Vi längtar till sommaren och planeringen inför semestern är en stor del av nöjet. Sedan finns det ju de som tycker det är skönast att bara stanna hemma och ta det lugnt under sina lediga sommarveckor. Men det är inte alla som är förunnade att få njuta ledighet under sommaren.
Blir det stugan som vanligt? Kanske fjällen? Grekland eller västkusten? Det är samma visa varje år. Vänner och bekanta i full gång med att planera sommarens semestervistelse och många har redan bestämt sig men inte makarna Larssons.
Jag blir alltid lika imponerad av människor som kan bestämma planer så långt i förväg. Jag vill gärna vara öppen för alla eventualiteter. Vem vet vad som kan hända så långt i förväg?
Det var inte förrän i mogen ålder som jag fick förmånen att få sommarsemester. Som vikarie är det just under sommaren som ens insatser behövs mest och för mig som bytt arbetsgivare några gånger så tog det tid att få en tillsvidareanställning. Jag tycker fortfarande att det är en förunderlig känsla att ha lyxen att få ta ut en betald sommarsemester.
Min man har med åren blivit allt mer hemkär och sentimentalt bunden till sin hembygd. Att försöka få med sig honom utanför landets gränser under sommaren är näst intill omöjligt. Sommaren är helig. Måste det resas så ska det ske vintertid och då tillsammans med sina skidkamrater, gärna till ett skidlopp i Europa.
Jag gjorde en gång misstaget för ett tiotal år sedan att övertala honom att följa med till Mallorca en vecka i början av sommaren. Det var en fantastasisk upplevelse för mig men maken våndades för allt det sköna han missade hemma under den där veckan. Han påminde mig ständigt om hur vackert det måste vara därhemma nu när alla blommor stod i blom och jag lovade mig själv att aldrig mer tjata på honom att resa bort under den ”vackraste tiden”.
Det är nästan rörande hur vi sätter allt på ett kort. Vi vill få ut så mycket av de där intensiva veckorna under sommaren. Det är som om allt vi kämpat för under de mörka oxveckorna nu ska få kompensation och vi ska äntligen få vara tillsammans med nära och kära och få nya krafter som ska bära oss genom ännu en mörk vinter.
Men som sagt det är inte alla förunnat att få sommarsemester. Det finns många människor som aldrig får njuta frukterna av vinterns slit. Idag finns det många som arbetar under osäkra anställningsformer och har ingen rättighet till sommarsemester och för den som inget arbete har smakar inte ledigheten lika gott.
Semestervikarierna gör oftast ett fantastiskt arbete. De kommer in med nya friska krafter och får den gamla arbetsplatsen att vitaliseras av nya energier.
Jag har i alla fall tre saker på min önskelista som jag vill göra i sommar och jag tror att maken gärna hänger med. Jag vill promenera på solvarma stigar och plocka smultron. Jag vill sitta på bryggan med en glass i handen. Och jag vill bada och sola så mycket jag bara orkar.
Jag känner mer och mer att jag börjar bli som min käre man – hemkär och nöjd med små dagsutflykter. Jag har ingen större längtan efter att jaga efter upplevelser. Det finns så mycket spännande som händer i naturen under de där ljusa sommarveckorna när allt bara exploderar av liv.
Men än så är det några månader kvar och att få drömma och planera kostar ingenting. Så visst har jag semesterplaner på gång.
