loading
Grattis elever! Nu ska det bli lättare att åka upp ett betygssteg. (Foto: Berit Roald -arkivbild)
Grattis elever! Nu ska det bli lättare att åka upp ett betygssteg. (Foto: Berit Roald -arkivbild)
Inrikes

Lättare få ett högre betyg

TT

Många elever och lärare vittnar om att det är svårt att klara trösklarna i det nya betygssystemet – ett enda misslyckande och betyget A blir i stället D.

Nu aviserar Skolverket förbättringar. Och en del av dem kan börja gälla på en gång.

Skolverket vill att en elev som med råge klarar kraven för C och även klarar delar av A-nivån ska kunna få betyget B. Som reglerna är skrivna i dag måste eleven klara merparten av A-nivån. Den skrivningen mjukas upp och lärarna får större utrymme att sätta B i stället för C och D i stället för E.

Den nya skrivningen kan tillämpas omedelbart – faktiskt redan nu i vårens betygssättning, enligt Skolverket.

– Det kan man absolut göra. Betygen sätts ju inte förrän kurserna är avslutade, säger enhetschef Karin Hector Stahre vid Skolverket.

Betygsreglerna säger också att en elev som uppnått A-nivå i alla delar utom en, där den bara nådde E-nivån, inte kan få högre betyg än D. Skolverket föreslår att reglerna ändras så att lärarna får möjlighet att sätta B eller C. Men, påpekar Skolverket, en sådan regeländring måste utredas först och kräver beslut från regeringen.

Försprång

Följden av att fler kan åka upp ett betygssteg i vår blir att ett okänt antal elever som lämnar gymnasiet får ett högre meritvärde än vad de skulle ha fått med den tidigare tillämpningen. Det i sin tur ger dem ett bättre läge i konkurrensen om högskoleplatser, i förhållande till något äldre sökande.

– En sådan här förändring kommer aldrig helt vältajmad. Men vi tycker att det vore fel att inte gå ut med möjligheten nu när betygen ska sättas. Man kan inte avstå från förändringar när utvärderingen visat att detta är ett problem, säger Karin Hector-Stahre.

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) är inne på samma linje – en förändring behövs.
– Självklart får vi titta på vilka konsekvenserna blir, och behövs justeringar får vi se över urvalsreglerna, säger han till TT.

Stressades fram

Fridolin skyller bristerna i betygssystemet på den förra regeringen.
– Det var en tidig åtgärd från vår sida att be Skolverket göra en utvärdering, och åtgärda de brister som uppstår när man stressar igenom ett nytt betygssystem, säger han.

Det största problemet har varit upphackade kurser och att det i princip krävts högsta betyg från första början för att få ett högt betyg, fortsätter han.

– Så skulle systemet inte funka. Själva poängen med att gå i skolan är väl att man kan mer i slutet.

Men att byta betygssystem helt och hållet är inte aktuellt.
– Nej, vi tror inte på att varje regering ska införa ett nytt betygssystem.

Regeringen ska nu pröva Skolverkets förslag som kräver nya förordningar.

– Men vi är nöjda med Skolverkets förslag och hoppas kunna gå vidare snabbt, säger Fridolin.

Nöjd är också Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand:
– Det största bekymret har varit tröskelsystemet och otydliga kunskapskrav, och vi välkomnar ett omtag. Och att redan i vår sätta betyg delvis på nya grunder är inga problem, snarare tvärtom.

Fler förslag från Skolverket
Betyget underkänt skulle kunna få flera steg och kunskapskraven för olika betygssteg ersättas med ett riktmärke. Men båda dessa förändringar måste först utredas ordentligt, påpekar Skolverket
Tydligare och mer övergripande kunskapskrav. Med dagens detaljerade formuleringar blir det svårt för lärarna att pröva eleverna på alla delar och risken finns att enstaka svagare prestationer direkt slår på betyget. Denna förändring kan Skolverket självt besluta om för grundskolan, medan det krävs regeringsbeslut för gymnasieskolan
Betygsskalan
Betygsskalan A-F infördes 2011.
E står för godkända resultat, F inte godkända.
Nationellt fastställda kunskapskrav finns för stegen A, C och E.
Stegen B och D saknar alltså kriterier. Med dagens regler ska betyget D sättas då ”eleven nått kunskapskraven för E i sin helhet och till övervägande del kunskapskraven för C”. Motsvarande gäller för B (nått C och det mesta av A).

Mest lästa

Rekommenderat

loading
Grattis elever! Nu ska det bli lättare att åka upp ett betygssteg. (Foto: Berit Roald -arkivbild)
Grattis elever! Nu ska det bli lättare att åka upp ett betygssteg. (Foto: Berit Roald -arkivbild)
Inrikes

Lättare få ett högre betyg

TT

Många elever och lärare vittnar om att det är svårt att klara trösklarna i det nya betygssystemet – ett enda misslyckande och betyget A blir i stället D.

Nu aviserar Skolverket förbättringar. Och en del av dem kan börja gälla på en gång.

Skolverket vill att en elev som med råge klarar kraven för C och även klarar delar av A-nivån ska kunna få betyget B. Som reglerna är skrivna i dag måste eleven klara merparten av A-nivån. Den skrivningen mjukas upp och lärarna får större utrymme att sätta B i stället för C och D i stället för E.

Den nya skrivningen kan tillämpas omedelbart – faktiskt redan nu i vårens betygssättning, enligt Skolverket.

– Det kan man absolut göra. Betygen sätts ju inte förrän kurserna är avslutade, säger enhetschef Karin Hector Stahre vid Skolverket.

Betygsreglerna säger också att en elev som uppnått A-nivå i alla delar utom en, där den bara nådde E-nivån, inte kan få högre betyg än D. Skolverket föreslår att reglerna ändras så att lärarna får möjlighet att sätta B eller C. Men, påpekar Skolverket, en sådan regeländring måste utredas först och kräver beslut från regeringen.

Försprång

Följden av att fler kan åka upp ett betygssteg i vår blir att ett okänt antal elever som lämnar gymnasiet får ett högre meritvärde än vad de skulle ha fått med den tidigare tillämpningen. Det i sin tur ger dem ett bättre läge i konkurrensen om högskoleplatser, i förhållande till något äldre sökande.

– En sådan här förändring kommer aldrig helt vältajmad. Men vi tycker att det vore fel att inte gå ut med möjligheten nu när betygen ska sättas. Man kan inte avstå från förändringar när utvärderingen visat att detta är ett problem, säger Karin Hector-Stahre.

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) är inne på samma linje – en förändring behövs.
– Självklart får vi titta på vilka konsekvenserna blir, och behövs justeringar får vi se över urvalsreglerna, säger han till TT.

Stressades fram

Fridolin skyller bristerna i betygssystemet på den förra regeringen.
– Det var en tidig åtgärd från vår sida att be Skolverket göra en utvärdering, och åtgärda de brister som uppstår när man stressar igenom ett nytt betygssystem, säger han.

Det största problemet har varit upphackade kurser och att det i princip krävts högsta betyg från första början för att få ett högt betyg, fortsätter han.

– Så skulle systemet inte funka. Själva poängen med att gå i skolan är väl att man kan mer i slutet.

Men att byta betygssystem helt och hållet är inte aktuellt.
– Nej, vi tror inte på att varje regering ska införa ett nytt betygssystem.

Regeringen ska nu pröva Skolverkets förslag som kräver nya förordningar.

– Men vi är nöjda med Skolverkets förslag och hoppas kunna gå vidare snabbt, säger Fridolin.

Nöjd är också Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand:
– Det största bekymret har varit tröskelsystemet och otydliga kunskapskrav, och vi välkomnar ett omtag. Och att redan i vår sätta betyg delvis på nya grunder är inga problem, snarare tvärtom.

Fler förslag från Skolverket
Betyget underkänt skulle kunna få flera steg och kunskapskraven för olika betygssteg ersättas med ett riktmärke. Men båda dessa förändringar måste först utredas ordentligt, påpekar Skolverket
Tydligare och mer övergripande kunskapskrav. Med dagens detaljerade formuleringar blir det svårt för lärarna att pröva eleverna på alla delar och risken finns att enstaka svagare prestationer direkt slår på betyget. Denna förändring kan Skolverket självt besluta om för grundskolan, medan det krävs regeringsbeslut för gymnasieskolan
Betygsskalan
Betygsskalan A-F infördes 2011.
E står för godkända resultat, F inte godkända.
Nationellt fastställda kunskapskrav finns för stegen A, C och E.
Stegen B och D saknar alltså kriterier. Med dagens regler ska betyget D sättas då ”eleven nått kunskapskraven för E i sin helhet och till övervägande del kunskapskraven för C”. Motsvarande gäller för B (nått C och det mesta av A).

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024