I ett politbyråmöte den 29 mars krävdes att ”partigrupper” etableras i ”statliga organ, ekonomiska, kulturella och sociala organisationer, samt andra icke-partianslutna organ”, enligt regimens språkrör Xinhua.
Dessa partigrupper ska vara ”viktiga kanaler för att garantera att partiets linje och politik genomförs, och systemet måste stärkas och förbättras”, sade Xinhua.
Syftet med det nya beslutet, tillade Xinhua, är att ”standardisera arbetet för de ledande partimedlemmarnas grupper, stärka kommunistpartiets ledarskap och förbättra partiets förmåga att regera”.
Partigrupper (dangzu) och andra partiorgan, inklusive partikommittéer, har länge varit en del av statliga företag och regeringsorgan, men syftet med det nya beslutet tycks vara att utöka deras räckvidd och makt.
Politiska analytiker tror att den nya bestämmelsen är ett försök att stärka partidisciplinen inom alla organisationer, statliga institutioner och arbetsplatser.
Partiets auktoritet över politiken befästs
Hu Xingdou, ekonom vid Beijing University of Technology, berättade för Hongkongtidningen South China Morning Post att partigrupper nu införs för att ta itu med den omfattande korruptionen och återupprätta partiets auktoritet.
Men Hu är skeptisk till att den nya bestämmelsen kommer att bli ett ”genombrott” i det rådande läget där kader gör saker ”som de själva vill”, enligt tidningen.
Xi Jinping har hela tiden tryckt på partiets auktoritet över politiken sedan han tog över som Kinas ledare 2012, vilket är tvärtemot vad Deng Xiaoping gjorde under 1980-talet, då han istället öppnade upp för en politik där partiet lade sig i mindre.
Den här trenden ”skapar svårigheter för affärsmäns och investerares försök att förutsäga politikens riktning och formulera strategier för Kinas marknad”, skriver Trey McArver, en London-baserad Kinakonsult på sin blogg, China Politics Weekly.