loading
Inrikes

Kritik mot Riksbanken i rapport

(TT)

De som kritiserat Riksbanken för att ha höjt räntan i onödan får delvis rätt av de båda professorer som utrett penningpolitiken. Riksbanken får kritik för att ständigt ha legat under sitt inflationsmål på senare år.

De som kritiserat Riksbanken för att ha höjt räntan i onödan får delvis rätt av de båda professorer som utrett penningpolitiken.

Riksbanken får kritik för att ständigt ha legat under sitt inflationsmål på senare år.

På senare år har Riksbanken fått mycket kritik för att ha haft för hög styrränta. Kritiken har mestadels kommit från vänster, till exempel har LO-ordföranden Wanja Lundby-Wedin flera gånger kritiserat räntehöjningar och den förre statsministern Göran Persson har också uttryckt skepsis om räntenivån.

Under året har professorerna Francesco Giavazza och Frederic Mishkin på uppdrag av riksdagens finansutskott utvärderat hur systemet med en självständig riksbank fungerat under åren 1995 till 2005. De konstaterar visserligen att den svenska Riksbanken hör till de bästa i världen, men är samtidigt kritiska.

Bland annat konstaterar de att banken de senaste åren ständigt har underskridit inflationsmålet, vilket har varit förknippat med lägre produktion och stigande arbetslöshet.

– Ett varaktigt underskridande talar för att penningpolitiken bör bli mer expansiv, säger Giavazza, och lägger till att Riksbanken kanske har varit överdrivet rädd för att hamna över inflationsmålet.

Utvärderarna har också synpunkter på att banken mer och mer börjat ta in huspriser i resonemangen, vilket de inte tror ökar förståelsen för hur banken resonerar.

– Det har nog mer förvirrat diskussionen, säger Giavazza.

Förre finansministern Pär Nuder, som nu är vice ordförande i finansutskottet, är fortfarande lite försiktig med att recensera Riksbanken.

– Jag vill inte komma så här i efterhand och kritisera, säger han.

– Jag kan bara konstatera att utvärderarna i stor utsträckning ger de kritiker rätt som hävdat att Riksbanken har fört en alltför stram penningpolitik.

Professorernas råd om att föra en mer expansiv penningpolitik, det vill säga hålla en lägre ränta, är inte helt lätt att följa menar Thomas Jellvik, chefekonom inom Swedbank Market. Särskilt i ett läge som det nuvarande när sysselsättningen är på väg upp.

Man borde mer kritisera förmågan att göra prognoser för inflationen än den förda penningpolitiken. Riksbanken kan inte gärna presentera en inflationsprognos och sedan föra en annan räntepolitik än den prognosen bygger på därför att man historiskt sett underskattat inflationen, säger Jellvik.

Göran Persson är inte förvånad över slutsatserna i rapporten.

– Det är väl ett uttryck för att Riksbanken nu måste tänka igenom hur man har agerat, men framför allt argumenterat efter en period av styrkeuppbyggnad, för Riksbanken var ju precis som svensk ekonomi i ett eländigt förtroendeskick i början på 1990-talet, säger han.

På torsdag får riksbankschefen Stefan Ingves möjlighet att kommentera rapporten när finansutskottet har en offentlig utfrågning.

Mest lästa

Rekommenderat

loading
Inrikes

Kritik mot Riksbanken i rapport

(TT)

De som kritiserat Riksbanken för att ha höjt räntan i onödan får delvis rätt av de båda professorer som utrett penningpolitiken. Riksbanken får kritik för att ständigt ha legat under sitt inflationsmål på senare år.

De som kritiserat Riksbanken för att ha höjt räntan i onödan får delvis rätt av de båda professorer som utrett penningpolitiken.

Riksbanken får kritik för att ständigt ha legat under sitt inflationsmål på senare år.

På senare år har Riksbanken fått mycket kritik för att ha haft för hög styrränta. Kritiken har mestadels kommit från vänster, till exempel har LO-ordföranden Wanja Lundby-Wedin flera gånger kritiserat räntehöjningar och den förre statsministern Göran Persson har också uttryckt skepsis om räntenivån.

Under året har professorerna Francesco Giavazza och Frederic Mishkin på uppdrag av riksdagens finansutskott utvärderat hur systemet med en självständig riksbank fungerat under åren 1995 till 2005. De konstaterar visserligen att den svenska Riksbanken hör till de bästa i världen, men är samtidigt kritiska.

Bland annat konstaterar de att banken de senaste åren ständigt har underskridit inflationsmålet, vilket har varit förknippat med lägre produktion och stigande arbetslöshet.

– Ett varaktigt underskridande talar för att penningpolitiken bör bli mer expansiv, säger Giavazza, och lägger till att Riksbanken kanske har varit överdrivet rädd för att hamna över inflationsmålet.

Utvärderarna har också synpunkter på att banken mer och mer börjat ta in huspriser i resonemangen, vilket de inte tror ökar förståelsen för hur banken resonerar.

– Det har nog mer förvirrat diskussionen, säger Giavazza.

Förre finansministern Pär Nuder, som nu är vice ordförande i finansutskottet, är fortfarande lite försiktig med att recensera Riksbanken.

– Jag vill inte komma så här i efterhand och kritisera, säger han.

– Jag kan bara konstatera att utvärderarna i stor utsträckning ger de kritiker rätt som hävdat att Riksbanken har fört en alltför stram penningpolitik.

Professorernas råd om att föra en mer expansiv penningpolitik, det vill säga hålla en lägre ränta, är inte helt lätt att följa menar Thomas Jellvik, chefekonom inom Swedbank Market. Särskilt i ett läge som det nuvarande när sysselsättningen är på väg upp.

Man borde mer kritisera förmågan att göra prognoser för inflationen än den förda penningpolitiken. Riksbanken kan inte gärna presentera en inflationsprognos och sedan föra en annan räntepolitik än den prognosen bygger på därför att man historiskt sett underskattat inflationen, säger Jellvik.

Göran Persson är inte förvånad över slutsatserna i rapporten.

– Det är väl ett uttryck för att Riksbanken nu måste tänka igenom hur man har agerat, men framför allt argumenterat efter en period av styrkeuppbyggnad, för Riksbanken var ju precis som svensk ekonomi i ett eländigt förtroendeskick i början på 1990-talet, säger han.

På torsdag får riksbankschefen Stefan Ingves möjlighet att kommentera rapporten när finansutskottet har en offentlig utfrågning.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024