I byn Wukan i Guandongprovinsen i Kina har invånarna protesterat i månader för att kunna göra sina röster hörda i sina egna angelägenheter – att själva få välja byns tjänstemän och att vägra få sin mark fråntagen dem. När kommunistpartiets tjänstemän på länsnivå gick med på bybornas krav den 20 december, om än med viktiga reservationer, höjdes temperaturen i en pågående konflikt om riktningen för det Kinesiska kommunistpartiet (KKP).
Det finns två politiska krafter inom KKP. Den konservativa fraktionen, representerad av Bo Xilai, vill ha en återgång till Mao Zedongs tid. Reformfraktionen, representerad av Wang Yang, partichef i Guandongprovinsen, hoppas att Kina steg för steg ska ta sig in på den demokratiska vägen.
Om Kinas premiärminister Wen Jiabao är den KKP-tjänsteman som talar mest om demokrati så är Wang den som har gjort mest för demokratin.
I Guangzhou paraderade den 18 november hundratals arbetare på gatorna och krävde högre löner. Wang ordnade med poliseskort åt dem. Detta hade aldrig tidigare hänt i kommunistpartiets historia.
Den 21 november paraderade nära fyra tusen bybor i Wukan till kommunhuset i staden Lufeng. Tjänstgörande borgmästaren i staden, Qiu Jinxiong, träffade byborna, förhörde och fängslade bykadern som byborna riktade sina anklagelser emot, och lovade att det skulle göras en grundlig utredning.
Byborna återvände välbehållna. Senare erkände Qiu det byråd som byborna själva hade valt, utan regimens inblandning, som legitimt, och betalade ut lön till rådets representanter – ett tusen yuan (ungefär samma i SEK) i månaden i två månader för vardera representanten.
Rådets vice ordförande, Xue Jinbo, blev dock troligen offer för den pågående maktkampen. Han arresterades den 9 december och familjen fick två dagar senare ett meddelade om att Xue hade dött av hjärtproblem. De anhöriga fick se, men inte ta med sig kroppen. Den var full av blånader, skallen och bröstbenet var krossade och fingernaglar hade dragit ut. Xue hade uppenbarligen torterats till döds.
Vi kan gissa att de som arresterade och fängslade Xue Jinbo inte var Wangs folk. De kan ha varit från den politiska polismyndigheten. Zhou Yongkang, chef för den allmänna säkerhetstjänsten, tillhör KKP:s konservativa fraktion. De konservativa kan ha velat öka konflikten inom partiet och utmanat Wang Yang.
Om Wang kan fortsätta på den fredliga vägen, och inte ta till väpnat förtryck, utan pacificera folket genom kompromisser, kan han öka sina chanser att 2012 bli invald i Centralkommittén – de nio KKP-medlemmar som styr Kina.
Wang tycks vilja sprida nyheterna om det som pågår i Wukan. Utländska reportrar tilläts komma in i byn, vilket går rakt emot KKP:s länge beprövade repressiva väg. I närvaro av reportrar blev Wukan en uppvisning där hela världen kunde bevittna Wangs öppenhet.
Wang kan dock inte förverkliga sitt löfte om frihet. Wukan-bornas framgång kommer att inspirera alla landets marklösa bönder i Kina att följa Wukans exempel. De kommer också att resa sig och slå tillbaka, och kommunistregimen kommer att gunga.
KKP har inget annat val än att fortsätta sin förtryckarpolitik och detta gäller också Wang. Förr eller senare, trots de försäkringar som Wukan-borna just kommit med, kommer Wang fortfarande att tvingas höja kniven. Inte bara Wang, utan även partichefen Hu Jintao och premiärminister Wen Jobao, står inför samma dilemma när folket och regimen konfronterar varandra.
Samtidigt visar experimentet i Wukan hur onödigt partiets styre är. Det demokratiskt valda byrådet har inte bara lett invånarna i fredligt försvar mot den invaderande polisen, de har också hjälpt de fattiga.
Hela byn på över 10 000 personer är välordnad. Där finns inga tjuvar och människor låser inte ens sina dörrar om natten. Det finns inga fler bykadrer som trakasserar byborna och människor hjälper varandra. Alla invånarna diskuterar allting med varandra. Under ”anarkin” med självstyre fungerar förvaltningen av allting mycket bättre än förr.
Människor i Kina ser på och i Wukan ser de det tydligt: Utan kommunistpartiet är livet bättre.
Översatt från engelska.
