerar om de beslut regeringen tar, inte om de som inte tas.
– Hade jag fattat beslut om att Åsa Romson skulle vara min ställföreträdande så hade det framgått, säger Löfven.
Ingen plym
Oppositionen ville veta om det är för att Romson är oerfaren som hon inte får träda in.
– Att låta den som varit statsråd längst fullfölja mina uppgifter om jag har förhinder och låta vice statsministern har en representativ roll är den ordning jag funnit bäst för den här regeringen, svarar Löfven.
Stefan Löfven hävdar också att titeln vice statsminister inte bara är en ”plym” och uppger att han tyckte att det behövdes en vice statsminister med en representativ roll och att det har gagnat Sverige.
Löfven påpekar att titeln ger ökat inflytande utomlands och nämner som exempel att Romson fick mer talartid vid ett klimatmöte i Mexico och ökad betydelse vid ett besök i Kina.
Försvarade flyktinghantering
Statsministern frågades även ut om regeringens hantering av höstens flyktingkris. Löfven uppger att regeringen ska tillsätta en oberoende utvärdering av hur regeringen och det övriga samhället agerade. Han försvarade dock det regeringen gjort.
Löfven pekar på att antalet asylsökande redan 2014 låg på en nivå som var jämförbar med Balkankrisen på 90-talet. Enligt statsministern såg regeringen redan när den tillträdde att det fanns brister i flyktingmottagningen, bland annat bostadsbrist, som man då försökte åtgärda.
Fel prognos
När det gäller förra höstens flyktingkris hänvisar Löfven till att Migrationsverket i sin prognos i juli 2015 bedömde att antalet asylsökande skulle minska. I stället skedde en dramatisk ökning från september.
– Den dramatiska ökningen var svår att se.
Löfven pekar flera gånger på att 70 procent av de 163 000 asylsökande under 2015 kom från september.
Krisorganiseringen av myndigheternas arbete skedde i augusti. Löfven uppger att regeringen fattat ett 70-tal beslut som rör flyktingsituationen.
– Tack vare krisorganisationens arbete, en intensifierad informationsinhämtning och flexibla beredningsstrukturer så kunde regeringen under hösten fatta ändamålsenliga beslut som innebär att antalet asylsökande till Sverige har minskat och den akuta ansträngningen i mottagningen lättat, säger statsministern.
