Först krokiga åar, sedan rätade och dikade. Men nu ringlande igen.
Arbetet med att återskapa mer naturliga åar fortsätter med målet att bevara biologisk mångfald – och projekten vittnar om goda resultat. Nu står Vilshultsån i Olofström på tur.
Vissa projekt är avslutade. Andra är planerade. Och i år startar nya projekt som ska bidra till att en rik biologisk mångfald återskapas.
– I framför allt södra Sverige har man rätat en väldigt stor andel av vattendragen, så att de är spikraka diken i stället för naturliga vattendrag. Nu försöker vi återskapa mer naturliga åar igen. säger Niklas Egriell, utredare på Havs- och vattenmyndigheten, till TT.
Fördelar
Vinsterna med projekten är viktiga för den biologiska mångfalden, förklarar Egriell:
– Naturligare och mer variationsrik miljö.
– Bättre lek- och uppväxtförhållanden för fiskarter, musslor och annan bottenfauna.
– Naturliga svämmarker vid vattendragen återfås vilket är nödvändigt för att många ovanliga växt-, grod-, fisk- och fågelarter ska trivas.
Vilshultsån i Olofström är ett av många vattendrag som ska få tillbaka sitt ursprungliga utseende.
-Det kommer att bli fler fåglar som rastar där, vi kan göra dammar för grodor och paddor och man kan få speciell flora om man låter det översvämma och sen torka upp lite på sommaren, säger Eva Johansson, miljösamordnare i Olofströms kommun, till P4 Blekinge.
Många vattendrag – särskilt i södra Sveriges odlingslandskap – blev dikade och rätade i slutet av 1800-talet och under första hälften av 1900-talet för att skapa bättre odlingsförutsättningar.
– Då hade man inte lika mycket kunskap om de behov som olika arter har för sin överlevnad. I dag har samhället värderat upp naturen och biologisk mångfald, säger Egriell.
Andra förutsättningar
Trots att miljontals kronor läggs på vattendragsprojekten kan man inte i dag tala om ett dyrt misstag under 1800-talet, förklarar han.
– Då behövde man ju precis varenda kvadratmeter för livsmedelproduktionen. Vi behöver fortfarande vara rädda om jordbruksmarkerna och därför är det likväl viktigt att göra en avvägning mellan återskapade naturmiljöer och behovet av livsmedelsproduktion.
Två åar har grävts om i ett större projekt som Länsstyrelsen i Skåne nu är i slutskedet av. Projektledaren Ivan Olsson noterar mycket goda resultat för de vattendrag som grävts om: Fyleån och Klingavälsån.
– Det här är en del av ett större projekt med återkrökningar med många åar inblandade. Fisken har kommit tillbaka, i ett av vattendragen var det rätade diket faktiskt fisktomt innan vi började arbeta med det. Ett år senare hittade vi sju fiskarter i vattnet, vilket är ett tydligt bevis på att det fungerar.
Vilja och engagemang
Markägarnas engagemang och vilja samt en god dialog med boende i området beskrivs som nödvändigt för att genomföra projekten.
Samtidigt betonar Ivan Olsson att fokus inte bör ligga på att återskapa vattendrag i väldigt produktiv jordbruksmark eftersom det skulle försvåra arbetet, utan i stället göra om vattendragen i till exempel betesmark.
– Annars blir det väldigt bökigt för den som äger marken. Det är som livet i övrigt, en stor kompromiss. Det är viktigt att vi har ett väl fungerande jord- och skogsbruk.
– Staten fick många markägare att dra i gång detta jättejobb genom att subventionera dikningarna för bara några generationer sedan.
Och nu ligger staten på igen och säger att de ska återställas. Om man tänker på vad ens farfar slet med kan det därför finnas en del känslomässiga blockeringar.
(TT)
| Fakta: Havs- och vattenmyndigheten |
Källa: Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelsen i Skåne |
