loadingDen kinesiska journalisten Gao Yu erkänner att hon har läckt statshemligheter till utländsk media, på nationell TV. Inslaget visades den 8 maj. (Skärmdump från CCTV)
Den kinesiska journalisten Gao Yu erkänner att hon har läckt statshemligheter till utländsk media, på nationell TV. Inslaget visades den 8 maj. (Skärmdump från CCTV)
Utrikes

Kinesisk journalist tvingad till TV-bekännelse

Epoch Times

Gao Yu, en välkänd kinesisk journalist, visades nyligen upp i ett klipp på nationell TV, där hon erkände att hon läckt statshemligheter till utländska medier. Händelsen ses av många som ett frontalangrepp på kinesiska journalister, och det förödmjukande erkännandet har fått kommentatorer att dra paralleller till kulturrevolutionen.

Den 70-åriga prisbelönta veteranjournalisten Gao Yu hade varit försvunnen en halv månad när hon dök upp på statliga CCTV den 8 maj. Hon satt med poliser i ett litet rum i en orange fångväst och verkade nervös när hon sade att hon ”djupt ångrade” sina handlingar och var ”villig att acceptera lagliga påföljder”.

”Det jag gjorde var olagligt och skadade statens intressen. Det var mycket fel. Jag accepterar den här läxan och erkänner min skuld”, sade hon. 

Det har inte offentliggjorts vad hon ska ha läckt, men många tror att det är det ökända ”Dokument 9” som fick stor uppmärksamhet i fjol. Det publicerades först av Hongkongbaserade Ming Jing i augusti, och innehöll direktiv från kommunistpartiets centrala propagandadepartement till kinesiska universitet. De skulle avhålla sig från att ta upp sju ämnen: Universella värden, pressfrihet, medborgerliga rättigheter, civilsamhälle, kommunistpartiets misstag genom historien, oberoende rättssystem och ”den borgerliga eliten”.

Många analyser såg detta dokument och den kampanj som följde som ett steg tillbaka. Nu ses gripandet och straffandet av Gao Yu som en öppen attack på Kinas press. Kommentatorn Bao Tong sade att det fanns flera ”bisarra saker” med anklagelserna mot Gao.

”Om man är brottslig för att man samlar in och förmedlar information, varför har vi då alls journalistik?” frågade han.

Gao har arbetat inom Kinas mediaindustri sedan 1979 och har två gånger tidigare dömts till fängelse för att hennes rapportering har misshagat regimen. Första gången var när hon rapporterade om  studentrörelsen på Himmelska fridens torg 1989, då hon satt fängslad i ett år, och den andra gången var i oktober 1993, för att ha ”publicerat statshemligheter”. Hon släpptes 1999 på grund av hälsoskäl. Gao har vunnit flera internationella journalistpriser för sin rapportering.

Hennes framtvingade erkännande är inte ensamt i sitt slag på senare tid. Entreprenören Charles Xue, som skarpt kritiserat kommunistpartiet och hade många följare på nätet, utsattes för något liknande i september, då han tvingades erkänna på TV att han hade gått till prostituerade. Även reportern Chen Yongzhou tvingades erkänna på CCTV, men i hans fall handlade det om påstådda mutor.

Den här sortens erkännanden användes utbrett under kulturrevolutionen på 60- och 70-talet. De tjänar både till att förödmjuka individen i fråga och att varna andra.

Rapportering av Lu Chen

Mest lästa

Rekommenderat

loadingDen kinesiska journalisten Gao Yu erkänner att hon har läckt statshemligheter till utländsk media, på nationell TV. Inslaget visades den 8 maj. (Skärmdump från CCTV)
Den kinesiska journalisten Gao Yu erkänner att hon har läckt statshemligheter till utländsk media, på nationell TV. Inslaget visades den 8 maj. (Skärmdump från CCTV)
Utrikes

Kinesisk journalist tvingad till TV-bekännelse

Epoch Times

Gao Yu, en välkänd kinesisk journalist, visades nyligen upp i ett klipp på nationell TV, där hon erkände att hon läckt statshemligheter till utländska medier. Händelsen ses av många som ett frontalangrepp på kinesiska journalister, och det förödmjukande erkännandet har fått kommentatorer att dra paralleller till kulturrevolutionen.

Den 70-åriga prisbelönta veteranjournalisten Gao Yu hade varit försvunnen en halv månad när hon dök upp på statliga CCTV den 8 maj. Hon satt med poliser i ett litet rum i en orange fångväst och verkade nervös när hon sade att hon ”djupt ångrade” sina handlingar och var ”villig att acceptera lagliga påföljder”.

”Det jag gjorde var olagligt och skadade statens intressen. Det var mycket fel. Jag accepterar den här läxan och erkänner min skuld”, sade hon. 

Det har inte offentliggjorts vad hon ska ha läckt, men många tror att det är det ökända ”Dokument 9” som fick stor uppmärksamhet i fjol. Det publicerades först av Hongkongbaserade Ming Jing i augusti, och innehöll direktiv från kommunistpartiets centrala propagandadepartement till kinesiska universitet. De skulle avhålla sig från att ta upp sju ämnen: Universella värden, pressfrihet, medborgerliga rättigheter, civilsamhälle, kommunistpartiets misstag genom historien, oberoende rättssystem och ”den borgerliga eliten”.

Många analyser såg detta dokument och den kampanj som följde som ett steg tillbaka. Nu ses gripandet och straffandet av Gao Yu som en öppen attack på Kinas press. Kommentatorn Bao Tong sade att det fanns flera ”bisarra saker” med anklagelserna mot Gao.

”Om man är brottslig för att man samlar in och förmedlar information, varför har vi då alls journalistik?” frågade han.

Gao har arbetat inom Kinas mediaindustri sedan 1979 och har två gånger tidigare dömts till fängelse för att hennes rapportering har misshagat regimen. Första gången var när hon rapporterade om  studentrörelsen på Himmelska fridens torg 1989, då hon satt fängslad i ett år, och den andra gången var i oktober 1993, för att ha ”publicerat statshemligheter”. Hon släpptes 1999 på grund av hälsoskäl. Gao har vunnit flera internationella journalistpriser för sin rapportering.

Hennes framtvingade erkännande är inte ensamt i sitt slag på senare tid. Entreprenören Charles Xue, som skarpt kritiserat kommunistpartiet och hade många följare på nätet, utsattes för något liknande i september, då han tvingades erkänna på TV att han hade gått till prostituerade. Även reportern Chen Yongzhou tvingades erkänna på CCTV, men i hans fall handlade det om påstådda mutor.

Den här sortens erkännanden användes utbrett under kulturrevolutionen på 60- och 70-talet. De tjänar både till att förödmjuka individen i fråga och att varna andra.

Rapportering av Lu Chen

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024