Oförmågan att bryta ner mjölksocker, laktos, är fem gånger vanligare i Sverige än vad forskarna tidigare trott. Cirka 14 procent av befolkningen lider av laktosintolerans.
– Att antalet är så pass mycket större än vad vi hittills trott har betydelse både för folkhälsan i stort och inom vården, säger Ricardo Almon, forskare bakom en ny doktorsavhandling.
Enligt Ricardo Almons, forskare och distriktsläkare vid Allmänmedicinskt forskningscentrum i Örebro, är det den ökade invandringen som är orsaken till att antalet laktosintoleranta ökat i landet. Människor kommer från regioner där laktosintolerans är mycket vanligare än i de nordiska länderna.
Sanna Ehdin:Maten som kan läka inflammationer
Upptäckten kan medföra förändringar inom hälso- och sjukvården.
– Man bör till exempel i högre grad än nu överväga laktosintolerans som en diagnos vid diffusa mag- och tarmbesvär, säger Ricardo Almons i ett pressmeddelande.
Laktosintolerans innebär att man är överkänslig mot mjölksocker, laktos, som finns i mjölk. Vanliga symtom är gaser, diarré och magont. Tillståndet är inte farligt och ska inte blandas ihop med allergi. Det är alltså inte immunsystemet som reagerar.
Majoriteten av jordens befolkning är laktosintoleranta och det anses som ett normalt tillstånd. Under uppväxten förlorar ungefär 70 procent av världens befolkning förmågan att producera laktas, det enzym som finns i tunntarmens slemhinna som bryter ner mjölksocker i tarmen.
Genom mutation, dvs förändring i arvsmassan, har en stor del av befolkningen i norra Europa behållit sin förmåga att tolerera laktos även i vuxen ålder.
Tidigare har man trott att endast 1 till 5 procent av svenskarna är laktosintoleranta. För den äldre befolkningen, personer födda omkring 1920, stämmer de siffrorna, enligt Ricardo Almons studie.
Örebroforskaren har också undersökt cirka 700 barn mellan 9 och 15 år för att se om det finns något samband mellan mjölkkonsumtion och övervikt. Barnen drack mellan 4,5 och 5 deciliter mjölk per dag.
– Resultaten visar att det inte finns något samband mellan mjölkintag och fetma hos barn och ungdomar i Sverige, oavsett vilken fetthalt mjölken har, säger Ricardo Almon.
Han kunde dock se att högre mjölkkonsumtion leder till större kroppslängd. Orsaken är oklar men beror troligen inte på mjölkens fett eller kalcium utan mer sannolikt rör det sig om något i mjölken som stimulerar den egna produktionen av växthormon. Eftersom forskarna inte känner till långtidseffekterna av ökad kroppslängd anser Ricardo Almon att det krävs vidare forskning inom området.
Varför klagande är förödande för hälsan – och hur du bryter mönstret
Fakta om laktasbrist:
Det finns tre olika former av laktasbrist. Medfödd laktasbrist: Denna form av laktosintolerans är extremt ovanlig. Den upptäcks redan när spädbarnet ammas eller får laktoshaltig modersmjölksersättning och ger vattentunna diarréer. Dessa personer saknar helt enzymet laktas. Primär laktasbrist: Detta är den vanligaste orsaken till laktosintolerans. Med stigande ålder får en del människor nedsatt förmåga att bilda enzymet laktas. En viss förmåga kvarstår dock för det mesta vilket för att små mängder laktos kan spjälkas. Förmågan att bilda laktas kan inte återfås. Sekundär laktasbrist: Denna form uppträder i samband med någon annan skada på tarmen. Vid obehandlad glutenöverkänslighet, inflammation i tarmen, kraftig maginfluensa eller efter bukoperation kan tarmslemhinnan vara så skadad att den inte förmår att producera laktas. När skadan läkt återkommer oftast förmågan att producera laktas.Källa: Astma- och Allergiförbundet
