Inte alla dieter passar eller är välgörande för alla, men det finns en del generella sanningar. Här är en: om man vill ha ett långt och hälsosamt liv så ska man göra sitt bästa för att få stabila blodsocker- och insulinnivåer.
Detta innebär vanligtvis att regelbundet äta mat som inte stör blodsockernivåerna (och därmed insulinnivåerna). Exempel på sådan mat är kött, fisk, ägg, grönsaker, vissa frukter (äpplen, bär), bönor, linser, nötter och frön.
Denna diet saknar generellt vitt socker och stärkelserika kolhydrater såsom bröd, potatis, ris, pasta och frukostflingor. Dieten ovan kallas ofta en lågkaloridiet på grund av att den innehåller avsevärt mindre kolhydrater jämfört med den stärkelserika diet som ofta äts nu för tiden. En del människor rekommenderar till och med en sådan stärkelserik diet till diabetiker, fastän kalorier är det som diabetiker har svårt att hantera.
Logiken i en diet där man kontroller intaget av kolhydrater när det gäller diabetiker kommer från det faktum att ju mindre kalorier man äter, desto lägre tenderar blodsockernivåerna att vara. Med risk för att säga rena självklarheter är detta en klar fördel för diabetiker vars huvudsakliga ambition kan vara att hålla blodsockerhalten under kontroll.
En annan nytta med att äta en diet med lite kolhydrater är att det krävs mindre insulinutsöndring från bukspottkörteln. Alltså, ju mindre insulin någon utsöndrar, desto mindre chans att man får en insulinresistens (när kroppens förmåga att svara på insulinets blodsockersänkande effekter avtar). Ett skapa ett mindre behov av insulin innebär också en mindre sannolikhet att cellerna i bukspottkörteln som är ansvariga för att utsöndra insulin, betacellerna, blir utmattade.
Ju mer insulin som utsöndras över tid, desto mer sannolikt är det att man kommer att lida av brist på insulin eller oförmåga att svara på det. Detta är en situation som många med typ 2 diabetes kan hamna i.
Självklart är detta koncept att kontrollera kolhydratintaget inte bara relevant för diabetiker, utan även för dem som skulle föredra att inte utveckla diabetes. Jag blev därför intresserad av att läsa en studie som testade effekterna av en kost med låg kalorihalt och låg fetthalt (men hög halt av kolhydrater) på en grupp ungdomar i åldrarna 12 till 18. Denna studie pågick i 12 veckor och visade att dessa dieter hade ganska lika resultat med tanke på sådant som BMI och procent kroppsfett.
Men dieten med mindre kolhydrater visade att den slog ut dieten med låga fetthalter på två kritiska områden. Först och främst var insulinnivåerna lägre hos dem som åt en kolhydratfattig diet. Forskarna använde även en mätning känd under namnet HOMA (Homeostatic Model Assessment). Den används för att mäta i vilken utsträckning en individ lider av insulinresistens och utmattning av betacellerna. Även här visade den kolhydratfattiga dieten på bättre resultat.
Referenser:
Demol S, et al. Low-carbohydrate (low and high-fat) versus high-carbohydrate, low-fat diets in the treatment of obesity in
adolescents. Acta Paediatrica. 2008 Sep 29. [Epub ahead of print]
John Briffa är läkare, författare och hälsoskribent i London, med intresse i kosthållning och naturmedicin.
Briffas webbsida: http://www.drbriffa.com/
