loadingDen kinesiske demokratiaktivisten Zhang Lin och hans tioåriga dotter Anni har flytt ur sin husarrest i Anhuiprovinsen. På bilden håller Anni en kopia av deklarationen om mänskliga rättigheter för att uttrycka att hon hoppas att hon ska få börja gå i skolan igen. (Skärmdump från internet)
Den kinesiske demokratiaktivisten Zhang Lin och hans tioåriga dotter Anni har flytt ur sin husarrest i Anhuiprovinsen. På bilden håller Anni en kopia av deklarationen om mänskliga rättigheter för att uttrycka att hon hoppas att hon ska få börja gå i skolan igen. (Skärmdump från internet)
Utrikes

Kinas yngsta samvetsfånge flydde ur husarrest

Lin Zongwen, Epoch Times

Efter att ha suttit i husarrest i två månader i den östliga Anhuiprovinsen har den välkände kinesiske människorättsaktivisten Zhang Lin och hans dotter Anni flytt i början på juni. Nu håller de sig gömda. I ett videoklipp som postades på internet säger Zhang: ”Min dotter kan äntligen andas frihetens luft.”

Zhang deltog i de prodemokratiska protesterna på Himmelska fridens torg 1989, och har suttit i fängelse, arbetsläger och husarrest flera gånger.

Zhangs tioåriga dotter Anni har också utsatts för förföljelse. På eftermiddagen den 27 februari, när hon var på väg hem från skolan, kidnappades hon av fyra oidentifierade personer och togs till Huposhangzhuangs polisstation, där hon hölls kvar i tre timmar utan mat, vatten eller tillräckliga kläder i det kalla vädret.

Anni hölls sedan kvar med sin pappa i 20 timmar till. Efter att hon släpptes ur fångenskapen fick hon inte gå kvar i Hubo-skolan i Hefei, Anhuiprovinsens huvudstad. Hon var då tvungen att hitta en annan skola att gå i.

Annis historia har fått mediauppmärksamhet i hela världen. Tyska Deutsche Welle har kallat henne världens yngsta samvetsfånge.

Anni tilläts att gå i skolan i Bangbu, en större stad i norra Anhuiprovinsen, där Zhang föddes, men där instruerade läraren hennes klasskamrater att inte tala med henne. Det har varit mycket jobbigt för henne, sade Zhang i videouttalandet.

”Hon är för ung för att behöva hantera allt detta”, sade hon.

Zhangs 4 minuter och 42 sekunder långa videoklipp spelades in den 11 juni och lades upp på internet den 18 juni. Zhang sade att han och Anni förlorade sin frihet när myndigheterna satte dem i husarrest i april. De var tvungna att stanna hemma hela tiden.

Varje gång de ville gå utomhus kom det personal från den inhemska säkerhetstjänsten och frågade vart de var på väg, spårade dem och hindrade dem att röra sig fritt på olika sätt.

”De här störningarna har ingen som helst laglig grund”, sade Zhang.

I filmklippet avslöjades inte några detaljer om deras flykt eller var de är nu. Zhang sade att han ville ha lugn och ro och tillfälligt hålla sig undan från sina vänner för att ge Anni en chans att gå i skolan som vanligt.

Zhang tillade att de sedan flykten har varit väldigt lyckliga över att ingen övervakar dem.

”Min dotter kan äntligen andas frihetens luft och skratta i solskenet. Härnäst ska vi hitta en lugn plats där hon kan gå i skolan. Inget mer fängelseliv för henne!”

Många tidigare studentdemonstranter som deltog i protesterna mot regimens förtryck och korruption kämpar med frågan om de ska berätta för sina barn om militärens blodiga attack mot de obeväpnade studenterna. Anledningen är att de fruktar att myndigheterna ska hämnas på både dem och deras barn.

”För de flesta föräldrar handlar det om ett val mellan att skydda barnen från det förflutna eller förmedla den farliga och bittra sanningen om det auktoritära samhälle som de fortfarande lever i”, skrev Washington Post i en artikel den andra juni.

Inför det här årets årsdag av massakern på Himmelska fridens torg 1989 har en aktivistgrupp som kallar sig Mödrarna från Himmelska fridens torg krävt rättvisa för offren. De har även kritiserat den nye partiledaren Xi Jinping för att han inte har sjösatt några politiska reformer, och sagt att han tar Kina ”bakåt, mot ett maoistiskt tänkande”.

Det amerikanska utrikesdepartementet publicerade också ett uttalande på sin hemsida där man uppmanar Peking att öppet hantera attacken mot demonstranterna. Kina bör ”upphöra med trakasserierna mot de som deltog i protesterna och till fullo redovisa fakta kring vilka som har dödats, fängslats eller som är saknade”.

Det kinesiska utrikesministeriets talesman Hong Lei sade att Kina för länge sedan har ”nått fram en tydlig slutsats” angående 4 juni-händelserna. De två senaste årtiondenas framgångar för Kina ”visar att den väg vi har valt tjänas det kinesiska folkets intressen”, tillade Hong.

Översatt från kinesiska av Leo Chen. Skriven på engelska av Gisela Sommer.

Översatt från engelska

Mest lästa

Rekommenderat

loadingDen kinesiske demokratiaktivisten Zhang Lin och hans tioåriga dotter Anni har flytt ur sin husarrest i Anhuiprovinsen. På bilden håller Anni en kopia av deklarationen om mänskliga rättigheter för att uttrycka att hon hoppas att hon ska få börja gå i skolan igen. (Skärmdump från internet)
Den kinesiske demokratiaktivisten Zhang Lin och hans tioåriga dotter Anni har flytt ur sin husarrest i Anhuiprovinsen. På bilden håller Anni en kopia av deklarationen om mänskliga rättigheter för att uttrycka att hon hoppas att hon ska få börja gå i skolan igen. (Skärmdump från internet)
Utrikes

Kinas yngsta samvetsfånge flydde ur husarrest

Lin Zongwen, Epoch Times

Efter att ha suttit i husarrest i två månader i den östliga Anhuiprovinsen har den välkände kinesiske människorättsaktivisten Zhang Lin och hans dotter Anni flytt i början på juni. Nu håller de sig gömda. I ett videoklipp som postades på internet säger Zhang: ”Min dotter kan äntligen andas frihetens luft.”

Zhang deltog i de prodemokratiska protesterna på Himmelska fridens torg 1989, och har suttit i fängelse, arbetsläger och husarrest flera gånger.

Zhangs tioåriga dotter Anni har också utsatts för förföljelse. På eftermiddagen den 27 februari, när hon var på väg hem från skolan, kidnappades hon av fyra oidentifierade personer och togs till Huposhangzhuangs polisstation, där hon hölls kvar i tre timmar utan mat, vatten eller tillräckliga kläder i det kalla vädret.

Anni hölls sedan kvar med sin pappa i 20 timmar till. Efter att hon släpptes ur fångenskapen fick hon inte gå kvar i Hubo-skolan i Hefei, Anhuiprovinsens huvudstad. Hon var då tvungen att hitta en annan skola att gå i.

Annis historia har fått mediauppmärksamhet i hela världen. Tyska Deutsche Welle har kallat henne världens yngsta samvetsfånge.

Anni tilläts att gå i skolan i Bangbu, en större stad i norra Anhuiprovinsen, där Zhang föddes, men där instruerade läraren hennes klasskamrater att inte tala med henne. Det har varit mycket jobbigt för henne, sade Zhang i videouttalandet.

”Hon är för ung för att behöva hantera allt detta”, sade hon.

Zhangs 4 minuter och 42 sekunder långa videoklipp spelades in den 11 juni och lades upp på internet den 18 juni. Zhang sade att han och Anni förlorade sin frihet när myndigheterna satte dem i husarrest i april. De var tvungna att stanna hemma hela tiden.

Varje gång de ville gå utomhus kom det personal från den inhemska säkerhetstjänsten och frågade vart de var på väg, spårade dem och hindrade dem att röra sig fritt på olika sätt.

”De här störningarna har ingen som helst laglig grund”, sade Zhang.

I filmklippet avslöjades inte några detaljer om deras flykt eller var de är nu. Zhang sade att han ville ha lugn och ro och tillfälligt hålla sig undan från sina vänner för att ge Anni en chans att gå i skolan som vanligt.

Zhang tillade att de sedan flykten har varit väldigt lyckliga över att ingen övervakar dem.

”Min dotter kan äntligen andas frihetens luft och skratta i solskenet. Härnäst ska vi hitta en lugn plats där hon kan gå i skolan. Inget mer fängelseliv för henne!”

Många tidigare studentdemonstranter som deltog i protesterna mot regimens förtryck och korruption kämpar med frågan om de ska berätta för sina barn om militärens blodiga attack mot de obeväpnade studenterna. Anledningen är att de fruktar att myndigheterna ska hämnas på både dem och deras barn.

”För de flesta föräldrar handlar det om ett val mellan att skydda barnen från det förflutna eller förmedla den farliga och bittra sanningen om det auktoritära samhälle som de fortfarande lever i”, skrev Washington Post i en artikel den andra juni.

Inför det här årets årsdag av massakern på Himmelska fridens torg 1989 har en aktivistgrupp som kallar sig Mödrarna från Himmelska fridens torg krävt rättvisa för offren. De har även kritiserat den nye partiledaren Xi Jinping för att han inte har sjösatt några politiska reformer, och sagt att han tar Kina ”bakåt, mot ett maoistiskt tänkande”.

Det amerikanska utrikesdepartementet publicerade också ett uttalande på sin hemsida där man uppmanar Peking att öppet hantera attacken mot demonstranterna. Kina bör ”upphöra med trakasserierna mot de som deltog i protesterna och till fullo redovisa fakta kring vilka som har dödats, fängslats eller som är saknade”.

Det kinesiska utrikesministeriets talesman Hong Lei sade att Kina för länge sedan har ”nått fram en tydlig slutsats” angående 4 juni-händelserna. De två senaste årtiondenas framgångar för Kina ”visar att den väg vi har valt tjänas det kinesiska folkets intressen”, tillade Hong.

Översatt från kinesiska av Leo Chen. Skriven på engelska av Gisela Sommer.

Översatt från engelska

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024