Antalet gymnasieelever som tar del av lärlingsersättning ökade läsåret 2014/15 med nästan 20 procent. Störst andel finns i Västerbotten och Västernorrland.
Den så kallade lärlingsersättningen infördes 1 januari 2014 och betalas ut till elever på en gymnasial lärlingsutbildning med del av utbildningen på en arbetsplats. Stödet ska täcka extra kostnader för till exempel resor och lunch.
CSN publicerar nu en rapport kring utvecklingen, förra året var det 7 800 elever som tog del av lärlingsersättningen, det kan jämföras med 6 600 föregående läsår.
– Det här stödet kan ha ökat attraktionskraften hos utbildningarna, vilket var ett av dess syften. Man ska inte behöva välja bort att läsa som lärling för de ökade kostnaderna, säger Andreas Dahlkvist, utredare vid CSN till TT.
Regionala skillnader syns också. När det gäller antalet elever toppar föga överraskande de folkrika länen som Stockholm och Västra Götaland. När det däremot gäller andelen studerande som fått lärlingsersättning ligger Västerbotten (3,8 procent) och Västernorrland (3,5) i topp och Gotland (0,4), Kronoberg (1,6) och Kalmar (1,7) i botten.
– Det kan finnas flera förklaringar. En möjlig är att fristående gymnasieskolor står för en större andel av dessa utbildningar än kommunala skolor och var de fristående skolorna väljer att etablera sig kan ha påverkan, säger Andreas Dahlkvist.
(TT)
Lärlingsersättning |
Lärlingsersättning betalas ut till elever som studerar på en gymnasial lärlingsutbildning där delar av utbildningen är på en arbetsplats. Ersättningen utgår till 1 000 kronor i månaden och ska täcka extra kostnader för resor och lunch. Kravet för att få ersättningen är att det finns ett utbildningskontrakt mellan eleven, skolan samt arbetsplatsen. De studerande kan få stödet vid sidan av studiehjälpen på gymnasiet. Källa: CSN |