Klappar på kredit ger extra bränsle åt julhandeln. Och finansbolagen får nya miljarder i lån och krediter att ta ut ränta på.
Men för hushåll med små marginaler kan det vara första steget ned i skuldträsket.
Kreditkortsanvändningen ökar lavinartat i Sverige, inte minst i julhandeln. Korten eldar på konsumtionen, vilket i sin tur genererar löner till hushållen och vinster till näringslivet.
Myntets baksida är ett växande skuldträsk.
Enligt kronofogden är just konsumtionsskulder en av de tre största skuldtyperna i skuldsaneringsärenden, vid sidan av bostadslån och skulder från före detta näringsverksamhet.
– Har man ingen buffert kan kreditkonsumtion bli en katastrof. Då är det en skuldfälla, direkt, säger Per Sigander, budget- och skuldrådgivare i Rinkeby i nordvästra Stockholm.
Det tar 3-4 månader för kreditkonsumenter som inte klarar av räkningarna från julhandeln att hamna som ett ärende hos ett inkassoföretag.
– Vi får julkreditärenden först i mars-april. Men vi har en topp då, en påtaglig ökning, säger Anders Svensson, inkassochef på Alektum Inkasso, som årligen hanterar 1,5 miljoner inkassoärenden mot konsumenter.
Men statistik är svårt att få fram enligt Ingrid Boström, marknadschef på Intrum Justitia:
– Det är inte säkert att det är just kreditkortsfakturan från julhandeln som inte betalas. Det kan bli helt andra räkningar, långt senare.
Allmänhetens samlade kreditskuld till kontokortsutgivare har ökat med 52 procent till över 22 miljarder kronor på tre år enligt statistik från Statistiska centralbyrån (SCB). Samtidigt har betalkortsfordringarna nära nog trefaldigats till 6,6 miljarder kronor.
Lyftet kan jämföras med en ökning på 36 procent av finansinstitutens totala utlåning till allmänheten, inklusive bolån, under samma period.
Samma siffror visar att kreditkortskonsumtionen ökar just under julhandeln och semestertid, en bild som bekräftas av flera stora kreditgivare TT talat med.
– Det är vanligare med nya krediter i jultid än under andra delar av året, säger Kenneth Nilsson, vd för Resurs Bank, som erbjuder konsumentkrediter i samarbete med en rad stora svenska detaljhandelskedjor.
Peter Clason, Nordenchef för American Express, ser samma säsongsmönster. Han tillägger dock att svensken i gemen är betydligt mer försiktig än konsumenter i många andra länder när det gäller krediter.
– I England och USA är det oerhört vanligt att rulla en relativt stora konsumtionskredit framför sig. Men i Sverige finns ett gammalt lutherskt arv; man ska spara först och spendera sedan. Man känner en starkt behov av att ha kontroll över konsumtionen, säger Clason.
Många svenska bankstrateger ser fram emot ett mer anglosaxiskt kreditkortsbeteende i Sverige, tror Clason.
– Det finns väldigt lite pengar att tjäna på ett vanligt bankkort. Kreditkort är en helt annan affärsidé. Bankerna hoppas nog kunna bygga upp större portföljer av kundfordringar och tjäna pengar på räntan
