loadingBrevet som Tom Eriksson skickar till medlemmar i OS-truppen för att uppmuntra till en tyst protest mot människorättsbrotten i Kina. (Foto: Tom Ericsson)
Brevet som Tom Eriksson skickar till medlemmar i OS-truppen för att uppmuntra till en tyst protest mot människorättsbrotten i Kina. (Foto: Tom Ericsson)
Inrikes

Knyt näven i fickan för mänskliga rättigheter

Sofia Partanen, Epoch Times Sverige

Om du under OS i Peking i sommar ser någon av medaljörerna stå med handen i fickan finns det anledning att se detta som en tyst protest mot Kinas kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Just ”Knyt näven i fickan för mänskliga rättigheter” kallas ett projekt som initierats av Beckmans-eleven Tom Eriksson från Stockholm. Syftet är att skapa diskussion om situationen i Kina.

– Jag har tagit fram den här protesten som en möjlighet för idrottarna att protestera utan att bli straffade av den olympiska kommittén, säger Tom Eriksson som om två veckor tar examen i reklam och grafisk form vid Beckmans designhögskola.

Det var när Tom fick höra att Peking-OS inte bara misslyckats med att bidra till en förbättrad situationen för de mänskliga rättigheterna i Kina, utan istället bidragit till bland annat tvångsförflyttningar och så kallad ”upprensning på gatorna” inför OS som han kände att det var dags att agera.

Projektet innebär att Tom skickar brev till idrottarna i OS-truppen och presenterar idén med att tyst protestera genom att knyta näven i fickan. Inspirationen kommer från blackpower-aktionen som Tommie Smith och John Carlos genomförde under 1968 års OS i Mexico. (Se Epoch Times artikel från den 19/5)

Tom menar att kraften ligger i själva diskussionen före, under och efter spelen. Han hoppas att kampanjen ska få mycket uppmärksamhet i media.

– Jag vill att det ska bildas en osäkerhet och diskussion om man till exempel ser en idrottare stå med handen i fickan. ‘Protesterar han nu, eller? Var står den här personen i de här frågorna?’, säger han.

År 2001 tilldelades Kina OS 2008 av den internationella olympiska kommittén. Den kinesiska regimen försäkrade då att OS skulle bli en positiv katalysator för de mänskliga rättigheterna i landet. Rapporter från flera människorättsorganisationer uppger dock att situationen inte bara förblivit oförbättrad, utan att förberedelserna inför OS istället bidragit till ytterligare kränkningar av folks rättigheter.

Den 6 maj avslöjade en artikel i SvD att den olympiska kommittén kommer att straffa de idrottare som gör sin politiska röst hörd inne på sportarenorna eller i samband med uppmärksamheten under OS. Man kommer att bevaka uttalanden, gester och eventuella märken som idrottsmännen bär. Som straff kan man bli avstängd från spelen.

– Att ge spelen till en diktatur och sedan säga att idrott och politik inte hör ihop är fel, tycker Tom som ser sin kampanj även som en protest mot IOK:s agerande.

1968 års blackpower-aktion kostade Tommie Smith och John Carlos både karriär och familj. Det de gjorde lämnade dock ett starkt avtryck i historien. Tom är osäker på om det är någon av OS-idrottarna som är beredda att offra sin karriär och han känner inte heller att det ligger mer ansvar på idrottarna än på exempelvis företag som har verksamhet i Kina, eller på konsumenter. Däremot ser han idrottsmännens position som en chans att göra något betydelsefullt.

På projektets hemsida kan man bland annat läsa Toms brev till idrottarna samt som idrottare anmäla sitt deltagande i projektet.


Bilden som gav Tom Eriksson inspiration till sitt projekt. Istället för att höja näven i protest är hans idé att idrottarna ska knyta näven i fickan. (Foto: OFF/AFP/Getty Images)

Bilden som gav Tom Eriksson inspiration till sitt projekt. Istället för att höja näven i protest är hans idé att idrottarna ska knyta näven i fickan. (Foto: OFF/AFP/Getty Images)


Den modifierade bilden som Tom Eriksson använder i sitt projekt. (Bilden är ett montage. Originalbild från All Over Press.)

Den modifierade bilden som Tom Eriksson använder i sitt projekt. (Bilden är ett montage. Originalbild från All Over Press.)

Mest lästa

Rekommenderat

loadingBrevet som Tom Eriksson skickar till medlemmar i OS-truppen för att uppmuntra till en tyst protest mot människorättsbrotten i Kina. (Foto: Tom Ericsson)
Brevet som Tom Eriksson skickar till medlemmar i OS-truppen för att uppmuntra till en tyst protest mot människorättsbrotten i Kina. (Foto: Tom Ericsson)
Inrikes

Knyt näven i fickan för mänskliga rättigheter

Sofia Partanen, Epoch Times Sverige

Om du under OS i Peking i sommar ser någon av medaljörerna stå med handen i fickan finns det anledning att se detta som en tyst protest mot Kinas kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Just ”Knyt näven i fickan för mänskliga rättigheter” kallas ett projekt som initierats av Beckmans-eleven Tom Eriksson från Stockholm. Syftet är att skapa diskussion om situationen i Kina.

– Jag har tagit fram den här protesten som en möjlighet för idrottarna att protestera utan att bli straffade av den olympiska kommittén, säger Tom Eriksson som om två veckor tar examen i reklam och grafisk form vid Beckmans designhögskola.

Det var när Tom fick höra att Peking-OS inte bara misslyckats med att bidra till en förbättrad situationen för de mänskliga rättigheterna i Kina, utan istället bidragit till bland annat tvångsförflyttningar och så kallad ”upprensning på gatorna” inför OS som han kände att det var dags att agera.

Projektet innebär att Tom skickar brev till idrottarna i OS-truppen och presenterar idén med att tyst protestera genom att knyta näven i fickan. Inspirationen kommer från blackpower-aktionen som Tommie Smith och John Carlos genomförde under 1968 års OS i Mexico. (Se Epoch Times artikel från den 19/5)

Tom menar att kraften ligger i själva diskussionen före, under och efter spelen. Han hoppas att kampanjen ska få mycket uppmärksamhet i media.

– Jag vill att det ska bildas en osäkerhet och diskussion om man till exempel ser en idrottare stå med handen i fickan. ‘Protesterar han nu, eller? Var står den här personen i de här frågorna?’, säger han.

År 2001 tilldelades Kina OS 2008 av den internationella olympiska kommittén. Den kinesiska regimen försäkrade då att OS skulle bli en positiv katalysator för de mänskliga rättigheterna i landet. Rapporter från flera människorättsorganisationer uppger dock att situationen inte bara förblivit oförbättrad, utan att förberedelserna inför OS istället bidragit till ytterligare kränkningar av folks rättigheter.

Den 6 maj avslöjade en artikel i SvD att den olympiska kommittén kommer att straffa de idrottare som gör sin politiska röst hörd inne på sportarenorna eller i samband med uppmärksamheten under OS. Man kommer att bevaka uttalanden, gester och eventuella märken som idrottsmännen bär. Som straff kan man bli avstängd från spelen.

– Att ge spelen till en diktatur och sedan säga att idrott och politik inte hör ihop är fel, tycker Tom som ser sin kampanj även som en protest mot IOK:s agerande.

1968 års blackpower-aktion kostade Tommie Smith och John Carlos både karriär och familj. Det de gjorde lämnade dock ett starkt avtryck i historien. Tom är osäker på om det är någon av OS-idrottarna som är beredda att offra sin karriär och han känner inte heller att det ligger mer ansvar på idrottarna än på exempelvis företag som har verksamhet i Kina, eller på konsumenter. Däremot ser han idrottsmännens position som en chans att göra något betydelsefullt.

På projektets hemsida kan man bland annat läsa Toms brev till idrottarna samt som idrottare anmäla sitt deltagande i projektet.


Bilden som gav Tom Eriksson inspiration till sitt projekt. Istället för att höja näven i protest är hans idé att idrottarna ska knyta näven i fickan. (Foto: OFF/AFP/Getty Images)

Bilden som gav Tom Eriksson inspiration till sitt projekt. Istället för att höja näven i protest är hans idé att idrottarna ska knyta näven i fickan. (Foto: OFF/AFP/Getty Images)


Den modifierade bilden som Tom Eriksson använder i sitt projekt. (Bilden är ett montage. Originalbild från All Over Press.)

Den modifierade bilden som Tom Eriksson använder i sitt projekt. (Bilden är ett montage. Originalbild från All Over Press.)

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024