Avrättningen av sju bakbundna syriska regeringssoldater i maj 2012 var ett brott mot folkrätten.  En 46-årig man bosatt i Karlskrona som var med och sköt männen döms till livstids fängelse.

 

Försvaret hävdade att de sju avrättades i enlighet med lagen eftersom de hade dömts för allvarliga brott. En stor fråga under rättegången i Stockholms tingsrätt var därför huruvida en icke-statlig aktör kan upprätta egna domstolar under en väpnad konflikt inom ett land.

”Tingsrätten har kommit fram till att det i och för sig är möjligt under vissa givna förutsättningar. Men i det här fallet är det bevisat att det förflutit mindre än två dygn mellan tillfångatagandet av soldaterna och avrättningen”, säger rättens ordförande Tomas Zander i ett pressmeddelande.

Stred med rebeller

”Bland annat därför är det uteslutet att avrättningen föregåtts av en rättvis rättegång där en legitim domstol dömt soldaterna till döden.”

Enligt åtalet stred 46-åringen med en väpnad rebellgrupp som tillfångatagit de sju regeringssoldaterna i Idlib-provinsen. Fångarna sköts ihjäl från nära håll med ett stort antal skott mot sina huvuden och kroppar.

2013 publicerade The New York Times en film som visar hur de sju soldaterna dödades. Filmen utgör en del av bevisningen i målet.

”En viktig signal”

Den 46-årige mannen, som sökte asyl i Sverige 2013 och har bott här sedan dess, anhölls i sin frånvaro i mars i år och greps kort därefter. Han har i förhör bekräftat att han var med och sköt, men förnekar brott.

”Domarna ger en viktig signal om att Sverige inte är en fristad för krigsförbrytare. Genom att utreda dessa brott kan vi ge målsägande upprättelse och visar att det, trots komplexa utredningar, blir resultat i slutändan”, säger Polismyndighetens Per Ahlström, tillförordnad chef för gruppen för utredning av krigsbrott, i en kommentar på polisen.se.

(TT)

Folkrättsbrott

När det gäller individuella handlingar omfattar folkrättsbrott brott mot freden, brott mot mänskligheten samt svåra brott mot krigets lagar. Det fastslogs när tyska och japanska krigsförbrytare dömdes i Nürnbergprocessen och i Tokyotribunalen efter andra världskriget. Sverige har förbundit sig att se till att förövare av folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser ställs inför rätta. Brotten är ”universella” och kan utredas i Sverige oavsett var de har begåtts och av vem. Folkmord innebär exempelvis dödande i syfte att helt eller delvis förinta en nationell, etnisk eller rasmässigt bestämd eller religiös folkgrupp. Brott mot mänskligheten innebär exempelvis att döda som ett led i ett omfattande eller systematiskt angrepp på en grupp civila. Krigsförbytelser innebär till exempel att döda, misshandla eller plundra, i samband med en väpnad konflikt eller ockupation. I grova fall är maxstraffet för samtliga dessa brott livstids fängelse. Källa: Polisen och Nationalencyklopedin