Precis efter att rättegången mot den vanärade förre politbyråmedlemmen Bo Xilai avslutats meddelades att den nuvarande ledningen för statliga oljebolaget PetroChina utreds. De namnen kallas i kommunistpartiets egen press för ”tigrar”, alltså höga partitjänstemän, men det verkliga målet är troligen personer som fram tills nyligen tillhörde partiets allra mäktigaste.
Den 1 september meddelade nyhetsbyrån Xinhua, ett av regimens mediespråkrör, att Jiang Jiemin, den nuvarande chefen för övervakningskommissionen för statliga tillgångar utreddes. Han var dock fram tills nyligen VD för PetroChina. Jiang är den förste medlemmen av partiets centralkommitté – det elitorgan på 350 medlemmar som står högst i rang inom kommunistpartiet – som har blivit måltavla för de korruptionsutredningar som partichefen Xi Jinping dragit igång.
Veckan innan hade utredningar inletts mot fyra toppchefer inom PetroChina. Den 3 september meddelade det Hongkonglistade Wilson Engineering Services att dess ordförande och majoritetsägare, miljardären Hua Bangsong, samarbetade med korruptionsutredningen inom PetroChina.
Tidigare har Wilson Engineering gjort en stor del av sina affärer med den statliga oljejätten. Enligt medierappportering är den som bestämmer bakom kulisserna på Wilson Engineering en man vid namn Zhou Bin, son till Zhou Yongkang, den förre chefen för Kinas inhemska säkerhetsapparat.
Den 3 september hyllade ett annat partispråkrör, Guangming Daily, utredningarna mot PetroChina, även känt som China National Petroelum Corporation (CNPC), med rubriken ”Utredningen mot CNPC är en aldrig tidigare skådad ‘tigerfångst'”.
Artikeln gör gällande att utredningen involverar mycket högt uppsatta tjänstemän på PetroChina och ”de som sitter på den yttersta makten”. Utredningen kommer att exponera ett ”helt näste av korruption”, enligt tidningen, och fånga in ”en hel flock tigrar”.
När nyheten om PetroChina-utredningen dök upp pekade både västerländska medier och kinesiskspråkiga medier utanför Kina på Zhou Yongkang som det verkliga målet för utredningen.
Innan han blev chef för det politisk-rättsliga utskottet, som styr nästan allt inom Kinas rättssystem och inhemska säkerhet, var Zhou Yongkang partichef i Sichuanprovinsen, och innan dess var han en topptjänsteman för partiet inom oljeindustrin.
Zhou, som förutom att han ledde politisk-rättsliga utskottet även satt i politbyråns ständiga utskott, styrde vad den politiske kommentatorn Zhang Tianliang kallade ”ett andra maktcenter” inom partiet. Han var under många år åtminstone den tredje mäktigaste personen inom partiet, innan han avgick från sina poster i samband med ledningsförändringarna i november 2012.
New York Times citerade en före detta antikorruptionsutredare som sade att ”den centrala kommissionen för disciplininspektion har skapat ett särskilt utredningsteam för att hantera Zhou Yongkangs fall”.
Gau Yu, en tidigare reporter för China News Service i Peking, sade så här om PetroChina-utredningen:
– Det är en seriös antikorruptionskampanj, de kommer att gå till botten med det här. Den här gången pekar det definitivt på Zhou Yongkang.
I en ledarartikel i Hongkongtidskriften Open Magazine stod: ”Högt uppsatta tjänstemän inom kommunistpartiet beslutade att utreda Zhou Yongkang vid deras möte i Beidaihe tidigare i år.”
I ledarartikeln förklarades att utredningen siktade på att först plocka bort de som stödjer Zhou, och ”sen kommer det att vara lägligt att sikta in sig på Zhou”.
– Zhou är verkligen en tiger, och under honom finns en hel flock tigrar. Det fanns ingenting under Bo Xilai eftersom han inte bildade några korruptionsgrupper, sade Gao Yu. Han fortsatte:
– Men Zhou Yongkang formade ett antal sådana grupper, bland annat med sina hejdukar från Sichuanprovinsen och CNPC-gruppen. Det kan även vara möjligt för myndigheterna att identifiera en grupp inom politisk-rättsliga utskottet som han ledde i tio års tid. Det var inblandat i många illdåd under den perioden.
Innan Zhou Yongkang tog sig upp till toppen av den kinesiska oljeindustrin var det även platsen där partiets förre vice ordförande Zeng Qinghong började. Det var Zeng som tog in Zhou i branschen.
1980 var Zeng Qinghong sekreterare åt Yu Qiuli, ordföranden för nationella energikommissionen, och Zeng hanterade oljeindustrin i många år. Som en medlem av politbyråns ständiga utskott hjälpte Zeng sina chefer inom PetroChina att nå de politiska toppositionerna.
I egenskap av chef för PetroChina-gruppen har Zeng och hans familj kontrollerat olje-, energi- och kemisektorn i Kina. Hans son, Zeng Wei, har varit i oljeindustrin, och familjen har tiotals miljarder dollar i tillgångar.
Den 31 augusti rapporterade Hongkongtidningen Ming Pao att partiets centrala ledning hade gett instruktioner om att den här utredningen skulle tas hela vägen, oavsett vad den stötte på.
I slutet av en artikel om PetroChina-utredningarna från den 2 september skrev Ming Pao att de ”kanske till och med kommer att riktas mot Zeng Qinghong”.
USA-baserade kommentatorn Xia Xiaoqiang sade att de här kommentarerna i Ming Pao kan ses som en varning från de högt uppsatta inom partiet till Zeng Qinghong, som vanligen ses som hjärnan bakom de politiska aktiviteter som partifraktionen kring förre regimledaren Jiang Zemin ägnar sig åt.
Xia Xiaoqiang sade att det är osannolikt att kommunistpartiets högsta ledning kommer att hantera Zhou Yongkang och Zeng Qinghong samtidigt. Man skickar ett budskap till Zeng att han inte ska göra något överilat medan de koncentrerar sig på annat, sade Xia.
Open Magazine pekade på att alla de frågor som väcks av utredningen mot PetroChina har med Jiang Zemin att göra, eftersom alla PetroChinas ledare backades upp av Jiang.
Gao Yu sade:
– Utredningen mot Zhou Yongkang betyder så klart att Jiang Zemins inflytande minskas.
Om detta skrev Open Magazine: ”För att skydda sig själv skulle Jiang offra sina underlydande. Han kan inte hjälpa Zhou Yongkang.”
Översatt från engelska
