Lärare pressas av sina chefer att sätta högre betyg än de tänkt. Det förekommer också att rektorer går in och ändrar i betygen bakom ryggen på ansvarig lärare, visar SVT:s Uppdrag Granskning.
Samtidigt som svenska elever visar upp allt sämre kunskaper i internationella kunskapsmätningar har betygssnittet höjts. Uppdrag Granskning visar i kvällens avsnitt en viktig förklaring till betygsinflationen: Skolledningar – både i fristående och kommunala skolor – vill ha nöjda elever och föräldrar, och är beredda att tumma på regelverken för att uppfylla önskemålen. Annars är risken att familjerna väljer en annan skola.
Flera steg
I programmet vittnar flera lärare om hur de övertalats av att sina chefer att sätta högre betyg än vad de själva anser är rätt och riktigt. I en ljudupptagning som gjorts i smyg hörs en rektor förklara för en av sina lärare att om en elev vid ett enda tillfälle presterat på högsta nivå, så räcker det för slutbetyget A. Ett resonemang som tillbakavisas av experter. Men den aktuella läraren föll till föga och höjer betygen, i vissa fall med flera steg.
– Att en rektor för en dialog med sina lärare angående betygen är inte fel. Tvärtom. Men rektorn får ju inte på ett otillbörligt sätt påverka betygen. Det förekommer säkert, men det är nog inte huvudförklaringen till den betygsinflation som finns, säger Christina Lundahl, professor i pedagogik vid Örebro universitet, vars forskning är inriktad på betyg, till TT.
I en enkät som besvaras av 682 lärare uppger 218 att de upplevt att rektor försökt påverka deras betygssättning.
– Det är ju oerhört tråkiga siffror som tyder på att det finns ett stort problem i skolan och ett tecken på att man inte värderar professionens kunnande, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas riksförbund.
Utan vetskap
Uppdrag Granskning ger också exempel på när rektorer själva höjt betyg, utan lärarens vetskap, vilket är ett brott mot skollagen. Men betygsfrågor har inte hög prioritet hos Skolinspektionen, utan när en anmälan om betygssättning kommer uppmanas huvudmannen att själv göra en utredning.
– Enskilda ärenden är ofta svåra att utreda för oss. Inte sällan är anmälaren anonym eller så är uppgifterna vaga, säger Marie Axelsson, rättschef på Skolinspektionen, till TT.
– Men betygssättningen finns definitivt med i vårt arbete. Inte minst i de inspektioner vi gör. Under en treårscykel inspekterar vi landets alla skolor och då är betygssättningen med, framför allt om vi fått signaler om att den inte fungerar som den ska.
De nationella proven ska hjälpa skolorna att sätta rättvisa betyg. Men inte heller de räcker till. Ett par elever berättar i programmet att de redan före ett nationellt prov blev lovade ett visst slutbetyg, så länge de inte presterade alltför dåligt på provet. I en ljudinspelning hörs också en rektor förklara för en elev att han kanske inte ska skriva provet, eftersom han då riskerar att få ett lägre betyg.
(TT)
