Ärendena började komma in för två år sedan. Det rörde sig om ett tiotal utländska och svenska bolag med utländska företrädare och med namn som var snarlika etablerade finans- och inkassobolag, som ville ha hjälp att begära in skulder.
Efter en tid fattade myndigheten misstankar och våren 2016 började Jerker Loré, jurist på Kronofogden, att ringa runt till betalningsskyldiga. Ingen av dem kände till bolagen.
– Jag ringde 25 personer på ett bräde och fick samma berättelse av allihop, säger Loré till TT.
Redan skuldsatta
Strategin tycks vara att rikta in sig på människor som redan har flera skulder sedan tidigare och som inte protesterar. Omkring 700 personer misstänks ha krävts på betalningar som är helt påhittade, rapporterar SR Ekot.
– Det är helt klart så att det finns aktörer där ute som utnyttjar de här personernas svaga ställning. Fordringar säljs fram och tillbaka mellan olika bolag och det är svårt att ha koll. Man kanske inte ens vill ha koll, tycker att det är jobbigt och skäms, säger Jerker Loré.
I ett fall hävdade ett brittiskt bolag att en kvinna för några år sedan lånade 15 000 euro, motsvarande runt 142 000 kronor i dagens penningvärde – en påstådd skuld som nu överstiger 400 000 kronor. Räntan är 40 procent per år. Eftersom kvinnan skrev under delgivningen från Kronofogden och inte invände fastställdes skulden, som därefter bara ändras genom resning.
Polisen utreder
Kronofogden har i det och ytterligare ett ärende fattat det ovanliga beslutet att inte driva in pengar åt bolagen med hänvisning till att man kan bortse från beslut som avser skenfordringar. Bolaget har överklagat till tingsrätten.
I juni gjorde Kronofogden också en polisanmälan mot bolagen. Förundersökningsledaren uppger att det finns fog för att tro att brott har begåtts men att polisen inte är i närheten av att delge någon misstanke.
Under tiden är risken stor för att beteendet fortsätter. Så sent som förra veckan upptäcktes ett nytt bolag med samma karaktäristik, och Kronofogden kan inte garantera att det inte finns fler bolag som har verkat, eller verkar, via myndigheten.
(TT)
