Från Pomona-institutets vetenskapsakademi till Radio City Music Halls stora scen – Leeshai Lemish har hunnit med mycket i sitt 30-åriga liv.
De som sett Divine Performing Arts (DPA) ”Chinese Spectacular” har kanske funderat på vem den vita killen som är värd för föreställningen är? Vad nu, Sjunger han en folksång från Sichuan, en kärlekssång kallad ”Kanding” på flytande kinesiska till den kvinnliga värden på scen? Möt här: Leeshai Lemish.
Sprudlande och passionerad tenderar Leemish dyka med huvudet före in i allt han gör, vilket har lett honom till den israeliska armén, amatörbaseboll, gjort honom förälskad i den kinesiska kuturen och fått honom att stå upp för mänskliga rättigheter i Kina.
Lemish är en amerikansk israel som efter att ha tillbringat sin sena barndom och tonår i Israel flyttade till USA för att gå en högre utbildning tillsammans med sin blivande hustru, Sarah.
2005 hade han tagit sig igenom studierna med högsta betyg. Dessutom förärades han med ett pris för bästa avhandling i Asien-studierna. Hans forskning förde honom till Taiwan, Kambodja och Laos där han intervjuade kinesiska flyktingar som utstått förföljelse på grund av sin tro. Det var första gången som den kinesisk-amerikanska forskarföreningen tilldelade priset till en icke-kines.
För närvarande förbereder sig Leemish för 2009 års säsong av ”Chinese New Year Spectacular”. När föreställningarna kommer igång kommer Epoch Times, som är Divine Performing Arts mediapartner, att ta en titt på denna produktions olika aspekter. Vad är det som gör den här showen till den mest bejublade kinesiska föreställningen i världen? Leemish tillbringar fem månader per år på resande fot i och utanför USA med DPA.
Epoch Times (ET): Hur länge har du varit värd för Chinese Spectacular?
Leeshai Lemish (Lemish): Det här kommer att bli mitt fjärde år med ”Chinese New Year Spectacular” och mitt tredje år med DPA. Min första föreställning var i maj 2005 på Drakbåtsfestivalen på Cal State LA (Kalifornierns delstatsuniversitet), sedan på Radio City Music Hall i januari 2006. I december 2006 blev jag värd för DPA på heltid.
ET: Hur har produktionen växt sedan du började?
Lemish: Produktionen har bibehållit samma anda som tidigare, men har höjt sig till att bli en föreställning i världsklass och gett sig själv en unik plats i konst- och underhållningsvärlden. Föreställningens fokus har utvecklats till klassisk kinesisk dans och att återuppväcka kinesiska traditioner; showen har mognat med DPA. De första två föreställningarna under 2005 och 2006 hade vi olika grupper som framträdde – lokala artister, brasskvartett och en blandning av olika saker. Sedan i slutet av 2006 och etablerandet av DPA har det emellertid varit mer fokuserat. Det har förbättrats och blir mer och mer imponerande. Föreställningens uppdrag är tydligt och obefläckat av det som hänt i Kina de senaste 60 åren.
ET: Vad är det svåraste med att turnéra?
Lemish: Förutom att vara borta från min hustru när jag turnérar anser jag faktiskt att det är svårare att inte turnéra än att göra det. Jag är en värd. Jag måste resa en hel del. När jag är värd för föreställningen får jag möjlighet att se föreställningen . Att vara bland artister som är de bästa inom sina områden är en storslagen miljö att befinna sig i. Jag vill påstå att det svåraste är att hålla jämn takt med artisterna.
Dansarna, sångarna och orkestern är aldrig nöjda med den nivå de befinner sig på; de lägger alltid hjärta och själ i det, och letar efter nya sätt att glänsa och uppnå ett mentalt tillstånd av totalt engagemang till ögonblicket och publiken när de är på scen. Föreställningens energi och publikens gensvar har gjort det till en sådan storslagen miljö att vistas i. När jag är därifrån saknar jag turnérandet. Det är svårt att vara balanserad (mellan att vara på turné och hemma). När jag inte turnérar forskar och skriver jag om mänskliga rättigheter.
ET: Hur skiljer sig publikens gensvar i olika städer och länder?
Lemish: Publiken reagerar på olika sätt på olika platser. Olika kulturer har olika teatervanor. Boston har till exempel en utbildad publik som vet mer om den historiska kontexten som vissa av framträdandena bygger på. Sedan kommer vi till platser som Huntsville i Florida, eller andra ställen där publiken inte vet så mycket om traditionell kinesisk kultur. De kanske relaterar till föreställningen med avseende på numrens underliggande teman, som dygd, medkänsla, rättvisa och tapperhet. Alla kan relatera till showen på ett mänskligt plan.
På ställen som Japan och Taiwan är publiken mer konservativ och klappar inte händer ens under de mest imponerande eller starka delarna av framträdandena. I deras kultur är det artigare att förhålla sig tyst till slutet av ett framträdande. Vi kan stå bakom draperierna och undra: ”Vad tycker de om det där numret!?” I pausen eller efter föreställningen får vi reda på att många i publiken rördes till tårar, de var så berörda av showen.
ET: Har du några rörande historier du vill dela med dig av?
Lemish: En särdeles rörande respons fick vi från hela Europa förra året. Ett av våra nummer, ”Medvetenhetens kraft”, väckte ett starkt gensvar. Dethandlar om en Falun Gong-utövare och hennes dotter, vilka förföljs i Kina på grund av deras tro, och hur vanliga kinesiska medborgare i deras hemtrakter modigt försvarar dem och körde iväg poliserna som representerar det kinesiska kommunistpartiet. Efter uppträdandet fortsatte publiken att klappa till och med efter att den andra värden och jag steg upp på scenen för att introducera nästa nummer. Så det slutade med att vi fick dra upp ridån för det numret ytterligare en gång. Detta blev till ett fenomen över hela Europa. Publiken svarade på liknande sätt i Sverige, Tjeckien, Slovakien, Italien och andra länder. Så vi lade till ett inrop till det speciella numret. Det underliggande temat av rättvisa och integritet i detta nummer är universellt, så jag tror att det är därför som människor berörs så till den grad.
Det är även vanligt att se personer i publiken röras till tårar. Det är en förnimmelse av att ha funnit någonting mycket värdefullt. Vi har publik som rusar upp på scenen efter showen för att prata med artisterna och uttrycka sin tacksamhet.
ET: Vilket är ditt favoritnummer och varför?
Lemish: Det är svårt att säga. Ärligt talat så gillar jag dem alla. Jag gillar balansen vi har – de kvinnliga dansarnas mjukhet och elegans och de starkare manliga dansarna med ”Chopstick Zest” och trummor.
ET: Vad är det som gör Chinese Spectacular så unik?
Den är unik på många sätt. Är du kines och känner väl till kinesisk klassisk dans, konst och musik så är den unik på grund av den autentiska kinesiska konsten, vilken sällan ses i dessa dagar.
Något annat som gör den unik är att den inte är påverkad av den regim som har styrt Kina de senaste decennierna. Man kan se deras unkna inflytande i filmer som ”Hero”, där det på ytan ser ut att vara väldigt kinesiskt och färgglatt, men det är bara på ytan. Andan finns faktiskt inte där. Den här föreställningen har bibehållit den traditionella kinesiska kulturens estetik och den har även en inre själ. Den innefattar klassiska kinesiska teman som människans relation till naturen och med andra människor, människans andlighet och ständiga utmaning att upprätthålla ett principfast, moraliskt liv.
Går du på balett och ser ”Romeo och Julia”, ”Svansjön” eller liknande, många av västvärldens klassiker har starka, romantiska element och handlar om relationen mellan man och kvinna. Ser man till traditionell kinesisk kultur sträcker sig innehållet förbi romantisk kärlek för att begrunda djupare verkligheter. Det handlar om vad vi gör här, vilka naturens lagar är, och hur man hittar sitt sanna jag. På så sätt är det även inspirerat av buddhismen och taoismen. Det är en stor skillnad mellan vår föreställning och andras.
Sedan finns där ytterligare en skillnad som handlar om hur vi blandar österländsk och västerländsk musik. Vi har en intressant mix av öst och väst – pipa (ett päronformat strängintrument), dizi (bambuflöjt), kinesiskt slagverk och ehru (kinesisk fiol) tillsammans med klassiska västerländska instrument.
Divine Performing Arts kommer att uppträda med Chinese Spectacular i över 70 städer i hela världen i år. I mars kommer de till Stockholm och Linköping. För ytterligare information, besök www.divinearts.org
Översatt från engelska: http://en.epochtimes.com/n2/arts-entertainment/leeshai-lemish-on-the-chinese-new-year-spectacular-6690.html
