I skiftet mellan 500- och 600-talet skakades Europa och Mellanöstern av väldiga samhällsomvandlingar. Imperier gick under, andra växte fram i deras ställe. Orsaken, enligt en studie, kan ha varit en plötslig avkylning av klimatet.
Det är vid denna tid, när antiken övergår i medeltiden, som Europa och Asien för första gången drabbas av pesten.
Pandemin, som nådde Konstantinopel 541 går under namnet Justinianska pesten efter Justinianus I, det bysantinska eller östromerska rikets kejsare. Den tros ha dödat cirka 40 procent av de två världsdelarnas befolkning.
Såväl det bysantinska riket som dess arvfiende, det persiska riket, försvagas.
FAKTA: Klimat och historia |
På senare har flera studier antytt att klimatförändringarna har påverkat den mänskliga historien mer än vad de flesta antagit. De våldsamma samhällsförändringarna i Mellanöstern och södra Europa i slutet av den antika tidsåldern runt år 600 sammanföll med en kraftig avkylning av klimatet. En annan kall period var mitten och slutet av 1300-talet. Svält och sjukdomar reducerade folkmängden. Även på 1600-talet, liksom 1790-1850, plågades människorna av kyla och regn. Samtliga dessa epoker var oroliga med många revolutioner, uppror och krig. Källor: Science, Nature Geoscience. |
Uppgång och fall
Strax därefter dyker araberna upp som en ny maktfaktor och erövrar i islams namn på förbluffande kort tid Nordafrika, Spanien och nästan hela Mellanöstern. Perserriket går under, det bysantinska riket krymper dramatiskt i storlek.
I den nya studien, som publiceras i Nature Geoscience, har forskarna granskat årsringarna från gamla träd i Altai-bergen i södra Sibirien och i Alperna i Europa.
Kyla och missväxt
De konstaterar att temperaturerna föll kraftigt på norra halvklotet från år 536 till 660 som en följd av kraftiga vulkanutbrott i Mellanamerika och Stilla havet. Vid vulkanutbrott samlas stora mängder stoft i atmosfären som reflekterar det inkommande solljuset.
I många regioner ledde detta sannolikt till missväxt, svält och försvagad motståndskraft hos människorna. Folken på Arabiska halvön däremot, gynnades genom ökad nederbörd och ökad folkmängd, vilket kan ha utlöst expansionen till andra regioner.
Forskarna anser att köldperioden hade lika stora effekter på den tidens samhällen som köldperioden 1350-1850, den så kallade Lilla istiden. De föreslår att perioden 536 till 660 ges namnet ”Senantikens lilla istid”.