loadingStranden i Nikiti, Sithonia den 24 maj. (Foto: Tsanko Tserovsky)
Stranden i Nikiti, Sithonia den 24 maj. (Foto: Tsanko Tserovsky)
Utrikes

Krisen i Grekland minskar turismen

Kremena Krumova, Epoch Times

Till skillnad från det politiska klimatet i Grekland, som är särskilt hett nu inför valet den 17 juni, förväntas landets turistsäsong bli sval.

Nu hoppas man på prissänkta hotellrum och att Greklands berömda vyer ska lindra lite av dysterheten. Det osäkra ekonomiska och politiska klimatet, plus den djupgående spänningen mellan Grekland och Tyskland (varifrån de flesta turisterna kommer) bådar inte gott.

Turismen är en strategisk industri för Grekland och står för nära en femtedel av landets BNP samt sysselsätter omkring en fjärdedel av landets arbetsstyrka. 2011 växte inkomsterna från turistnäringen med 10 procent då Grekland drog fördel av att turisternas färdvägar omdirigerades, bort från länder påverkade av den arabiska våren.

I år förväntas inga sådana mirakler.

– Jag har väldigt låga förväntningar på turistsäsongen i år och på Grekland överhuvudtaget. De flesta turisterna här är tyskar och minskningen började förra året, så i år förväntar jag mig nästan inga alls, sade Julie Gounaris, brittisk ägare till ett litet hotell vid havet i byn Nikiti på Halkidiki-halvön.

Tyskar har berättat för henne att de är rädda att bli attackerade ifall de kommer, på grund av grekernas ilska som är riktad mot Tyskland.

Tyskland har utvecklat ett dåligt rykte här under de senaste månaderna och ses som centralmakten bakom de stränga villkoren för Greklands nödpaket. Förra månaden, efter att politiker misslyckats med att forma en regering, och därmed utlöst ett andra val, påminde den tyska förbundskanslern Angela Merkel Grekland om att man måste uppfylla förpliktelserna man gått med på i paketet.

Enligt Gounaris är roten till problemet bakom den stegrande statsskulden, vilken uppgår till omkring 160 procent av Greklands BNP, att greker inte betalar sina skatter och missbrukar välfärdssystemet.

Ett anmärkningsvärt exempel avslöjades i april på ön Zakynthos då omkring 650 personer, eller cirka 2 procent av öns befolkning, förklarade sig själva blinda för att få rätt till ekonomiskt bidrag. Bland dem fanns även borgmästaren. Gounaris säger att de flesta ”funktionshindrade” var släktingar eller vänner till regeringstjänstemän.

– Så jag börjar undra: Är det värt att betala skatt? Till vad går mina pengar?


Hus för turister i Nikiti, Sithonia den 24 maj. (Foto: Tsanko Tserovsky)

Hus för turister i Nikiti, Sithonia den 24 maj. (Foto: Tsanko Tserovsky)

Men när man ser sig omkring i turistområdena i norra Grekland, på de nyligen renoverade taken och husen smyckade med vackert planterade blommor och buskar, och när man ser samme husägare tillbringa sina dagar på tavernorna, dricka ouzo och spela kort, är det svårt att tro att landet är i kris.

Gounaris sade att i Nikiti har många människor företag som producerar oliver eller honung, eller så ägnar de sig åt fiske eller turism. Så de har sparpengar och oroar sig inte för någon hotande kris.

– Människor som har pengar fortsätter att leva som vanligt. De femstjärniga hotellen nära Nikiti är fulla av turister, sade Rosica Minkova, en bulgarisk servitris i staden.

Men det finns tecken på att krisen kommit. Christina Nikolova, 24 år och bartender på Elia Beach ett dussintals kilometer söder om Nikiti, säger att det inte finns några jobb i Greklands andra största stad, Thessaloniki, så hon har flyttat hit under sommaren.

Hon klagar över att i år har arbetsgivaren sänkt hennes lön per dag från 277 till 232 kr, och en del hotellägare har börjat anställa studenter för 3 270 kr i månaden och bara ett fåtal erbjuder socialförsäkring.

Entrepenörerna själva står under stor press.

– Varje dag är hotellägarna rädda för att de ska vakna upp till höjda skatter, sade Nikolova.

I september förra året höjdes momsen för turistmåltider från 13 till 23 procent, samtidigt som priserna drevs ner på grund av krisen.


Turister och en kravallpolis framför det grekiska parlamentet den 19 juli 2011. (Foto: Louisa Goulimaki / AFP/Getty Images)

Turister och en kravallpolis framför det grekiska parlamentet den 19 juli 2011. (Foto: Louisa Goulimaki / AFP/Getty Images)

Medan norra Grekland förblir lugnt och livet fortgår som vanligt, blir huvudstaden Aten sönderrivet av protester och det slår gnistor i de politiska samtalen av spänningar, vilket gör det ännu mindre attraktivt som resmål.

– Om jag var tysk skulle jag undvika att åka till Grekland. Tyskar har såklart inget att vara rädda för här, men om du åker på semester vill du känna dig avslappnad och välkommen. Om du är tysk och du märker att grekerna behandlar dig som en nazist, kommer du inte gilla det, sade Dimitris Tsotsos, en miljökemist från Aten.

I februari, efter att ett nytt sparprogram fastslagits, hade den grekiska dagstidningen Dimokratia en photshoppad bild på Angela Merkel i nazistuniform på framsidan. Tsotsos säger att greker har förvandlat tyskar till en slags fiende och ser Tyskland som den drivande kraften bakom kampanjen att införa stränga åtstramningspaket i Grekland.

– Vilket är fel. Alla länder i euro-zonen bidrog till detta beslut, sade Tsotsos.

En teori som cirkulerar bland greker är att deras land är offer i en strategisk plan skapad av europeiska krafter som lånar ut pengar för att ta kontroll över länder.

– De använder oss som försökskanin. Om de ser att det fungerar på Grekland, kommer de införa denna modell på flera europeiska länder, säger en landskapsarkitekt från Nikiti, som vill att vara anonym.

Dimitris Tsotsos köper inte argumentet. Han sade att det är typiskt grekiskt att söka efter en utomstående fiende och att han inte trivs med den rådande extrema sinnesstämningen i landet.

– Folk är väldigt negativa, sade han, eftersom så många har förlorat sina jobb.

– Folk förstår inte att de måste välja mellan bitter medicin och en katastrof. Så de tycker att den bittra medicinen är problemet, men det är den inte, sade Tsotsos.

Problemet är inte åtstramningarna; Greklands dåliga ekonomiska läge är problemet och åtstramningarna är fastställda.

Krisen i Grekland satte igång på allvar 2009 när regeringen, som stod med nära 400 miljarder dollar i skulder, gick till sina europeiska kollegor och bad om hjälp. Eurozonens ledare förordnade stränga budgetnedskärningar och en rad räddningsaktioner fram till 2015, då Grekland skulle vara befriad från skulden.

Valet senare i juni ses som en folkomröstning om planen. En röst på Ny demokrati, ett av partierna som förhandlade fram överenskommelsen, är en röst för åtstramning; en röst för Syriza, den radikala vänstern, är en röst för uppskov av skulden. En del experter menar att Grekland kan komma att lämna euron, något de flesta greker inte gillar.

Många turistcenter i Grekland har sänkt sina priser i hopp om att vinna tillbaka turisterna, men få förväntar sig att det kommer rädda säsongen. Enligt hemsidan Business Traveller har de grekiska hotellen de lägsta priserna på decennier. En natt på ett fyrastjärnigt hotell i Atens centrum kan exempelvis fås för 930 kr, jämfört med 1 350 kr år 2004.

Den Panhelleniska hotellföreningen har meddelat att bokningarna sedan valet den 6 maj har minskat dramatiskt och att om trenden fortsätter kan det leda till förlusten av 2 miljoner turister i år.

För grekerna går emellertid inte priserna ner i samma takt som lönerna. Lönerna har i genomsnitt sänkts med 30 procent medan priserna endast har sjunkit med cirka 10 procent.

Sparåtgärderna har gjort grekerna mycket negativa och försiktiga.

– För turisterna är det bra, men låt oss se om de kommer. Eftersom det för dem inte bara handlar om priser utan också om stabilitet, sade Tsotsos.

Översatt från engelska.

Mest lästa

Rekommenderat

loadingStranden i Nikiti, Sithonia den 24 maj. (Foto: Tsanko Tserovsky)
Stranden i Nikiti, Sithonia den 24 maj. (Foto: Tsanko Tserovsky)
Utrikes

Krisen i Grekland minskar turismen

Kremena Krumova, Epoch Times

Till skillnad från det politiska klimatet i Grekland, som är särskilt hett nu inför valet den 17 juni, förväntas landets turistsäsong bli sval.

Nu hoppas man på prissänkta hotellrum och att Greklands berömda vyer ska lindra lite av dysterheten. Det osäkra ekonomiska och politiska klimatet, plus den djupgående spänningen mellan Grekland och Tyskland (varifrån de flesta turisterna kommer) bådar inte gott.

Turismen är en strategisk industri för Grekland och står för nära en femtedel av landets BNP samt sysselsätter omkring en fjärdedel av landets arbetsstyrka. 2011 växte inkomsterna från turistnäringen med 10 procent då Grekland drog fördel av att turisternas färdvägar omdirigerades, bort från länder påverkade av den arabiska våren.

I år förväntas inga sådana mirakler.

– Jag har väldigt låga förväntningar på turistsäsongen i år och på Grekland överhuvudtaget. De flesta turisterna här är tyskar och minskningen började förra året, så i år förväntar jag mig nästan inga alls, sade Julie Gounaris, brittisk ägare till ett litet hotell vid havet i byn Nikiti på Halkidiki-halvön.

Tyskar har berättat för henne att de är rädda att bli attackerade ifall de kommer, på grund av grekernas ilska som är riktad mot Tyskland.

Tyskland har utvecklat ett dåligt rykte här under de senaste månaderna och ses som centralmakten bakom de stränga villkoren för Greklands nödpaket. Förra månaden, efter att politiker misslyckats med att forma en regering, och därmed utlöst ett andra val, påminde den tyska förbundskanslern Angela Merkel Grekland om att man måste uppfylla förpliktelserna man gått med på i paketet.

Enligt Gounaris är roten till problemet bakom den stegrande statsskulden, vilken uppgår till omkring 160 procent av Greklands BNP, att greker inte betalar sina skatter och missbrukar välfärdssystemet.

Ett anmärkningsvärt exempel avslöjades i april på ön Zakynthos då omkring 650 personer, eller cirka 2 procent av öns befolkning, förklarade sig själva blinda för att få rätt till ekonomiskt bidrag. Bland dem fanns även borgmästaren. Gounaris säger att de flesta ”funktionshindrade” var släktingar eller vänner till regeringstjänstemän.

– Så jag börjar undra: Är det värt att betala skatt? Till vad går mina pengar?


Hus för turister i Nikiti, Sithonia den 24 maj. (Foto: Tsanko Tserovsky)

Hus för turister i Nikiti, Sithonia den 24 maj. (Foto: Tsanko Tserovsky)

Men när man ser sig omkring i turistområdena i norra Grekland, på de nyligen renoverade taken och husen smyckade med vackert planterade blommor och buskar, och när man ser samme husägare tillbringa sina dagar på tavernorna, dricka ouzo och spela kort, är det svårt att tro att landet är i kris.

Gounaris sade att i Nikiti har många människor företag som producerar oliver eller honung, eller så ägnar de sig åt fiske eller turism. Så de har sparpengar och oroar sig inte för någon hotande kris.

– Människor som har pengar fortsätter att leva som vanligt. De femstjärniga hotellen nära Nikiti är fulla av turister, sade Rosica Minkova, en bulgarisk servitris i staden.

Men det finns tecken på att krisen kommit. Christina Nikolova, 24 år och bartender på Elia Beach ett dussintals kilometer söder om Nikiti, säger att det inte finns några jobb i Greklands andra största stad, Thessaloniki, så hon har flyttat hit under sommaren.

Hon klagar över att i år har arbetsgivaren sänkt hennes lön per dag från 277 till 232 kr, och en del hotellägare har börjat anställa studenter för 3 270 kr i månaden och bara ett fåtal erbjuder socialförsäkring.

Entrepenörerna själva står under stor press.

– Varje dag är hotellägarna rädda för att de ska vakna upp till höjda skatter, sade Nikolova.

I september förra året höjdes momsen för turistmåltider från 13 till 23 procent, samtidigt som priserna drevs ner på grund av krisen.


Turister och en kravallpolis framför det grekiska parlamentet den 19 juli 2011. (Foto: Louisa Goulimaki / AFP/Getty Images)

Turister och en kravallpolis framför det grekiska parlamentet den 19 juli 2011. (Foto: Louisa Goulimaki / AFP/Getty Images)

Medan norra Grekland förblir lugnt och livet fortgår som vanligt, blir huvudstaden Aten sönderrivet av protester och det slår gnistor i de politiska samtalen av spänningar, vilket gör det ännu mindre attraktivt som resmål.

– Om jag var tysk skulle jag undvika att åka till Grekland. Tyskar har såklart inget att vara rädda för här, men om du åker på semester vill du känna dig avslappnad och välkommen. Om du är tysk och du märker att grekerna behandlar dig som en nazist, kommer du inte gilla det, sade Dimitris Tsotsos, en miljökemist från Aten.

I februari, efter att ett nytt sparprogram fastslagits, hade den grekiska dagstidningen Dimokratia en photshoppad bild på Angela Merkel i nazistuniform på framsidan. Tsotsos säger att greker har förvandlat tyskar till en slags fiende och ser Tyskland som den drivande kraften bakom kampanjen att införa stränga åtstramningspaket i Grekland.

– Vilket är fel. Alla länder i euro-zonen bidrog till detta beslut, sade Tsotsos.

En teori som cirkulerar bland greker är att deras land är offer i en strategisk plan skapad av europeiska krafter som lånar ut pengar för att ta kontroll över länder.

– De använder oss som försökskanin. Om de ser att det fungerar på Grekland, kommer de införa denna modell på flera europeiska länder, säger en landskapsarkitekt från Nikiti, som vill att vara anonym.

Dimitris Tsotsos köper inte argumentet. Han sade att det är typiskt grekiskt att söka efter en utomstående fiende och att han inte trivs med den rådande extrema sinnesstämningen i landet.

– Folk är väldigt negativa, sade han, eftersom så många har förlorat sina jobb.

– Folk förstår inte att de måste välja mellan bitter medicin och en katastrof. Så de tycker att den bittra medicinen är problemet, men det är den inte, sade Tsotsos.

Problemet är inte åtstramningarna; Greklands dåliga ekonomiska läge är problemet och åtstramningarna är fastställda.

Krisen i Grekland satte igång på allvar 2009 när regeringen, som stod med nära 400 miljarder dollar i skulder, gick till sina europeiska kollegor och bad om hjälp. Eurozonens ledare förordnade stränga budgetnedskärningar och en rad räddningsaktioner fram till 2015, då Grekland skulle vara befriad från skulden.

Valet senare i juni ses som en folkomröstning om planen. En röst på Ny demokrati, ett av partierna som förhandlade fram överenskommelsen, är en röst för åtstramning; en röst för Syriza, den radikala vänstern, är en röst för uppskov av skulden. En del experter menar att Grekland kan komma att lämna euron, något de flesta greker inte gillar.

Många turistcenter i Grekland har sänkt sina priser i hopp om att vinna tillbaka turisterna, men få förväntar sig att det kommer rädda säsongen. Enligt hemsidan Business Traveller har de grekiska hotellen de lägsta priserna på decennier. En natt på ett fyrastjärnigt hotell i Atens centrum kan exempelvis fås för 930 kr, jämfört med 1 350 kr år 2004.

Den Panhelleniska hotellföreningen har meddelat att bokningarna sedan valet den 6 maj har minskat dramatiskt och att om trenden fortsätter kan det leda till förlusten av 2 miljoner turister i år.

För grekerna går emellertid inte priserna ner i samma takt som lönerna. Lönerna har i genomsnitt sänkts med 30 procent medan priserna endast har sjunkit med cirka 10 procent.

Sparåtgärderna har gjort grekerna mycket negativa och försiktiga.

– För turisterna är det bra, men låt oss se om de kommer. Eftersom det för dem inte bara handlar om priser utan också om stabilitet, sade Tsotsos.

Översatt från engelska.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024