Ett nytt år har tagit sin början med nya förhoppningar och nya förväntningar. Det är nu man ska börja sitt nya liv och förverkliga det där som man vill göra, men som inte blivit gjort tidigare av olika anledningar.
På nyårsafton avger människor världen över sina nyårslöften. Det verkar finnas ett behov av det, hoppet om att livet ska gestalta sig precis som vi vill skänker oss glädje.
Det finns något magiskt över nyårslöften. Ett nytt år betyder också en nystart, man kan dra ett streck över det gamla och det nya året ligger framför en som ett oskrivet blad. Möjligheterna är oändliga, men i många avseenden blir det nya året vad man själv gör det till.
Även om föresatserna är goda, så är det inte alltid så lätt att hålla dessa löften. Enligt forskning klarar mindre än tjugo procent av att hålla sina nyårslöften.
Söker man på nätet så finns det många goda råd om hur man lyckas hålla sina löften, men i grunden gäller det nog att lova någonting som man verkligen vill hålla och inte lägga ribban allt för högt.
Ett löfte innebär ju en förändring som kräver både tid, fokusering och att lära om innan det blir till en ny vana.
Ett sätt att lyckas med att hålla sitt löfte är att planera det ordentligt; rikta in dig på en sak i taget, ha delmål och belöna dig själv när du lyckas. Se till att ditt förändringsarbete blir en positiv upplevelse.
Men vad händer om man inte lyckas hålla sitt löfte, är det helt kört då? Det är nästan alltid så att vi snubblar på vägen till en förändring, Rom byggdes inte på en dag. Påminn dig själv om när du lärde dig gå, du ramlade säkert flera gånger innan du behärskade konsten. Men du gav inte upp och till slut lyckades du.
Själv har jag aldrig avlagt ett nyårslöfte, men en förhoppning om en ljusare framtid finns nog hos alla människor. Det ser man inte minst på alla nyårshälsningar, där folk önskar varandra lycka och välgång på det nya året.
Redan i mitten på 1800-talet började man skicka nyårskort till vänner och bekanta. I USA trycktes kring sekelskiftet 1900 många vackra nyårskort med numrerade nyårsföresatser, vilket gav en skjuts för de amerikanska moralstärkande löftena.
Traditionen med nyårslöften kommer från USA och det sägs att åskledarens uppfinnare, vetenskapsmannen Benjamin Franklin introducerade bruket att formulera goda föresatser inför det nya året.
Under 1940-talet började svenskarna lova saker kring nyårshelgen och det är vid denna tid vi för första gången möter ordet ”nyårslöfte” i det svenska språket.
Tidigare använde man begreppet bragelöfte i Sverige, men dessa hade ingen specifik anknytning till nyår utan avlades vid en kunglig begravning.