Häromdagen fick jag av en vän i USA en artikel om en norsk kristen kvinna som hade sett in i framtiden. Hon var 90-år gammal när hon berättade om händelsen för den norske evangelisten Emanuel Minos.
Minos skrev ned hennes vision men tyckte att den var för radikal och märklig för att kunna offentliggöras. Årtionden senare hittade han anteckningarna och insåg till sin förskräckelse att mycket av profetian redan hade gått i uppfyllelse.
För nästan femtio år sedan, när den gamla norska kvinnan hade sin vision, stod kalla kriget på sin höjdpunkt. Ingen trodde på avspänning, fred och nedrustning, men kvinnan berättade 1968 för Minos att supermakterna i öst och väst skulle åstadkomma precis det. Många andra länder skulle också rusta ner, sade hon.
Precis som andra förespått sade hon också att det skulle ske en katastrof, men den skulle komma på ett sätt som ingen kunde ana och från ett oväntat håll.
I visionen såg norskan också att människorna inte brydde sig om de gamla värderingarna längre utan de hade ersatts av en slags lycko-förkunnelse. Det var viktigt att ha framgång och materiella saker och därför blev kyrkorna tommare och tommare och de invaderades istället av underhållning, konst och kultur.
Hon sade till Minos att moralen skulle lösas upp på ett sätt som Norge aldrig tidigare hade upplevt. Tv:n skulle fyllas med ett hemskt våld som lär människor att mörda varandra, det skulle bli otryggt på gatorna och även det mest osedliga skulle visas i rutan.
Kvinnan berättade vidare att människor från fattiga länder kommer att strömma in i Europa, vilket ogillas i länderna och migranterna blir illa behandlade.
Det blir krig som drabbar de rika länderna. Människor försöker fly till de fattigaste länderna som inte drabbats, men de kom att behandla oss som vi behandlade dem tidigare.
”Jag är glad att jag inte får uppleva det, men du får göra det”, sade norskan till Minos.
Den gamla damen hade fel på den punkten. Emanuel Minos dog nämligen i november förra året och han var säkerligen glad att undkomma det scenario hon målade upp.
Kvinnan sade att hon hade fått sin vision av Gud. I dessa dagar är det inte många som genuint tror på Gud och därför passar ett citat som jag läste i SvD i förra söndagen.
”Ingen kan med vetenskapligt stöd säga att Gud inte finns, lika lite som man med vetenskapligt stöd kan säga att han finns”, enligt biskop emeritus Martin Lönnebo.
Anledningen till att vi inte tror på Gud kan vara, enligt Lönnebo: ”Om människor oavbrutet stirrar på sina mobiler, dataskärmar och tv-apparater; hur ska de då kunna höra det stilla suset av Guds närvaro?”
