Trenden med oväntat stort överskott i statens budget håller i sig.

Den starka konjunkturen i kombination med de relativt höga svenska skattesatserna förklarar det mesta. Därtill kommer räntan på skattekontot.

Skattekontots ränta har sedan några år varit attraktiv jämfört med räntan på bankonton. Spekulationen har dock ogillats av regeringen, som sänkt skatteräntan till noll från årsskiftet.

Kan bli straffavgifter

Nästa steg kan bli straffavgifter på insättningar på kontot. Fast finansministern skulle helst vilja slippa det.

– Vi ska följa utvecklingen. Jag hoppas att det räcker, säger Magdalena Andersson (S).

Hon håller med ekonomer om att det relativt höga skatteläget och välfärdssystemet i Sverige gör svenska statens finanser känsligare för konjunktursvängar än många andra länders skattesystem. Det hänger samman med att inbetalningarna ökar och utbetalningarna minskar i högkonjunkturer. I lågkonjunkturer vänder pengaflödena snabbt åt andra hållet.

Men generella skattesänkningar är inte aktuella.

– Den eran i svensk politik, med stora ofinansierade skattesänkningar, är över. Vi behöver investera i välfärden så att vi kan stärka jämlikheten i samhället, säger Andersson.

I stället ser hon i de starka finanserna ett ökat utrymme för ”viktiga reformer”. Och så tillägger hon att allt inte hänger på konjunkturen:

– Även om man räknar bort konjunktureffekten har ju statsfinanserna stärkts, alltså det man brukar kalla strukturellt sparande.

Uttalandet görs sedan Riksgälden summerat statens budgetöverskott för 2016 till 85,3 miljarder, det första överskottet sedan 2011 och det högsta sedan 2008.

Väldigt mycket moms

Enligt SEB-ekonomen Olle Holmgren var det främst momsen på privatkonsumtion och byggande som drog in oväntat mycket 2016.

– Det genererar väldigt mycket moms, säger han.

Prislyft på bostäder, aktier och andra finansiella tillgångar bidrar också med högre inflöde av reavinstskatt.

En spegeleffekt av att statens finanser stärks är att det statliga lånebehovet minskar. Det innebär att emissionsvolymerna på den svenska obligationsmarknaden kan fortsätta minska.

Det ger i sin tur mindre statspapper på marknaden, där Riksbanken redan köper upp stora delar av obligationsstocken för att pressa upp inflationen.

Effekten kan bli dålig likviditet och fortsatt hårt tryck nedåt på långa svenska marknadsräntor, varnar Holmgren.

Nästa prognos för statens lånebehov kommer den 22 februari.

(TT)

Större budgetöverskott än väntat

Statens budgetöverskott landade på 85,3 miljarder kronor för 2016, enligt Riksgäldens siffror. Det är första gången på fem år som myndigheten redovisat vad som kallas ett negativt nettolånebehov. Överskottet blev dessutom oväntat stort. Myndigheten hade i oktober räknat med ett överskott i statens betalningar på 79,7 miljarder kronor. Under 2015 blev det ett underskott på 32,7 miljarder kronor och för 2017 ligger Riksgäldens prognos på ett underskott på 32,6 miljarder kronor. Till följd av överskottet 2016 sjönk Sveriges statsskuld med 56 miljarder kronor till vid årsskiftet totalt 1 347 miljarder kronor. År Statens över-/underskott 2016 85,3 2015 -35,6 2014 -72,2 2013 -131,0 2012 -24,9 2011 67,8 2010 -1,0 2009 -176,1 2008 135,2 2007 103,2 Det som kallas statens över- eller underskott i tabellen är utfallet för statens totala in- och utbetalningar under respektive år, angivet i miljarder kronor. Källa: Riksgälden