Antalet mord och dråp ökade kraftigt förra året. Värst var det i Göteborgsregionen.

– Vi ser en våldsspiral, säger polismästaren Robert Karlsson.

Totalt dödades 103 människor, enligt Rättsmedicinalverket. Det är 21 fler mord och dråp än under 2014, en ökning med 26 procent.

Ett par kvinnor mördades av för dem okända gärningsmän: Lisa Holm på Kinnekulle i juni och sedan en 21-årig kvinna i ett motionsspår i Upplands Väsby utanför Stockholm.

– De här händelserna är sällsynta men det hände flera gånger förra året, säger kriminologen Jerzy Sarnecki.

Det höga dödstalet beror delvis på flera dubbel- och trippelmord: Två personer höggs ihjäl med kniv på Ikea i Västerås, tre sköts till döds i Uddevalla, och på skolan Kronan i Trollhättan dödade Anton Lundin Petersson tre människor.

Våldsamma gängkrig

Göteborgsregionen sticker ut i Rättsmedicinalverkets statistik. Där dödades 24 personer, en ökning med hela 140 procent.

– Vi har flera gängkrig och det var ett våldsamt år. Det är en oerhört tragisk utveckling, säger Robert Karlsson, chef vid utredningsenheten i region väst.

Tillgängligheten till illegala kraftigare vapen och höghastighetsammunition är anledningar till de höga dödstalen i Göteborgsregionen.

– Förr sköt man ett pistolskott i benet. Nu skjuter man 20 skott med automatvapen för att döda. När människor träffas så blir dödligheten större, säger Karlsson.

I Göteborgsregionen – och andra storstäder i landet – används även sprängmedel och handgranater mer frekvent. I juni 2015 dödades tre vuxna och en fyraårig flicka i en bilbomb i Torslanda utanför Göteborg.

– Vi ser en våldsspiral med fler motiverade gärningsmän som är beredda att använda dessa kraftiga vapen. Många av dem är tidigare dömda för grova brott, säger Karlsson.

Inget trendbrott

Det dödliga våldet har dock minskat totalt sett de senaste åren och i relation till befolkningstillväxten. Trots Rättsmedicinalverkets nya siffror är det för tidigt att tala om ett trendbrott, enligt kriminologen Sarnecki.

– Ska man titta på trenderna i sådana här sammanhang ska man titta på dem under flera års tid.

Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå) varierar det dödliga våldet från år till år. Mellan 2010 och 2014 låg snittet på 80 personer per år och mellan 1990 och 1994 på 107.

– Den långsiktiga tendensen med färre fall av dödligt våld gäller fortfarande även om vi räknar in de här nya höga siffrorna från Rättsmedicinalverket. Det skulle krävas över 150 mord till för ett trendbrott, säger Sven Granath, kriminolog och utredare på Brå.

Det är främst det dödliga våldet som drabbar gemene man, som befinner sig utanför de kriminella miljöerna, som har minskat.

– Färre barn och kvinnor i nära relation dödas. Det spontana alkoholrelaterade dödliga våldet mellan män har även minskat, säger Granath.

Dödliga våldet har minskat

I december släppte Brottsförebyggande rådet (BRÅ) en rapport som visade att det dödliga våldet minskat med en tredjedel sedan början av 1990-talet. 1990-1994 dödades i snitt 107 personer per år. 2010-2014 låg snittet på 80 personer. 2014 dödades 87 personer enligt BRÅ, 82 enligt Rättsmedicinalverket. Att deras siffror skiljer sig åt beror på att de använder olika källor för att samla statistik. BRÅ använder uppgifter som kommer in till polisen, Rättsmedicinalverkets siffror kommer från dödsattester. Förra året dödades 103 personer, en ökning med 26 procent jämfört med 2014. Källa: Rättsmedicinalverket, Brottsförebyggande rådet (Brå)